Gröna hjärtan

Nya grepp måste till för att få många små och medelstora fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att på bred front genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det behöver bli enklare att veta vad de ska göra, hur de ska genomföra det och om de ser att andra genomfört åtgärder med gott resultat, så kan det bli en “knuff” i rätt riktning.

Vi utgår ifrån beteendedesign, att nudging kan trigga fastighetsägare och förvaltare att genomföra åtgärder som deras grannar redan har genomfört, på samma sätt som till exempel installationer av solceller har gjort. En plattform ska tas fram, där en karta kommer att vara grunden. På kartan ska man kunna se andra fastighetsägare och bostadsrättsföreningar och vilka åtgärder de har gjort.

Även boende och hyresgäster av lokaler ska kunna knuffa fastighetsägaren till aktivitet. Designen av plattformen har påbörjats i ett tidigare projekt tillsammans med beteendevetare och UX-designers. Målet för detta projekt är att ta fram en fullt fungerande och målgruppsanpassad plattform, färdig att lanseras och marknadsföras av ett konsortium av lämpliga organisationer.

Projektägare

Energieffektiviseringsföretagen

Projektledare

Annika Marmbrandt

Annika Marmbrandt

E-mejl: annika.marmbrandt@eef.se

Telefon: 073 – 048 23 02

Samarbetspartner

RISE, Fastighetsägarna

Projektperiod

2021-05-17 till 2022-11-18

En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.

Elkonsumenter vill ansluta allt fler och högre laster i de lokala elnäten, till exempel i form av elfordon. Stamnätet har dock av olika anledningar problem att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet, framför allt i storstadsregionerna.

Ett viktigt bidrag till lösningen på kapacitetsbristen anses vara efterfrågeflexibilitet, vilket innebär förändringar i konsumtionsmönstret som bidrar till att upprätthålla effektbalansen i lokala elnät via indirekt eller direkt styrning.

Det övergripande syftet med projektet är att främja energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet bland elkonsumenter och prosumenter genom att utveckla och kvalitativt testa två olika designkoncept för detta ändamål:

  • en app som tillhandahåller realtidsåterkoppling till elkonsumenter som förväntas fokusera mer på effekt.
  • en app som tillhandahåller återkoppling som är speciellt anpassad för prosumenters behov.

Som ett led i utvecklingen (designprocessen) är målet att öka kunskapen om:

  • hur klimatrelaterad-, normativ-, målrelaterad- och uppdelningsåterkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och motivera energirelaterade beteendeförändringar och efterfrågeflexibilitet i hushåll. Uppdelningsåterkoppling innebär information om hur mycket enskilda apparater drar och bidrar till den totala elanvändningen.
  • vilken förståelse elkonsumenter har för begreppet effekt och hur begreppet kan kommuniceras på ett pedagogiskt sätt.

I användartesterna är målet att öka kunskapen om vilken typ av återkoppling som passar hushållens behov för att omsätta den i handling. Med andra ord att anpassa elanvändningen till effektrelaterade prismodeller på ett sätt som gynnar det lokala elnätet.

Projektägare

Uppsala universitet

Läs mer om USER – Uppsala Smart Energy Research group

Projektledare

Cajsa Bartusch

Cajsa Bartusch

E-post: cajsa.bartusch@angstrom.uu.se

Telefon: 018-471 30 25

Samfinansiärer

Bright Energy, Ellevio

Samarbetspartner

Bright Energy, Ellevio, Uppsala universitet

Projektperiod

2021-01-01 till 2022-12-31

Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".

Intresset för ljusets inverkan på både människan och upplevelsen av miljöer ökar men kunskapen är generellt låg, och det saknas både etablerade definitioner och en terminologi för upplevd ljuskvalitet. Konsekvensen blir ofta både undermåliga ljusmiljöer och överdimensionerade belysningsanläggningar, vilket leder till både minskat välbefinnande och ineffektiv energianvändning.

Perceptual Metrics for Lighting Design

Perceptuella mått för ljusdesign är ett tvärdisciplinärt projekt där det övergripande målet är att utveckla ett digitalt kommunikationsverktyg för upplevd ljuskvalitet, utifrån flera parallella och samverkande processer. Projektet går främst under den engelska titeln “Perceptual Metrics for Lighting Design”. Med aktiv bransch-samverkan utvecklas definitioner och en begreppsmodell för upplevd ljuskvalitet. Genom forskningsstudier kommer metoder för systematiska bedömningar av upplevd ljuskvalitet att utvecklas. Utifrån behovsanalyser, användaranalyser och UX-design integreras båda i en applikation för kommunikation och kompetensutveckling.

