Personer som cyklar på en cykelbana.

Konsumtion i svenska hushåll står för drygt 60 procent av Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Forskningsprojektet VaneVis adresserar problemet med den handlingsförlamning som kan uppstå när människor har kunskap om effekten av sina beteenden på klimatet men inte vet hur de ska åtgärda bristerna.

Projektet visar att företag mycket väl kan stödja sina anställda i att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion. Den slutsatsen drogs när VaneVis studerade hur anställda på två olika företag agerade när de genomförde en hållbarhets-kampanj på två månader under 2021. Projektet visar också att när ett verktyg för att stödja minskning av klimatavtryck ingick i ett socialt sammanhang upplevdes det som mer positivt än när det användes av enskilda privatpersoner utanför kampanjen.

Kärnan i kampanjen på företagen var det webbaserade verktyget Habits, som bygger på att användare beräknar sina klimatavtryck, minskar sina avtryck genom att anta olika utmaningar som ges av verktyget och tävlar i lag för att tillsammans uppnå ett uppsatt mål. Tanken var att grupper och individer på ett lustfyllt sätt skulle utmana varandra att prova mer hållbara vanor jämfört med sina nuvarande.

Både före och efter kampanjen fick deltagarna beräkna sina klimatavtryck med hjälp av en så kallad klimatkalkylator. Forskarna analyserade sedan hur mycket deltagarna lyckades minska den totala klimatpåverkan. Före respektive kampanj satte företagen ett mål för hur stor minskning av utsläpp som siktades på efter avslutad kampanj. Målet sattes i förhållande till FN:s klimatmål och till hur många av de anställda på företaget som deltog i kampanjen.

Deltagare minskade sina koldioxidutsläpp över uppsatt mål

Båda företagen nådde en minskning över det uppsatta målet. Minskningen var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant. Skälet till att minskningen var störst inom det område skulle kunna ha att göra med att förändringar i vanor kopplade till denna resursanvändning tillhör dem som både är enkla att åstadkomma och påverkar CO2-avtrycket avsevärt. Signifikanta skillnader fanns också i avtrycken inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna.

Enkäter och intervjuer visade att kampanjerna ledde till att de flesta deltagare upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare. Kampanjen ledde också till att de diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj. En viktig lärdom från projektet är att alla deltagare och användare av verktyget inte har samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Det finns en risk med att kampanjer av det slag som gjorts i projektet enbart når dem som är motiverade att sänka sina klimatavtryck. Framtida forskning bör därför studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Viktiga resultat

  • Verktyget Habits var mer motiverande att använda i företagskampanjer än av enskilda privatpersoner som själv sökte upp det på Internet. Ett skäl är den sociala gemenskapen som ett företag kan ge.
  • Företag har en viktig roll att spela i att stödja sina anställda att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion
  • Båda företag som medverkade i studien nådde en minskning över de mål de hade satt upp före respektive kampanj
  • Minskningen av klimatavtryck var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant
  • Minskningen av klimatavtryck var också signifikant inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna
  • De flesta deltagare i kampanjerna upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare
  • Kampanjen ledde till att deltagarna diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj
  • Verktyget passar bäst för användare som är motiverade till att förändra sina vanor till att bli mer hållbara, men behöver hjälp med att komma igång

Fokus framåt

Alla deltagare och användare av verktyget har inte samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Framtida forskning bör också studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Fullständig slutrapport

Slutrapport VaneVis

Mer om projektet

2021-07-01 Nyhet: Kollegorna underlättar hållbara beslut

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

KTH, Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Cecilia Katzeff

Cecilia Katzeff (Fotograf: Dennis Bederoff)

Epost: ckatzeff@kth.se

Samfinansiärer

Habits

Samarbetspartner

Stockholm Environment Institute, Habits

Projektperiod

2019-05-15 till 2021-05-31