Årskonferens 2023

Vid konferensen presenterade fem projekt sina resultat. Projekten har bland annat handlat om utsläppsfria delningsverktyg för bostadsrättsföreningar, teknik för att stötta energirelaterade beteendeförändringar i köket och att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen. Andreas Nilsson Hed, professor i psykologi vid Göteborgs universitet deltog även och pratade om energibeteende och vad man kan göra för att förändra det. Albert Edman från Viable Cities berättade mer om missionen om klimatneutrala städer och New European Bauhaus – och hur det hänger ihop med Design för energieffektiv vardag.

Moderator Helena Godotter Karlberg hälsar välkommen och introducerar Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023. Helena Godotter Karlberg arbetar som föreläsare, moderator och facilitator inom design, innovation och kommunikation. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och TV och har varit vd för Piteå Science Park med fokus på cleantech och kulturella och kreativa näringar. Helena är styrelseledamot i Svenska Designsällskapet.

Veronica Eade intervjuas i inledningen av Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023. Veronica är chef för enheten Bebyggelse på Energimyndigheten. Enheten ansvarar för programmet Design för energieffektiv vardag, och SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, koordinerar programmet.

Jonas Olsson, vd SVID, intervjuas i inledningen av Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, koordinerar forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag som drivs av Energimyndigheten.

Annika Marmbrandt, Energieffektiviseringsföretagen, berättar om sitt projekt Beteendedesign för energieffektivisering mellan grannfastigheter som tittat närmare på några nya grepp som måste till för att få många små och medelstora fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det behöver bli enklare att veta vad de ska göra, hur de ska genomföra det och om de ser att andra genomfört åtgärder med gott resultat, så kan det bli en “knuff” i rätt riktning. Projektet har tagit fram webbplatsen Klimatknuffen.se där bostadsrättsföreningar delar med sig av information om vilka energieffektiviserande projekt de har utfört och berättar om vilka man har anlitat för jobben.

Projektet Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende har haft som syfte att utveckla hållbara affärsmodeller för delning av utsläppsfria verktyg. Genom att testa olika design-, beteende-, och energifokuserade tjänster, har de utvecklat en affärsmodell som möjliggör delning av trädgårdsverktyg mellan yrkesverksamma under arbetstid och för boende under kvällar och helger. Genom att använda batteridrivna verktyg minskar man både klimatpåverkan och användningen av fossila bränslen, jämfört med de traditionella bensindrivna verktygen.

Camilla Andersson, konsult med expertis inom normkritisk och spekulativ design, har varit en av projektledarna för projektet Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen (“NORMY”). Forskargruppen har under det senaste decenniet utvecklat metoder för att använda design för ett normkritiskt utforskande av diskurser och sociala normer. I detta projekt har de tagit fram designkoncept som både identifierar och problematiserar sättet klimatfrågan framställs i media och vilka normer som reproduceras därigenom. Designkoncepten sätter också ljuset på vilka maktrelationer på “marknaden” detta återspeglar och hur detta påverkar våra möjligheter att ställa om.

Björn Hedin, KTH, är projektledare för projektet Design av digital teknik för att stötta energirelaterad beteendeförändring i köket. Köket är en central knutpunkt för hushållens energi- och resursanvändning. Kylning av mat, matlagning och diskning står för cirka 50 procent av användningen av hushållsel. Vidare kräver produktion av livsmedel en avsevärd mängd energi, där beräkningar visar att bara den tredjedel mat som slängs står för cirka två procent av energianvändningen. Det här projektet har designat, utvecklat och utvärderat digitala beteendeförändringsverktyg för att hjälpa hushåll att ändra energi- och resurskrävande beteenden i köket.

Intresset för ljusets inverkan på både människan och upplevelsen av miljöer ökar men kunskapen är generellt låg, och det saknas både etablerade definitioner och en terminologi för upplevd ljuskvalitet. Konsekvensen blir ofta både undermåliga ljusmiljöer och överdimensionerade belysningsanläggningar, vilket leder till både minskat välbefinnande och ineffektiv energianvändning. Projektet Perceptuella mått för ljusdesign har haft som övergripande mål att utveckla ett digitalt kommunikationsverktyg för upplevd ljuskvalitet, utifrån flera parallella och samverkande processer. Centralt i projektet har varit att studera hur man med olika belysningslösningar kan uppnå både goda ljusmiljöer och effektiv energianvändning. Här berättar projektledare Johanna Enger från Konstfack mer om projektet.

Albert Edman är strateg på Viable Cities och projektledare på RISE. Albert berättar här mer om missionen om klimatneutrala städer och New European Bauhaus – och hur det hänger ihop med Design för energieffektiv vardag.

Moderatorn Helena Godotter Karlberg leder en paneldiskussion med Camilla Andersson, konsult med expertis inom normkritisk och spekulativ design, Björn Hedin, lektor i teknikvetenskapens lärande, KTH, Johanna Enger, lektor i ljusdesign, Perceptionsstudion, Konstfack och Albert Edman, strateg, Viable Cities.

Moderator Helena Godotter Karlberg summerar Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023 tillsammans med Jonas Olsson, vd SVID . Sofia Beckman, kommunikatör SVID, berättar även mer om utlysning nr 8 i Design för energieffektiv vardag.