Varför är det så mycket förpackningar som sorteras fel? Och vad krävs för att få fler svenskar att källsortera mer och rätt?
Det har forskningsprojektet Tjårven sökt svar på.
– Här finns det mycket att vinna för klimatets skull, men det måste till en förändring både från hushållen och aktörerna kring återvinningsstationerna, säger Anders Sundin, projektledare.
Felsorterat skräp blev startskottet
Teknikbolaget Semcon jobbar med att skapa smarta lösningar som gör skillnad för både människa och miljö. Projektet Tjårven började med att en av medarbetarna reagerade över vad hon såg vid återvinningsstationerna varje vecka.
– Det stod ofta skräp runt omkring containrarna, och det gick att se att människor hade sorterat fel. Då började vi fundera kring om det inte skulle gå att göra något åt detta, säger Anders Sundin, projektledare.
Forskningsprojektet Tjårven, som fått sitt namn från formuleringen ”Tjänsteinnovation inom återvinning och ur energisynpunkt”, startades och har under ett år drivits av Semcon, RISE (Research Institutes of Sweden) samt Svenska förpackningsinsamlingen FTI med finansiering från Design för energieffektiv vardag.
– Genom plockanalyser från de olika containrarna kunde vi se att mycket material sorteras fel. Enbart genom att minska andelen felsorterat material skulle energi- och klimatpåverkan från transportledet kunna minska med mellan 10 och 35 procent för respektive förpackningstyp, beroende på hur stor andel som är felsorterad idag.
Ett annat problem man upptäckte under projektets gång var att material som inte hör hemma på återvinningsstationerna dumpades där, vilket ledde till extra städning, bortforsling och hantering.
Med förhoppning att förändra beteenden
Semcon tog fram så mycket information och data som möjligt, både från Svenska förpackningsinsamlingen (FTI) som hittills ansvarar för återvinningsstationerna i Sverige, och från hur det fungerar internationellt. Man fotograferade även ett antal stationer i Göteborg och Örebro.
– Det vi kunde se var att det fanns en hel del att göra som skulle förenkla källsorteringen ur ett medborgarperspektiv, säger Anders Sundin.
Projektet har under året som gått arbetat med dessa frågeställningar med hjälp av en tjänstedesignprocess.
– Det övergripande målet har varit att skapa en skalbar lösning som förändrar beteenden kopplat till källsortering. Kan man göra insamlingen mer tydlig och effektiv så kan transporterna minska vilket skulle ge stora energivinster. Många tror att det lilla jag gör inte spelar så stor roll, men om många börjar göra på rätt sätt gör det skillnad.
Nå ut på nya sätt
Under projektets gång togs det fram ny information till hushållen. Det handlade om ett fysiskt informations-kit, källsorteringspåsar, hemsida med information, färgkodade containrar och ny informationsskylt.
I steg två fokuserades på användarens upplevelse på stationen genom ny grafisk design på containrarna.
Anders Sundin konstaterar att tiden varit för knapp för att få fram riktigt tydliga resultat under projektets gång, och att nästa steg är att börja samarbeta med kommunerna eftersom de inom de närmaste åren kommer att ta över ansvaret för förpackningsåtervinningen.
– Troligtvis blir det mer hushållsnära återvinning vid våra radhus och villor. Vid många hyreshus och bostadsrättsföreningar finns en insamlingsstation i ett hus på gården. Den typen av lösningar kommer nog att bli vanligare, säger Anders Sundin.
Stor vinst för klimatet om förändring sker
En av de metoder som har använts under forskningsprojektet kallas aktörsbaserad livscykelanalys, LCA. Med hjälp av denna och så kallade scenarioanalyser har man studerat hushållens hantering av förpackningar för att kunna visa på energi- och klimateffekter till följd av en förändrad hantering av förpackningar.
Anders Sundin konstaterar att en övergripande systemförändring gällande hushållens källsortering och återvinningsstationerna är angelägen.
– De beräkningar vi har gjort visar att det kan göras stora besparingar i klimat- och energipåverkan om en förändring sker.
Anders Sundin, Semcon
