Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.

– Normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet

Vi står inför en mängd stora utmaningar i omställningen till ett hållbart samhälle. Vi vet också att det krävs mer än tekniska förändringar för att nå sociala och ekologiska mål. Hur kan boende och vardagsliv fungera som en arena i denna omställning och vilken roll kan boendeföreningar spela för att driva gemensam omställning? Projektet har kombinerat energi- och klimatutmaningen med jämställdhetsfrågor – för att undersöka hur synen på hållbarhet relaterar till bland annat kön, ålder och klass och hur ett hållbart vardagsliv skulle kunna se ut bortom de normer och maktstrukturer som vi har idag.

Genom en nyskapande kombination av etnografisk och designbaserad forskning har detta tvärdisciplinära projekt kritiskt studerat hur hållbarhet i vardagslivet uppfattas och görs rent praktiskt. Projektet har lyft blicken från det ofta individualiserade fokuset på att det ska vara ”lätt att göra rätt” – medvetet tillspetsat och illustrerat i våra normkritiska designprototyper som exempelvis ”återvinningsbältet” eller ”klimatredovisande påsar” som upprätthåller rådande konsumtions- och maktstrukturer, om dock i en grönare tappning. I fallstudier med boendeföreningar har de sett att tolkningar av hållbarhet i boendet dessutom tenderar att exkludera olika perspektiv bortom rådande föreställningar av exempelvis tekniska lösningar där de boende ses som en barriär snarare än en utgångspunkt för förändring.

Projektet har dock inte stannat i kritiken, utan också mer framåtblickande visat på vad som behöver göras för att nå längre i bostadssektorn, där alla pratar hållbarhet, men få ställer om. Vi måste gå från ett ofta ensidigt fokus på effektivitet till att i stället prata tillräcklighet och från att prata förändring av enskilda teknologier eller beteenden till ett systemperspektiv, där alla aktörer berörs och behövs. Utifrån ett antal framåtblickande, ”spekulativa” designkoncept ges också förslag på hur en ny relation mellan vardagsliv, ekosystem och samhällssystem kan te sig, där vi måste omvärdera och omförhandla befintliga privilegier och förgivettagna sätt att göra och tänka kring exempelvis yta och resurser i boendemiljön. I ett av huvudresultaten från projektet – ett samtalsmaterial riktat till boendeföreningar som vill ta sitt hållbarhetsarbete längre – samlas slutligen alla forskningsinsikter för att hjälpa människor att ställa om vardagen, tillsammans.

Illustration av bostadsbyggnader med en loge. Djur betar utanför och en stor humla är i förgrunden av bilden.
Logen, ett av sju spekulativa designkoncept. Här undersöker vi hur vi kan skapa lokal resiliens genom en förståelse av hur hållbarhet handlar om att förstå vår plats i en sammankopplad väv där vi alla är beroende av varandra – djur, natur och människan.
Man med mörka kläder som har ett bälte med små väskor för återvinning av bland annat plast, papper och cigarettstumpar.
Återvinningsbältet, ett av de fyra normkritiska designkoncepten. Det här bältet vill synliggöra och problematisera symbolhandlingar, i det här fallet sopsortering, som bara hanterar konsekvenserna, snarare än grundproblematiken.

Viktiga resultat

Insikter

  • Det krävs mer än teknik eller enskilda beteendeförändringar för att nå hållbarhetsmål, det krävs ett paradigmskifte där vi engagerar alla aktörer för en hållbar omställning av bostadssektorn såväl som människors vardagsliv och boende
  • Olika normer kopplade till kön, klass, etnicitet, ålder osv. påverkar hur vi förstår hållbarhet och rådande maktrelationer skapar inlåsningar som vi måste adressera för att åstadkomma en inkluderande omställning
  • Designdriven norm-kritisk och spekulativ forskning är ett nyskapande och relevant sätt att ta sig an samtida samhällsutmaningar och visa på de omförhandlingar av privilegier som krävs i omställningen
  • Genom att ge utrymme för känslor och förkroppsligandet av kunskap i samtal kring omställning kan vi uppmuntra till att driva förändring tillsammans

Verktyg för hållbar omställning

Här har vi samlat det material som tagits fram i projektet. De olika materialen riktar sig till olika målgrupper och ger en möjlighet att både enskilt och gemensamt få reflektera kring flera perspektiv på hållbarhet och de överväganden som omställningen till ett hållbart samhälle, boende och vardagsliv kan innebära.

  • Samtalsmaterial: ”Att ställa om vardagen tillsammans”.
  • Pamfletter, två stycken: “Alla jobbar med hållbarhet – ingen ställer om. Vad alla i bostadsbranschen bör veta” och “Do´s and Dont´s: Design för vardagslivets omställning”.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Fyra vetenskapliga artiklar har skrivits, varav en är hittills (augusti 2022) är publicerad.

Examensarbete

Bachelor-nivå: ”Utveckling av illustrativa artefakter: samtalsmaterial om maskulinitetsnormer inom hållbarhet”. Mastersnivå: “Normed Sustainability – A socio-technological journey in hygiene practices ”.

Spel

Normkollen

Fokus framåt

Som ett nästa steg vill projektgruppen förankra projektets resultat och verktyg hos fler bostadsaktörer så att det får större spridning, och på så sätt bidra till ett paradigmskifte inom branschen samt möjliggöra för de boende att tillsammans driva en inkluderande omställning.

Fullständig rapport

Presentationer och nyheter

2021-12-01: Avslutande webbinarium

Den 1 december 2021 höll forskningsprojektet ett avslutande webbinarium där man presenterade ett urval konkreta verktyg framtagna som stöd för de som vill driva en inkluderande omställning utifrån sin vardag och boendemiljö. Med hjälp av en panel aktörer från bostadssektorn, civilsamhället, med flera utforskades behovet av ett paradigmskifte i hur vi arbetar med hållbarhet i boendet och möjligheterna för omställning, tillsammans.

2021-08-17 Intervju med Pernilla Hagbert i webbtidningen Extrakt: Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

2021-04-29 Nyhet på Designforenergi.se: Könad hållbarhet utforskar energimaningen normkritiskt

2020-12-18 Intervju med Pernilla Hagbert och Eva Minoura i Tidskriften Arkitektur: Läs intervjun “Vi måste prata omställning”

2020-02-12 Därför bryr sig män och kvinnor olika mycket om klimatet: Hagbert medverkar i ett inslag för SVT Nyheter Västerbotten som kopplar till projektets tema och relation till samarbetet med organisationen MÄN: Läs mer och se inslaget här

2019-11-12: Årskonferens Design för energieffektiv vardag

Projektledare Pernilla Hagbert presenterar projektet Könad Hållbarhet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

2019-09-16 20 tänkare kring 2020-talet. Pernilla Hagbert intervjuas i Svenska Dagbladet med koppling till projektets fokus på intersektionella aspekter i boende. Länk till artikeln i SvD (prenumeration krävs för att kunna läsa hela artikeln)

2019-10-03 Cross-dressing appliances reveals design’s gender bias. Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare på KTH, deltar på TedxStockholm i maj 2019. Se föreläsningen här.

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, och avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Projektledare

Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH (föräldraledig)

E-post: pernilla.hagbert@abe.kth.se

T.f. projektledare: Camille Andersson

E-post: andersson.camille@gmail.com

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Projektperiod

2019-01-01 till 2022-06-30