Centralt i projektet är att studera hur man med olika belysningslösningar kan uppnå både goda ljusmiljöer och effektiv energianvändning. Kunskapen förmedlas via det kommunikationsverktyg som byggs upp under projektet. Syftet är att kommunikationsverktyget ska kunna användas vid flera olika faser under designprocessen och även för utvärdering av färdig installation. Det kan ge argument för hur genomtänkt ljusgestaltning, och på så sätt bidra till både bättre ljusmiljöer och energibesparingar.

Projektägare

Konstfack

Projektledare

Johanna Enger

Johanna Enger

E-post: johanna.enger@konstfack.se

Telefon: 070 – 246 17 99

Samfinansiärer

RISE

Samarbetspartner

Högskolan Kristianstad, RISE

Projektperiod

2020-12-15 till 2023-07-30

Mer information om projektet

Följ projektet på deras Facebook-sida

Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Projektet Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen undersöker hur dominerande berättelser om “hållbara livsstilar” i samhället reproduceras i olika typer av medier och vad detta får för konsekvenser när det gäller att uppnå beteendeförändring. Utifrån ett normkritiskt perspektiv granskas och synliggörs hinder som byggts in i dessa berättelser när det kommer till tillgänglighet, förståelse och faktiska möjligheter till förändring för olika grupper av människor.

Projektets tvärvetenskapliga forskargrupp kommer att ta fram diskursiva designförslag, prototyper med uppgift att skapa diskussion snarare än att föreslå lösningar, som på olika sätt undersöker alternativa sätt att agera på klimatkrisen i relation till vardagslivet och på så sätt minska avståndet mellan insikt och agerande.

Projektägare

KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Karin Ehrnberger

Tf. projektledare

Camilla Andersson

Telefon: +46 (0)70 – 485 71 37

E-post: camilla.andersson@aalto.fi

Samarbetspartner

Global Utmaning, Aalto University, Högskolan i Halmstad och Usify

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-12-31

Mer om projektet

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

Träklossar som satts ihop i formen av ett hus.

Projektet Coinplace – design för multifunktionella byggnader har undersökt om och hur byggnader kan användas i högre grad genom samnyttjande, för att skapa både ekonomiska och miljömässiga vinster.

Nya arbetsmönster i spåren av pandemin innebär att allt fler kontor underutnyttjas. Dessutom står till exempel skolbyggnader tomma under många lovveckor och helger. Många fastigheter utnyttjas inte plats- eller resurseffektivt eftersom de endast har ett syfte, och det innebär att vi har ett fastighetsbestånd som är onödigt stort och en energi- och resursanvändning som genererar ett stort klimatavtryck. Med detta som utgångspunkt har forsknings- och innovationsprojektet Coinplace tittat närmare på hur vi kan bli bättre på att använda befintliga byggnader och planera nybyggnation så att det snabbt och smidigt går att skifta användningsområde.

Genom en användardriven innovationsprocess har Tyréns och RISE tillsammans med projektpartnerna Strängnäs Fastighets AB och Tyresö Bostäder AB kartlagt problem och utmaningar som hindrar multifunktionell design och samnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet idag, och studerat hur dessa utmaningar kan överkommas. Målet med projektet har varit att utveckla tjänster som löser de identifierade utmaningarna och därigenom kan hjälpa olika aktörer att börja använda sina byggnader mer multifunktionellt och på så sätt öka delningen av lokaler.

Tre tjänster som kan hjälpa

Projektet har utvecklats tre olika tjänster för att lösa de mest prioriterade utmaningarna som aktörer möter vid samutnyttjande. Tjänsterna passar både privata fastighetsägare och kommuner – primär hyresvärd och/eller sekundär hyresvärd – och syftar till att hjälpa kunder att säkerställa goda förutsättningar för att etableringen av ett samnyttjande ska bli en lyckad investering. Den som vill initiera ett samnyttjande av en lokal eller byggnad och behöver hjälp i starten helt enkelt.

De tre tjänsterna är:
1) Gemensam målbild för samnyttjande – motverkar sannolika målkonflikter och utmaningar som samnyttjande kan innebära.
2) Kostnadsnyttoanalys för samnyttjande – minskar fastighetsägares osäkerhet inför beslut om samnyttjande av lokaler och visar på det långsiktiga värdet av samnyttjande.
3) Coinplace 24/7 – optimering av lokaler – ett multidisciplinärt team ser till att lokalerna optimeras byggnadstekniskt för en högre användningsgrad utifrån ett helhetsperspektiv.

