Sedan 2016 har projektet “Perceptuella mått för ljusdesign” arbetat för att skapa ett digitalt verktyg för mätning av ljusupplevelse. Genom att kunna presentera underlag för väl övervägd ljusdesign, är projektets mål att främja både förbättrade ljusmiljöer och energibesparingar.
Med den engelska titeln “Perceptual Metrics for Lighting Design” syftar projektet till att definiera och skapa en begreppsmodell för hur ljus uppfattas. Projektet, som har finansiering från Design för energieffektiv vardag sedan 2019, har fokuserat på att undersöka ljusupplevelse och dess koppling till energianvändning.
– Vi behöver ljus ur biologisk synpunkt, särskilt på morgonen. Men idag används mer ljus än vad vi faktiskt behöver. Genom mer genomtänkt ljusdistribution kan vi både skapa mer attraktiva miljöer och sänka energiförbrukningen, förklarar Johanna Enger, projektledare och forskare i ljusdesign.
Målsättningen har varit att dels utveckla en metod för mätning av ljusupplevelse, dels att ta fram ett digitalt verktyg som komplement till byggprocessen. Verktyget är framför allt till för alla som arbetar med ljus, inklusive arkitekter, ljusdesigner, fastighetsägare och beställare.
Två parallella målsättningar
Under projektets gång har fokus varit på två spår: utvecklingen av mätningsmetoden för ljusupplevelse och skapandet av ett digitalt verktyg. I utformandet av metoden har ett flertal studier genomförts, inklusive i sensoriska labb på RISE och Högskolan i Kristianstad samt forskning på Konstfack. Dessa studier har bland annat låtit jämföra upplevelsen av jämnt fördelat ljus och ljus med höga kontraster. Jämnt ljus, som ofta finns i offentliga utrymmen, kräver generellt mer el, då ljus med höga ljusnivåer fördelas jämnt i lokalerna. Ett varierat ljus, som riktad belysning eller punktbelysning, skapar kontraster och har en mer övervägd ljusfördelning och använder mindre el. Forskningsresultatet pekar på att kontrastrikt ljus ofta upplevs som mer tilltalande. Detta är naturligtvis fördelaktigt ur ett klimatperspektiv. Den fullständiga rapporten på ämnet väntas senare under 2023.
Samtidigt har arbetet med det digitala verktyget fortskridit, som ska kunna användas tidigt i byggplaneringen. Verktyget är inte tänkt att ersätta erfarenhet eller kreativitet, utan snarare ge användaren en möjlighet att förankra sina beslut i den vetenskapliga forskningen, samt underlätta kommunikation om ljuskvalitet med andra aktörer. Verktyget kan användas som en grund när ett projekt presenteras för en kund och tillsammans med andra verktyg ge en mer nyanserad och konkret bild.
– När en arkitekt eller ljusdesigner får ett uppdrag hoppas vi att verktyget kan användas för att stärka argumenten och öka kunskapen hos kund om varför ljuset kan eller bör användas på ett specifikt sätt, säger projektledaren Johanna Enger.
Fyller ett tomrum på dagens marknad
Att systematisera upplevelser kan vara en utmaning, givet att personliga erfarenheter har stor inverkan. Det finns i dagsläget inget verktyg som förenar forskning och den faktiska upplevelsen av ljus i rum. Trots avsaknaden av ett befintligt system har projektets ansträngningar att introducera ett sådant mötts av ett positivt mottagande, även från internationellt håll. Det uppfyller ett behov på den nuvarande marknaden med sin konkreta metodik för att mäta ljusupplevelse. Även om projektet planeras att avslutas senare detta år, finns ambitioner att fortsätta arbetet. Detta projekt tar inte bara ett steg mot att förbättra ljusdesign, utan är också en drivkraft för energieffektivitet och hållbarhet.
– Vårt främsta mål är att höja medvetenheten om ljus. Ljusdesign är ett område där förståelsen är begränsad, både bland yrkesverksamma inom byggprocessen och hos allmänheten. Med ökad kunskap kan vi både skapa mer tilltalande miljöer och minska energianvändningen, uttrycker Johanna.
Johanna Enger, projektledare
I projektet:
- Johanna Enger, forskare i ljusdesign på Konstfack
- Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap på Högskolan i Kristianstad
- Carolina Hiller, forskare på RISE
- Erik Einebrant, interaktionsdesigner på RISE
- Kajsa Pollack, interaktionsdesigner på RISE
