Genom att koppla samman den ”hållbara byggnaden” med de boendes behov via ett så kallat ”servicelager” kan man systematiskt öka de boendes motivation till hållbar livsstil och beteende. Projektet har syftat till att minska energi- och vattenanvändning med 15 procent och avfall med 20 procent och samtidigt förbättra upplevelse och nöjdhet för de boende.
Historiskt sett har energibesparingsprogram till stor del förlitat sig på tekniska eller ekonomiska åtgärder. En hel del forskning har dock visat att nudging som uppmuntrar hushållen mot en mer hållbar energianvändning kan var mer effektivt och ha en positiv inverkan på miljön. Vidare har forskningen visat att ett systemtänkande krävs. Genom att kombinera tekniska åtgärder med nudging kan individen motiveras till ett mer hållbart beteende och därmed minska koldioxidutsläppen från byggnader ytterligare.
Ökar kunskap om miljövänliga tjänster för det smarta hemmet
Forskningsprojektet bidrar till att öka kunskapen inom beteendeområdet för att designa mer miljövänliga tjänster för det smarta hemmet. Projektet har iterativt kombinerat kvalitativa data från UX-forskning, som till exempel kundresekartor och feedbacksessioner, med högupplösta kvantitativa data från sensorer. Tillsammans har de gett en tydlig bild av potentiellt värdeskapande för både slutanvändare och byggnadsägare.
Projektet har fokuserat på tjänstedesignprocessen med utgångspunkt från användarnas behov och erfarenhet, och tillhandahållit ett systematiskt arbetssätt som länkar dataanalys till användarcentrerad tjänstedesign. Det är först när vi förstår slutanvändarnas beteendemönster och preferenser som vi kan skapa fungerande strategier för beteendeförändringar och vanor som är mer hållbara. Utöver detta har denna studie också undersökt olika intressenters roll i processen att ändra beteenden och vanor. Projektet föreslår metoder för samskapande av de nya tjänsterna med flera intressenter.
Servicekoncepten skapades och testades i KTH Live-in-Lab fullt utrustade testbädd för smarta byggnader. Flera industriella och akademiska partner deltog i projektet.
De viktigaste forskningsfrågorna har varit:
- Hur implementerar man ett både mänskligt (human-centric) och datadrivet tillvägagångssätt för tjänstedesignprocessen i den byggda miljön?
- Hur kan nya tjänster i hemmet utformas för att spara resurser?
Resultat
Komfort
- Mål + 30 procent
- Utfall + 15 procent
Den slutliga tjänsteportföljen visar att både slutanvändare och intressenter vill fokusera mer på “komfort som en tjänst”. Dock kan utvecklingen av en sådan tjänst kräva ett komplext tillvägagångssätt och olika systemintegrationer såsom Human-Building Interaction (HBI).
Användarupplevelse
- Mål: + 30 %
- Utfall: + 20 %
Efter fördjupade intervjuer och feedback-sessioner har vi sett högre förväntningar på bostadstjänsterna från slutanvändarna.
Miljöpåverkan
- Mål: – 15 %
- Utfall: – 10 %
Efter de preliminära Proof-of-concept-sessionerna för test och feedback ser vi fortfarande många mänskliga faktorer och externa faktorer (som säsong och covid-19-relaterad situation), vilket kan påverka slutresultaten till både högre och lägre värden. Här presenterar vi bara den genomsnittliga energibesparingspotentialen, som vi kan anse som en långsiktig och stabil parameter.
Marknadsanpassning
- Mål: + 50 %
- Utfall: + 75 %
I det tidiga stadiet av projektet har vi fått ett enormt intresse och många erbjudanden att samarbeta från olika marknadsaktörer. Detta innebär att de föreslagna servicekoncepten är mycket relevanta för marknaden och vi ser en framtida snabb tillväxt för detta segment.
Slutsatser
- Ett människocentrerat (human-centric) tillvägagångssätt ökar intresset för alla intressenter att utveckla och använda en tjänst även om den är inriktad på miljö- och hållbarhetsrelaterade värden och kanske inte har direkt ekonomisk avkastning.
- Processen för samskapande överbryggar klyftan mellan den enskilda användaren och intressenter inom byggnadsindustrin och kan skapa en gemensam strategi för energibesparing i den byggda miljön.
- Servicekoncepten med ett högre UX-index har en högre potential att bli en del av vardagen och hålla sig kvar i vardagen (inga eller små rebound-effekter). De kan skapa systematisk energibesparing på lång sikt I stället för stora besparingar på kort sikt kan slutanvändarna utveckla nya sociala normer, som kan bli permanenta.
Fokus framåt
Nästa steg är att utifrån projektets resultat utöka portföljen av tjänster och flytta dessa in i den kommersiella designfasen tillsammans med våra industripartner. Denna studie har öppnat en dörr till så kallad servitisering (servitization) i byggnader med fokus på hållbarhet i de boendes vardag.
Artiklar
Februari 2021. Forskningsartikel: Co-Creating Service Concepts for the Built Environment Based on the End-User’s Daily Activities
November 2021. Forskningsartikel där ett av servicekoncepten delvis beskrivs: Identification of everyday food-related activities with potential for direct and indirect energy savings: KTH Live–in–Lab explorative case study
Mer om projektet
Projektägare
KTH, Institutionen för energiteknik
Projektledare
Elena Malakhatka, elenama@kth.se
Samarbetspartner
Schneider Electric Sweden, Fjord Accenture, KaosPilots, Aarhus, Karlsruhe Institute of Technology, University College London | UCL Behavior science and energy services for the building environment
Projektperiod
2019-04-01 till 2020-12-31
Elena Malakhatka berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.