Viktiga resultat

  • Det finns stor potential och mycket att vinna på att öka nyttjandegraden i byggnader, både ekonomiskt, resursmässigt men framför allt ur ett hållbarhetsperspektiv. Coronapandemin har aktualiserat frågan och behovet av att förändra och effektivisera lokaler och dess användning kommer att vara stort nu och framåt.
  • Att kunna visa på vilka nyttor som samnyttjande bidrar med och även visa på lyckade exempel är nyckeln till att få igång en förändring inom byggnadssektorn.
  • Inom projektet har problemkartläggning gjorts för att kunna förekomma vad som förhindrar samnyttjande och multifunktionalitet från att fungera. Projektet har sett att byggnadstekniska utmaningar och hinder ofta kan lösas, men att det behövs mer fokus på samsyn och att representanter för de olika verksamheterna involveras i ett tidigt stadium i planeringen – även nuvarande hyresgäster.
  • Viktiga byggstenar vid etablering av ett långsiktigt hållbart samnyttjande är att skaffa fram beslutsunderlag gällande incitament och målbild med att samnyttja, risker och konsekvenser, tydliggöra kostnader och nyttor samt även ta fram tydliga lokal- och verksamhetsbeskrivningar.

Fokus framåt

Alla projektpartners i COINPLACE kommer i någon mening fortsätta arbeta med samnyttjande av byggnader – för Tyréns handlar det om att bistå marknaden med konsulttjänsterna som utvecklats och bidra med rådgivning utifrån projektresultatet, för Strängnäs och Tyresö fastighetsbolag handlar det om att försöka implementera lärdomarna i kommande skolbyggnadsprojekt och för RISE handlar det om att fortsätta med kunskapsuppbyggnad och utveckling.

Slutrapport

Ladda ner och läs mer i projektets fullständiga slutrapport.

Mer om projektet

Nyheter

2022-04-08 Fastighetstidningen: Innovationsprojekt ska öka användandet av fastigheter

2020-10-06 Nyhet om projektet på Tyréns webbplats

2021-01-21 Ellevio: Ny forskning: Varför är fler byggnader inte multifunktionella?

2020-10-08 Hållbart samhällsbyggande: Tyréns: Vi behöver bygga färre hus

2020-10-07 Branschaktuellt: Därför vill forskarna få oss att bygga färre hus

2020-10-06 Fastighetsvärlden: Undersöker nyttan med coinplace – multifunktionella byggnader

Projektägare

Tyréns

Projekthemsida hos Tyréns

Projektledare

Lars Marklund

E-post: lars.marklund@ri.se

Telefon: 010 – 516 68 96

Samarbetspartner

Strängnäs Fastighets AB och Tyresö Bostäder AB.

Projektperiod

2020-01-02 till 2022-03-31

Läs mer om projektet

2021-10-19 Nyhet: Projektet som utmanar fastighetsbranschen

Person som står i en vänthall och tittar på avgångstider på en digital tavla på väggen.

Företaget YeheGO startades 2019 för arbeta med att ta fram nästa generations hållbarhetsplattform – ett digitalt B2B-verktyg som ska sporra till klimatsmarta val inom områden som varje enskild anställd själv kan påverka. Syftet med projektet har varit att bygga en god kundinsikt, ta fram designprinciper för tjänsten och utveckla en första prototyp.

Hållbarhetsplattformen kommer att bestå av en övergripande personlig dashboard, tillsammans med enskilda moduler där Yehego genom verktyg som bygger kunskap, medvetenhet och engagemang kan guida/nudga användaren mot det mest klimatsmarta valet, och på så sätt åstadkomma en grön beteendeförändring.

Klimatsmart bokning av tjänsteresor

Den första modulen i Yehegos hållbarhetsplattform är ett online-bokningsverktyg för företag och organisationer att kunna söka och boka det mest klimatsmarta valet av resa. Förhoppningen är att den första modulen ska leda till bestående, positiva effekter med minskad klimatpåverkan från tjänsteresor.

Stort intresse från företag att delta i utvecklingen

Intresset från företag att delta i utvecklingen har varit stort. Ett pilotprogram med åtta bolag av olika storlekar och segment genomfördes. Företagen har gett feedback, validerat marknadsbehov och bekräftat betalningsvilja.

Viktiga resultat

  • Designspråk för den första versionen av plattformen är framtaget, och element för beteendeförändringsverktyg, primärt nudging och gamification.
  • Viktiga partnerskap har etablerats för plattformens första modul, bland annat kopplat till rese-API:er och kundsupport.
  • Projektet har nått samtliga mål som sattes upp, och mer därtill, avseende marknad, design och prototyp.
  • En första MVP (Most Viable Product) är redo för testning i skarp miljö avseende sökning- och bokningsflöde, utställande av biljetter, och kopplingen till den personliga dashboarden.

