Framtidens studentboende tar form

Forskare på KTH står bakom projektet Co-Kitchen, som har genomförts tillsammans med Akademiska Hus. I projektet ingår även arkitektkontoret Theory Into Practice och tjänstedesignbyrån Savvy Design Collaborative.

– Delningsboende är en väldigt bra bostadsform, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Men det finns hinder i normer, byggregler och tradition som gör att man hellre bygger ettor. Det vill vi ändra på, säger Sara Ilstedt, professor på KTH och projektledare för projektet Co-kitchen, hållbart co-living för studenter.

Framtidens boende

KTH Live-In Lab är en 100 kvadratmeter stor plattform för bostadsexperiment mitt på KTH:s campus i Stockholm. Här har forskning inom framtidens boende pågått under sex år. Inom ramen för det nya projektet byggdes ett helt nytt typ av boende upp på platsen, efter att forskarna jobbat med förstudier där man intervjuade många studenter om hur de vill bo.

– Ungefär 20 procent vill bo i ettor, men även de som bor så vill ha gemensamma utrymmen. Det stora flertalet vill bo i någon form av gemensamma bostäder. En del är mer sociala och kan tänka sig att dela både kök, vardagsrum och badrum. Andra vill inte dela badrum, men gärna kök och ha en social plats att umgås på, säger Sara Ilstedt.

Efter förstudien identifierades olika teman, som till exempel sociala frågor, hållbarhet och planlösningen.

– Vi har sedan angripit ämnet både från ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, säger Sara Ilstedt.

Smart planering

Experimentbostaden har utvecklats och byggts om i flera omgångar. Grundtanken är dock densamma; att få bort de långa korridorerna som länge har varit förknippat med studentboende, och istället skapa bostäder som är effektiva på flera sätt. Ett kollektivt boende med gemensamma ytor men med egna rum, och där ytan planeras smart.

En vanlig nybyggd studentlägenhet i Stockholm är på cirka 20-25 kvadratmeter. I den här delningsbostaden kan varje student disponera åtta kvadratmeter privat sovrum och 62 kvadratmeter gemensamma ytor, och det på samma byggda yta som fyra enrumslägenheter på 21 kvadratmeter.

– Det blir möjligt genom att ta bort korridorer, slå ihop kök och utnyttja den byggda ytan mer effektivt.

Viktiga klimateffekter

Forskarna gjorde under projektets gång även klimatanalyser där några olika co-living-bostäder skalades upp till ett våningsplan.

– Det visade sig att man kan spara mellan 30-36 procent koldioxid i byggfasen jämfört med att bygga ettor. I våra räkneexempel har vi haft sex personer som har bott tillsammans med egna rum och övriga rum gemensamma, så det då har blivit ett kök istället för sex, och tre badrum istället för sex.

Sara Ilstedt berättar att den sociala aspekten har varit central genom hela forskningsprojektet.

– Något jag tycker är påfallande är att alla som bor på det här sättet har pratat om att man blir som en familj. Det blir naturligt att dela även badrum, precis som man gör i familjer. Man hjälps åt och att man kan säga till varandra om det är något man tycker är fel. Det här boendet ger en trygghet och ett stöd som många tycker är skönt att ha. Det är oerhört viktigt med möbleringen, att det är en hemlik miljö är något vi ser är väldigt viktigt.

Hållbart liv sprids

Forskarna har också kunnat konstatera att det kommer ytterligare hållbarhetsvinster i det kollektiva studentboendet.

– Att bo såhär gör att man naturligt delar på saker. Man behöver till exempel inte ha varsin kaffemaskin. Dessutom har vi märkt att hållbara livsstilar sprids. Om en person är noga med att källsortera och sopsortera så gör de andra det också. Det blir en slags social press som i det här fallet i är positiv.

Forskningen fortsätter nu på olika sätt, och resultaten kommer att vara viktiga när Akademiska Hus och flera andra byggaktörer planerar för nya studentbostäder.

– Det finns ett väldigt stort intresse eftersom alla byggbolag har som mål att förbättra hållbarheten och bygga mer klimatvänligt, säger Sara Ilstedt.