Byggsektorn i EU står för 40 procent av den totala energianvändningen. För att minska miljöpåverkan genomförs energieffektiviserande renoveringar, som att byta fasad, fönster eller energiförsörjningssystem. Dessa åtgärder garanterar dock inte hållbar energianvändning om inte byggnaden också används energieffektivt. Forskare vid Umeå universitet undersöker därför interaktionen mellan energieffektiviserande renoveringar och människors beteenden.
– För en hållbar omställning måste vi förstå hur energieffektiviserande åtgärder påverkar människorna som bor eller arbetar där, och hur deras beteende i sin tur påverkar effekten från renoveringarna, säger Weizhuo Lu, projektledare och forskare vid Umeå universitet.
Tidigare studier inom området har inte gett tillräckliga insikter om sambandet mellan energieffektiviseringar och mänskligt beteende, eftersom de har analyserat byggnader och beteenden efter att åtgärderna redan genomförts. I den här studien närmar sig forskarna istället frågan i en experimentell laboratoriemiljö.
Projektet startade i augusti 2022 och avslutas i december 2025. Det leds av forskare vid Umeå universitet, med experiment på Intelligent Human-Buildings Interactions Lab (IHBI-labbet) och analyser utförda av beteendevetenskapliga forskare vid Lunds universitet.
Experimentellt tillvägagångssätt
IHBI-labbet är en hybrid mellan virtuell och fysisk miljö och drivs automatiskt genom big-data-driven modellering. Om du exempelvis öppnar ett fönster i det virtuella rummet, ändras den fysiska inomhusmiljöns temperatur, luftfuktighet och vindstyrka. I labbet har renoveringar som byte av vägg, takisolering, uppvärmning, ventilation, luftkonditionering och energiförsörjningssystem testats. Studerade beteenden inkluderar användning av fönster, dörrar, golvvärme och el-element, samt hur deltagarna anpassar sin klädsel, exempelvis genom att ta av eller på sig en tröja beroende på inomhusklimatet.
I studien undersöktes Teknikhuset, en kontorsbyggnad vid Umeå universitet som planerar en energieffektiv renovering. Ett av kontorsrummen byggdes upp virtuellt i labbet utifrån verkliga parametrar. Därefter bjöds cirka 30 lärare, forskare och doktorander som arbetar i Teknikhuset in till labbet. Under en åtta timmars arbetsdag fick de arbeta som vanligt samtidigt som de exponerades för olika renoveringsåtgärder, och deras beteenden observerades.
– Vad händer till exempel om man byter till treglasfönster? Hur känns inomhusmiljön och hur beter man sig då? säger Weizhuo Lu.
Hittills har cirka 30 experiment slutförts, och projektets antagande har verifierats: energieffektiviserande lösningar påverkar beteendet hos dem som använder byggnaden, vilket i sin tur har en betydande inverkan på byggnadens prestanda. Denna nya metod kompletterar tidigare fältstudier med experimentella bevis och har fördjupat förståelsen för sambandet. Studien visar också att en experimentell metod kan vara effektiv för att hitta personligt anpassade renoveringsåtgärder.
Studien är ett första steg i forskningen
Projektet är fortfarande aktivt och studien är ett första steg i att undersöka interaktionen mellan renoveringar och beteenden. Sommaren 2024 utökas experimenten med fler deltagare och lösningar.
– Det är viktigt att vi bjuder in en varierad grupp människor för att identifiera olika beteendemönster. Hur kan människor i samma inomhusmiljö ha helt olika beteenden?, säger Weizhuo Lu.
Just nu skapas en databas med olika boendetyper som kan byggas upp virtuellt i labbet. I slutet av projektet kommer rekommendationer för renoveringsåtgärder baserade på individens bakgrund och bostadssituation att publiceras.
Workshops för att skapa engagemang
Under projektets gång kommer lokalbefolkning i Umeå kommun, industriella partners, industriföretag och andra relevanta intressenter att bjudas in till workshops där de själva får testa laboratoriet.
– Att få prova, jämföra och verkligen känna effekten av energibesparande åtgärder tror jag är nyckeln till att skapa genuint intresse, säger Weizhuo Lu.
Resultat och lärdomar kommer att delas med studenter vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Konferenser och möten inom forskargruppens nätverk kommer också att hållas för att sprida forskningsresultaten och skapa fler kontakter.
Öppet laboratorium för allmänheten
Att engagera människor är avgörande för en hållbar utveckling. Ett mål är att kunna öppna laboratoriet som en tjänst för allmänheten efter projektets avslut. Där ska privatpersoner utan kostnad kunna testa vilken energieffektiv åtgärd som passar dem och deras byggnad. Vanliga bostadsägare har ofta inte tillräcklig kunskap eller ekonomiska resurser för att förstå vilken lösning som är mest effektiv för dem.
– Jag tror att det här blir den absolut viktigaste biten av vårt projekt, om inte människorna förstår vitsen med åtgärderna förlorar de sin betydelse, säger Weizhuo Lu.
Weizhuo Lu, projektledare och forskare vid Umeå universitet.