Den pågående pandemin har haft en oerhörd påverkan på affärsresandet. Men, Corona till trots, har intresset från potentiella kunder varit stort. Intresset är framför allt kopplat till möjligheten för företag att i realtid visualisera resultaten av klimatsmarta val, och att kunna mäta klimatpåverkan med uppföljning på individ- respektive företagsnivå.

Den första modulen av Yehegos hållbarhetsplattform är bra positionerad för att fortsätta att undvika onödigt resande även i framtiden, och underlätta för anställda att göra klimatsmarta val de gånger fysiska möten är nödvändiga.

Fullständig rapport

Här kan du läsa och ladda ner slutrapporten i sin helhet: Minskad klimatpåverkan från resor – genom kunskap, medvetenhet och engagemang

Mer om projektet

Projektägare

yeheGO AB

Projektledare

Viktor Karlsson

viktor@yehego.com

Samarbetspartner

Sustainable Brands Insight (SBI), Kurppa Hosk Studio, Altabel Group (Vilnius, Litauen)

Projektperiod

2019-11-11 till 2020-12-31

Projektledare Viktor Karlsson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Hotellrum med två sängar och belysning bakom sänggaveln och i taket.

Den digitala transformationen pågår för fullt. Fastighetspriserna stiger, så fastighetsägare behöver utnyttja ytorna bättre. Därför kommer fönsterlösa rum, vilka bidrar till ökad resurseffektivitet, att bli vanligare. MeScapes är ett system som anpassar ljud och ljus i fönsterlösa rum och gör dessa mer hälsosamma.

Projektet har undersökt om MeScapes kan bidra till minskad energiåtgång och man har utfört en genomförbarhetsstudie för att undersöka energipåverkan från MeScapes installerat på ett hotellrum. Den energi som systemet i dagens utförande kräver är detsamma som två 60W-glödlampor som är tända åtta timmar per dygn i ett år. Genom att vidareutveckla dagens MeScapes–system så kommer energiförbrukningen att minska, men det handlar inte om så stora energiförbättringar. Projektet valde därför att, med utgångspunkt i användarnas upplevelser av tjänsten, undersöka om man kunde påverka användarnas beteende i rummet.

Varmvattenförbrukning en av de stora energitjuvarna

Med hjälp av en design thinking-metod identifierades värmereglering och varmvattenförbrukning som de största energitjuvarna i en fastighet eller i ett rum. Projektet valde att fokusera på varmvattenförbrukning, som i större utsträckning kan påverkas av användaren än värmeförbrukning.

Den rådande pandemin förändrade förutsättningarna för projektet, och gjorde att användartesterna fick utföras i hemmiljö istället för på hotell. För Moum Design var det positivt att komma ut till konsumentmarknaden tidigare, då de ser en stor potential där.

Duschrobot hjälper till att minska duschtiden

Testerna genomfördes med hjälp av en “duschrobot, en egenutvecklad webb-applikation, och man undersökte om den kunde påverka människor att förkorta sin duschtid. Responsen var positiv, varje duschtillfälle kunde minskas med cirka två minuter. För hotellet skulle det innebära en energibesparing på över 55000 kWh per år, vilket motsvarar en kostnadsbesparing på 140.000 kronor.

Under genomförandet av projektet såg man en stor potential i att vidareutveckla resultat och användarupplevelser – antingen som en helt ny app eller en app integrerad i MeScapes-systemet. Ett nytt projekt som handlar om energioptimerade arbetsförhållanden har därför initierats tillsammans med Chalmers och KTH.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: Energieffektivitet i fönsterlösa rum.

Mer om projektet

Projektägare

Moum Design

Projektledare

Åsa Moum

Åsa Moum

asa@moum.co

Projektperiod

2019-11-04 till 2020-10-10

Nyheter och filmer

Projektledare Åsa Moum berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Tjej och kille som sitter på golvet i ett rum med flyttkartonger runt omkring sig.

Via den digitala tjänsten Budkeep kan privatpersoner hyra ut förvaringsutrymmen de inte använder till personer som har behov av förvaringsutrymme. Tjänsten är baserad på delningsekonomi och minskar behovet av förvaringsanläggningar.

