Könad hållbarhet utforskar energiutmaningen normkritiskt

Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.

Könad hållbarhet är ett projekt som kombinerar energi- och klimatutmaningen med jämställdhetsfrågor – och ser dessa som sammanlänkade, det vill säga att de inte kan lösas oberoende av varandra.

Projektet utforskar boendeföreningar och undersöker hur synen på hållbarhet och energianvändning skiljer sig mellan olika människor utifrån bland annat kön, ålder och klass och tittar på hur ett hållbart vardagsliv skulle kunna se ut bortom de normer och maktstrukturer som vi har idag.

Vi ställde några frågor till Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH och projektledare för Könad hållbarhet.

Hej Pernilla, hur går det i projektet?

– Det har varit lite utmanande då vi har haft både sjukskrivningar och föräldraledighet i projektet. Men vi har kunnat ta in extra hjälp inom designsidan av projektet och hade tur att få in kompetens kring just normkritisk design, vilket har gjort att vi ändå kunnat fortsätta nästan enligt plan.

Projektet löper i två parallella spår. Det ena fokuserar på narrativ, det vill säga berättelser om hållbarhet, och det andra fokuserar på normkritisk och spekulativ design. I narrativdelen håller vi på med en fallstudie av tre boendeföreningar i Stockholmsområdet som på olika sätt utmärkt sig eller uppmärksammats för sitt hållbarhetsarbete. I designdelen bygger vi vidare på detta för att utforska och synliggöra normer och maktstrukturer. Utöver detta jobbar vi även med en syntes mellan de olika aktiviteterna i projektet.

Skisser på ett papper.
Skisser från en workshop i projektet.

Vad har ni jobbat med hittills?

– I narrativdelen har vi samlat berättelser genom intervjuer, besök och observationer, och där har vi i analysen kunnat se tre olika teman. Det första temat handlar om hur man tolkar hållbarhet. Det andra om hur man ser på agens, det vill säga vilka faktorer som påverkar i relation till hållbarhet och vad man kan göra i sitt boende och sin förening. Det tredje temat handlar om hur organisationsformen ser ut, till exempel hur arbetet fördelas inom föreningen och om det är en bostadsrätts- eller hyresrättsförening, påverkar föreningarnas roll och de boendes möjlighet som omställningsaktör.

Vi har i designdelen även utvecklat den första omgången designkoncept som på olika sätt belyser och kritiskt problematiserar hur förståelsen av hållbarhet och boende representeras i vardagslivet. Koncepten leker med gränsen mellan vad som kan upplevas som ”faktiska” produkter och som provokationer.

Vad är på gång framåt?

– Berättelserna som vi har samlat kommer vi att använda som underlag för fokusgruppsstudier i vår referensgrupp där vi bland annat har representanter från bostadsbolag, boendeföreningar, intresseorganisationer och arkitekter. De diskursiva “designting” som vi utvecklat i designkonceptet ska produceras som fysiska prototyper i verklig skala. Efter sommaren hoppas vi, beroende på utvecklingen med Covid-19, kunna diskutera dessa i ytterligare fokusgrupper, med olika deltagare.

Som del av projektets syntes planerar vi en intern workshop till början av hösten för att diskutera frågor kring normkritisk och spekulativ design. Vad är det? Hur skiljer sig dessa perspektiv åt – om de gör det? Och hur kan vi se att vårt projekt bidrar till att utforska nya metodologiska och teoretiska förhållningssätt?

Vad har varit den viktigaste lärdomen eller utmaningen?

– Vi har snabbt lyft blicken från bara könsroller och genus, till exempel hur produkter och praktiker könas på olika sätt, till att snarare adressera maktstrukturerna som omger hur hållbarhet tolkas och kommer till uttryck i vardagslivet och boendeföreningarna. Detta är en bärande del i normkritiken, men det är samtidigt en utmaning att inte glömma bort hur vi kommunicerar för att det inte ska bli för abstrakt och samtidigt kunna nyttja vårt ”research through design”- perspektiv för att komma längre.

Tre kvinnor som sitter runt ett bord och diskuterar.
Projektworkshop innan jul med från vänster: Karin Ehrnberger, doktor och medverkande forskare i projektet, Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur och projektledare, och Hanna Gustafsson, tidigare exjobbare och forskningsassistent inom projektet.

Hur kombinerar ni energi, design och beteende?

– Integrationen av design och samhällsvetenskaplig miljöforskning är bärande för hela projektet, och vi jobbar väldigt integrerat mellan de olika forskarna. Dels hur vi medverkar i olika arbetspaket, dels i projektgemensamma diskussioner vid löpande projektmöten. Vi använder insikter från djupintervjuer i designprocessen och de större maktperspektiv som utforskas i designdelen av projektet matar vi in i analysen av empirin. Insikter från hur energi- och resursfrågor hanteras i boendeföreningar kopplas till förståelse kring behovet av omställning i stort. Detta gör att vi drar nytta av de olika kompetenser som finns i projektgruppen, och kan kommunicera med olika aktörer.

Vad betyder det att vara en del av Design för energieffektiv vardag?

– Än så länge betyder det framförallt just att få en kontext i vilken vårt projekt kan förstås. Vi diskuterar mycket kring hur vi förhåller oss till programmets övergripande syfte och hur vi själva väljer att tolka vår kritiska roll i relation till dels de andra projekten som ingår i programmet, dels till Energimyndigheten i stort. Vi ser att vårt projekt kompletterar på ett viktigt sätt genom att också lyfta större frågor kring makt, där vi också problematiserar fokuset på design i vardagslivet som del i ett slags avpolitiserande av energi och hållbar omställning. Här tror jag att vi också kan utgöra en resurs för programmet, och vice versa, för att lyfta denna diskussion!

Vad gör du för val i vardagen för att bidra till en minskad klimatpåverkan?

– Jag äter huvudsakligen vegetariskt, jag äger ingen bil, jag har slutat flyga sedan ett och ett halvt år tillbaka och jag försöker engagera mig för att driva mer radikala omställningsfrågor i olika forum.

Pernilla Hagbert
Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH och projektledare för Könad hållbarhet

Läs mer om Könad Hållbarhet