Den 11 november 2021 höll Design för energieffektiv vardag sin tredje årskonferens med presentationer och resultat från projekt i programmet, intervjuer och diskussioner. Här nedan kan du ta del av alla presentationer i efterhand.


Moderator för konferensen var Helena Karlberg, föreläsare, moderator och facilitator inom design, innovation och kommunikation. Helena har en bakgrund som journalist inom press, radio och TV och har varit vd för Piteå Science Park med fokus på cleantech och kulturella och kreativa näringar. Helena är styrelseledamot i SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, och ordförande för Svenska Designsällskapet.

Introduktion till Design för energieffektiv vardags årskonferens och intervju med Mathias Normand, chef för enheten Bebyggelse på Energimyndigheten som driver programmet, och Jonas Olsson, vd på SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign som koordinerar programmet.

Kristina Difs är doktor inom området energisystem och arbetar som utredare inom området hållbar konsumtion på Konsumentverket. Kristina deltar även i programrådet för Design för energieffektiv vardag. Här berättar hon mer om den utredning som Konsumentverket har gjort för att identifiera och analysera hinder för fungerande marknader och hållbar konsumtion.

Projektet Re3 – Kollektivt engagemang för en cirkulär ekonomi har arbetat med att skapa ett lokalt socialt nätverk för att öka grannskapsidentitet, förtroende och trygghet. Här berättar David Enarsson, projektledare och beteendestrateg på LocalLife, mer om nätverket som ska ge nya förutsättningar för att ta till vara på det lokala engagemanget och motivera i miljöfrågor genom kollektiva mål och belöningar.

En underutnyttjad metod i samhället är nudging, det vill säga icke-tvingande förändringar i beslutsomgivningen som förenklar för individen att göra energieffektiva val. Här berättar Natalie Kregert, projektledare på Nudgd, mer om projektet Digital databas för goda exempel på nudging för energieffektiv vardag. Projektet har arbetat med att sammanställa goda exempel på framgångsrika testade nudgar och designtänkande som främjar beteendeförändring, för att tillgängliggöra dessa användarvänligt online.

Consupedia är en webb- och mobilapplikation som på ett ögonblick ger hållbarhetsinformation om alla dagligvaror på marknaden. Varje produkt värderas inom fem områden: miljö, rättvisa, hälsa, kvalitet och pris. Här berättar Roberto Rufo Gonzalez, grundare Consupedia, om hur appen har utvecklats vidare, för att nischa den ytterligare och anpassa den för både offentlig och privat sektor.
Många känner inte till hur deras egna val i vardagen påverkar klimatet – än mindre hur de ska bete sig för att ändra sina vanor. Syftet med projekt ”Vanevis – att skapa hållbara vanor i vardagen” är att utforska hur organisationer som mellanhänder skulle kunna stödja människor att förändra sina vanor till att bli mindre belastande för klimatet, särskilt gällande energianvändning och resor. Här berättar Cecilia Katzeff, Docent i Människa-Datorinteraktion på KTH, mer om projektet.

Genom att kombinera upplevelser från patienter och personal med installationsteknik, inredningsdesign och arbetsflödesoptimering, kan grunden för en ny generation smarta koldioxidsnåla sjukhus läggas. Denna pilotstudie har undersökt hur Furbish®-metoden skulle kunna anpassas till vårdsektorn. Holger Wallbaum, co-founder och vd Furbish och professor i hållbart byggande, berättar mer om projektet.

En av de mest lovande teknikerna för att förbättra byggnaders energieffektivitet och öka förnybar energiproduktion är solceller på tak. Fastighetsägare har idag ett komplext landskap av solcellslösningar att navigera sig genom. Projektet har arbetat med att ta fram ett ramverk och en kommunikationsmodell för solceller, som ska underlätta val av solcellslösningar och samtidigt ”puffa” mot hållbara val och en större spridning av solcellssystem. Projektet presenteras av Nelson Sommerfeldt, postdoktor på KTH Energiteknik inom solenergi och byggnadsenergisystem.
Rätt svar på alla quizfrågor presenteras.
Johanna Berlin arbetar inom Viable Cities med strategisk internationalisering, främst med EU-satsningarna Driving Urban Transitions to a Sustainable Future och Energipositiva stadsdelar. Johanna är anställd på RISE och har mångårig erfarenhet av forskningsstrategiska frågor både nationellt och internationellt och har även själv forskat inom miljösystemanalys och livscykelanalys. Här berättar Johanna mer om programmet Energipositiva stadsdelar, även känt under den engelska förkortningen PED (Positiv Energy Districts).

Paneldebatt med Pernilla Hagbert, Thomas Nyström, Johanna Berlin och Katarina Walter, samt summering av konferensen med Mathias Normand, Energimyndigheten.