Projektet har handlat om att med hjälp av interaktionsdesign främja användningen av en hållbar förvaringslösning och kommunicera den klimatbesparing som görs, med målet att öka delande av förvaringsutrymme. Det långsiktiga målet är att skifta en hel industri med en negativ påverkan på miljön med dess höga energi- och resursförbrukning genom att minska efterfrågan på nybyggda förvaringsanläggningar.

Inom ramen för projektet har man även tagit fram livscykelanalyser (LCA) och information om den energi- och resursbesparing som tjänsten medför, vilket omvandlats och kommuniceras i koldioxidutsläpp. Man har även undersökt hur konsumenter kan nudgas mot ett mer hållbart beteende vid val av förvaringslösning.

Bild från Budkeeps websida, med illustrationer av flera hus på en gata med ett hus "inzoomat" med ett förstoringsglas och rubriken "Hitta förvaringsutrymme nära dig".
På Budkeep.com kan personer med outnyttjat förvaringsutrymme hyra ut detta till andra i behov av förvaring.

Nudga användare genom tjänstens smarthet

Under projektet kom man fram till att konsumenter inte ser förvaringsbranschen som en ohållbar bransch, även om LCA-resultatet visar på det. Detta ledde till en utmaning för projektet och man undersökte detta vidare – hur en hållbar tjänst kan kommuniceras för en större mängd personer där inte miljömedvetenheten finns, eller anses ligga till grund för, själva beslutsfattandet.

Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, eftersom miljöeffekten inte verkar ligga som främsta grund för beslutet. Desto fler som anammar hållbara tjänster – oavsett anledningen till beslutet – desto större blir den positiva miljöeffekten.

Viktiga resultat

  • Livscykelanalys data visar att self-storage har en betydande negativ miljöpåverkan motsvarande 12 kg CO2 per kvadratmeter och år.
  • Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, då miljöeffekten av tjänsten inte verkar ligga som främsta grund för beslut hos användarna.
  • De mätbara resultaten för projektet handlade om att höja konverteringsgraden av vissa beteenden inom tjänstens ramar, vilket också har uppnåtts.

Nästa steg handlar om att öka tjänstens tillväxt organiskt.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Mer om projektet

Projektägare

Budkeep AB

Projektledare

Oskar Bergkvist

oskar@budkeep.com

Samarbetspartner

KTH

Projektperiod

2019-09-01 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Simon Oljemark berättar mer om projektet på Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.

Consupedia har byggt ett Wikipedia för konsumenten. En webb- och mobilapplikation som på ett ögonblick ger information om alla dagligvaror på marknaden. Varje produkt värderas enligt fem kategorier: miljö, rättvisa, hälsa, kvalitet och pris. Värderingen utgår ifrån de globala hållbarhetsmålen och innehåller information om allt från transportsträcka, förpackningsmaterial och klimatpåverkan till näringssammansättning, allergener och prisjämförelser. Applikationen innehåller även tips och varningar från organisationer som bland annat Livsmedelsverket, Amnesty och WWF. Ett unikt beslutsstöd för värderingsstyrd konsumtion.

Projektet syftar till att, via Consupedia, utveckla och kommersialisera nischade lösningar som är behovsanpassade för offentlig och privat sektor som till exempel äldreboenden, skolmatsservering, restauranger och hotell. Samverkan mellan forskningsinstitut och offentlig och privat sektor skapar en bredd som är viktig för att kunna inkludera alla delar av samhället och maximera projektets genomslag på samhällets totala konsumtion.

De nischade lösningarna handlar om att man ska kunna skapa en profil i Consupedia med krav på till exempel godkända arbetsförhållanden vid produkttillverkning, max koldioxidutsläpp, hur långt en produkt ska ha fått transporterats, godkänd näringssammansättning, max mängd plast per kilo vara med mera. Ett beslutsstöd som möjliggör värderingsstyrd konsumtion för alla. En feedbackfunktion kommer även att utvecklas, så att man kan följa sin konsumtion över tid och där med även sin påverkan på planeten, andra människor, djuren och sig själv.

Projektägare

Consupedia AB

Projektledare

Roberto Rufo Gonzalez

E-mejl: rufo@consupedia.com

Samarbetspartner

Högskolan i Dalarna, KTH, Vetenskap & Allmänhet VA

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-08-31

Mer information

2020-11-10 Nyhet: Smart app visar matvarors hållbarhetspåverkan

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Laptop som står på ett bord och visar en webbplats. Bakom laptoppen står en en lampa och grön växt, framför ligger en mobiltelefon och ett anteckningsblock.

Det finns idag ett stort behov och önskan hos många aktörer att arbeta mer med beteendeförändring kopplat till energieffektivisering. Trots att det finns många studier inom området så är det vanligt att de som jobbar med frågorna i praktiken inte har tillgång eller möjlighet att sätta sig in i och ta del av kunskapen. Stor potential för lyckad beteendeförändring går därmed förlorad.

Målet med detta projekt har därför varit att vidareutveckla och testa en digital databas med goda exempel på nudgar och beteendeinsatser för en energieffektiv vardag. Syftet med projektet är att tillgängliggöra forskning och kunskap som annars riskerar att ligga oanvänd. På detta sätt kan gapet mellan teori och praktik överbryggas och fler kan enklare uppnå en mer energieffektiv vardag.

I projektet har man identifierat och samlat in goda exempel på evidensbaserade beteendeinsatser och forskning där nudging har använts för att främja en energieffektiv vardag. Projektet har därefter sammanställt dessa goda exempel i en smidig databas med enkla texter, tips samt bilder och videos på hur man använder nudging i praktiken. Användartester har genomförts för att utvärdera användarvänligheten och en av nudgarna har genomförts i verkligheten för att undersöka problem och möjligheter för användaren från början till slut. En del i projektet har även varit att sprida kännedom om databasen till aktörer som har intresse av att arbeta enkelt med beteendeförändring kopplat till energieffektiv vardag.

Bild från databasen som visar exempel på nudgar som finns med där:  motivera hushåll till källsortering genom jämförande feedback, nudgepaket för energibesiktare hjälper hushåll använda el mer effektivt, uppmuntra aktivt val för att få fler att äta vegetariskt, tjänsten Resvana - nystratseffekten nudgar till nya, hållbara resvanor, ha grön el som förval för att gynna förnybart och mixade nudgar för minskad bevattning av trädgård.
Exempel på nudgar som finns samlade i databasen.

Viktiga resultat

  • Projektet bekräftar att det finns ett stort intresse och att databasen är ett efterlängtat verktyg hos målgrupperna. Det finns ett behov hos målgrupperna att kunna jobba med nudging i praktiken och att få tillgång till ett konkret verktyg för att enklare kunna arbeta med beteenden för att bland annat uppnå en energieffektiv vardag.
  • Det finns ett intresse hos projektgruppen att fortsätta sprida resultat från projektet och kännedom om databasen även efter projektslut för att ge fortsatt värde till målgrupperna då nyttan ses som stor.
  • Genom projektet har ett behov av ett bredare stöd hos användaren av databasen konstaterats som inkluderar guidning för hur användaren jobbar med nudging i praktiken och hur effekten av nudgar kan mätas.
  • De viktigaste behovsområdena för beteendeförändring kopplat till energieffektivitet som konstaterats för målgrupperna är:
    • Energiförbrukning – t.ex. timing för elnätets toppar och dalar, minska elanvändning och uppmuntra fler att använda förnybar el
    • Vattenförbrukning – till exempel minska vattenförbrukning
    • Källsortering/återvinning – till exempel få fler att källsortera och underlätta för korrekt sortering av sitt avfall
    • Motverka matsvinn – till exempel att inte ta för mycket mat på tallriken
    • Energieffektiva färdmedel – till exempel att köra bil mer energieffektivt och uppmuntra val av mer energieffektivt färdmedel

Fokus framåt

Projektet har fått fram viktig kunskap om vad användaren behöver för att kunna genomföra en nudge från databasen själv från start till slut och validering av behovet som målgrupperna har av denna typ av verktyg. Resultaten kan bidra till viktiga energibesparingar i framtiden då databasen används av fler och lärdomar från projektet implementerats i databasen.

Nästa steg är att genomföra vidare utveckling av både teknik och innehåll utifrån de användartester och lärdomar projektet har resulterat i.

Slutrapport

Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten

Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2021-09-21 Nyhet: En knuff i rätt riktning

2021-11-11 Natalie Kregert presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens.

2020-01-10 Exempel på nudging för en energieffektiv vardag

Projektägare

Nudgd

Projektledare

Katharina Paoli

katharina.paoli@nudgd.se

Samarbetspartner

Energikontoret i Mälardalen, Högskolan i Gävle, HSB Norra Storstockholm

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-12-31

En kvinna som är ute i skogen och sträcker armarna mot luften och solen.

Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå

För att skapa hållbara samhällen räcker det inte med energieffektiv teknik utan tekniken behöver utvecklas och stödjas, och trigga vissa mänskliga beteenden. Lösningar som knyter ihop interna och externa så kallade ”triggers” till beteendeförändringar kan bidra till att människor lyckas ställa om.

BeChange minskar klimatavtryck och klimatångest

BeChange är en metod för att minska klimatavtryck och klimatångest. Metoden hjälper till att ändra vårt sätt att tänka och att se miljöarbetet som något upplyftande och en möjlighet att skapa något bättre istället för tungt, begränsande och ångestladdat.

Det nya och unika i metoden är att den kopplar ihop mentala verktyg och klimatpsykologi med klimatrådgivning i ett flerstegsprogram som uppmuntrar till kraft-fulla livsstilsförändringar för att både minska sin klimatpåverkan och må bättre med stärkt miljömotivation. BeChange-metoden har visat att deltagare reducerar sin klimatpåverkan med 47 procent.

BeChange som digital tjänst

Syftet med projektet har varit att utveckla en digital tjänst av metoden BeChange för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå. Tjänsten ska bidra till hållbara förändringar i samhället i stort.

Då teknik och beteende stödjer varandra blir resultatet en positiv användarupplevelse som resulterar i positiv klimatpåverkan och minskad energiförbrukning. Genom att arbeta transdisciplinärt, med avseende på olika kompetenser, i en stegvis process och tillsammans med användare har projektet kommit en lång bit på väg för att uppnå en hållbar digital tjänst.

Kvinna som står och tittar på en vägg där det sitter post it-lappar och papper.
Jessika Rabne Fredin från BeChange vid workshop om kommersialisering.

Påverkan på individ- och organisationsnivå

Projektet har genomförts i en iterativ Design Thinking-process där tjänstens gränssnitt och innehåll har utvecklats. Parallellt har den digitala tjänstens kundnytta, affärsmodell och säljstrategi arbetats fram. Nästa steg är att bygga vidare på prototypen till en fullt fungerande tjänst. Tjänsten beräknas komma ut under hösten 2020.

Viktiga resultat

  • Projektet har resulterat i en första prototyp av den digitala tjänsten BeChange och en säljstrategi.
  • Viktiga insikter under projektets gång har varit vikten av att testa med användare för att förstå hur den digitala tjänsten upplevs och hur den kan bidra till förändrade beteenden inom hållbarhetsområdet.
  • Den digitala tjänsten har möjlighet att verka på både individ- och organisationsnivå. Tjänsten erbjuds i en form som är lättillgänglig för de flesta och den kan därmed även bli en naturlig del i användarnas vardag och på så sätt verkligen göra avtryck och skillnad.
  • Nästa steg är att fortsätta utveckla prototypen till en fullskalig produkt redo för lansering. Det innebär dels mer funktionalitet, dels mer innehåll i tjänstens utbud och fler användartester för att säkra användarupplevelsen.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: ”BeChange – Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå”.

Mer om projektet

Projektägare

BeChangeAB

Projektledare

Ann Murugan

ann@bechange.se

Samarbetspartner

Luleå tekniska universitet, Jaway Stockholm AB

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-04-30

Projektägare

BeChangeAB

Nyheter

2020-03-20 BeChange minskar klimatpåverkan och klimatångest

Filmer

Linn Lindfred, konsult inom cirkulär ekonomi och hållbar innovation på Jayway By Devoteam och deltagare i BeChange-projektet, berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Ett glas med vatten, med mynt i botten av glaset.

Projektet “Design och kommersialisering av mikroinvesteringar för att driva mot hållbara beteenden” har utforskat om mikrosparande och grön återbäring i det digitala hjälpmedlet Deedster kan åstadkomma bestående beteendeförändringar och underlätta mer hållbara val i vardagen.

Tillsammans med kommersiella partner och en forskargrupp på KTH har projektet undersökt designförslag för olika typer av ekonomiska incitament för hållbara val. Genom djupintervjuer och enkäter har man skaffat sig insikter om målgruppernas drivkrafter och preferenser. Parallellt har tydliga målgrupper utformats och skapat förutsättningar för en bred kommersialisering av lösningen.

Insikter kring datasäkerhet och upplevda integritetsaspekter, gjorde att projektet efter halva tiden ändrade inriktning till att utveckla en lösning som kan läggas in på andra företags etablerade kundplattformar, så kallat Software as a service (Saas), istället för att inkludera tjänsten direkt i Deedster.

Rabattfunktion som motiverar lärande och förstärker beteenden

Projektet har sett en styrka i ekonomiska incitament för att driva mot mer hållbara val i vardagen, men det finns många fallgropar i själva utformningen och kommunikationen kring tjänsten. Ett första steg blev därför att utforma en cash-back/rabattkods-funktion som drivkraft för målgruppen att lära sig mer om ett ämne och förstärka ett existerande beteende. Men projektet har även sett ett stort intresse för hållbart sparande och har designat en kundresa för det större flödet.

Disruptiv affärsmodell

Projektet ser en efterfrågan från marknaden och jobbar med två kunder för att implementera delar av den nya SaaS-lösningen. Därmed lanseras en helt unik, disruptiv, affärsmodell där många aktörer vinner på en förändring mot mer hållbara beteenden.

Deedster kommer att fortsätta utveckla SaaS-lösningen till att inkludera fler versioner av ekonomiska incitament och kontinuerligt utvärdera effekten av dessa i termer av sänkta klimatavtryck hos användarna. Samarbetet med forskargruppen på KTH har varit mycket givande och kommer att fortsätta även efter projektet.

Viktiga resultat

  • Integritetsaspekter Deedster vs etablerad bank. Stor barriär för användare att koppla upp sig med Bank-id hos en idag mindre aktör.
  • Finansiell belöning för altruistiskt beteende upplevs problematiskt hos användarna.
  • Digital belöning/gamification ansågs rättframt och “roligt”, och är något som användarna gärna vill ha, och även förväntar sig ska finnas i mobil-appar.
  • Det behövs mer ”kul” för att kunna belöna finansiellt – så att det inte känns som en betalning. En cashback/rabattkod upplevs mer kravlöst, mer som ett pris.

Fullständig rapport

Här kan du läsa och ladda ner rapporten i sin helhet: Slutrapport “Design och kommersialisering av mikroinvesteringar för att driva mot hållbara beteenden”.

Mer om projektet

Projektägare

Swedish Development Group 12

Projektledare

Monika Martinsson

Monika Martinsson

monika@deedster.com

Samarbetspartner

KTH, Beteendelabbet

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Monika Martinsson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Sjukhuspersonal och patienter i en sjukhuskorridor

Genomförbarhetsstudie vid MHH Hannover som grund för “MHH 2025” nybyggnation av universitetssjukhusets campus

Sjukhus står för cirka fem procent av EU:s koldioxidutsläpp per år och är därmed den största förbrukaren inom offentlig sektor. Genom att tillämpa “Furbish® metoden” som fokuserar på användarcentrerade och hållbara inomhusmiljöer, ett innovativt IR-sensorkoncept från RWTH-universitetet i Aachen, Tyskland, och kompetens inom inomhusklimat från Chalmers tekniska högskola, uppskattar vi att energibesparingar på upp till 40 procent är möjliga.

Genom att kombinera upplevelser från patienter och personal med installationsteknik, inredningsdesign och arbetsflödesoptimering, kan vi lägga grunden för en ny generation smarta koldioxidsnåla sjukhus. Denna pilotstudie kommer att ge en unik inblick i hur Furbish® metoden kan anpassas till vårdsektorn och leverera representativa fälttestdata till RWTH-universitetets sensorkoncept på universitetssjukhuset MHH i Tyskland. Sammantaget med data om byggnadens energiprestanda ger det möjlighet att fastställa förbättringspotential, både gällande användarupplevelser och energibesparingar.

Furbish® cirkulära designprocess är en kvalitativ och kvantitativ metod som har utvecklats i ett europeiskt sammanhang för kontorsdiagnos, planering och idégenerering. Metoden adresserar både användar- och byggnadssidan. Den kombinerar koldioxidminskningsmål med mål för ökat välbefinnande hos personal, minskad sjukfrånvaro och stärkt produktivitet. Nu ska metoden vidareutvecklas och tillämpas i vårdsektorn.

Projektägare

Furbish AB

Projektledare

Ulrike Rahe

u.rahe@furbish.se

Samarbetspartner

RWTH Aachen University, Hannover Medical School University Hospital, Chalmers tekniska högskola

Projektperiod

2019-09-01 till 2021-12-31

Mer om projektet

2021-12-22 Nyhet: Framtidens hållbara sjukhus

2021-11-11 Holger Wallbaum från Furbish presenterar resultat från projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Bilden består av två foton, en på en väg i en stad med byggnader på varje sida om vägen och den andra på en person som går i en trappuppgång. Två illustrationer nedanför bilderna, en på en bil och en på plattor i olika färger som ligger ovanpå varandra.

I projektet har man arbetat med att testa och validera ett ramverk för utveckling av cirkulära affärsmodeller och framtidsadaptiva produkter, det vill säga produkter som bättre kan hållas attraktiva in i framtiden än många av dagens produkter.

Framtidsadaptiva produkter sänker affärsriskerna i tillgångsbaserade cirkulära affärsmodeller. Riskerna sänks genom att produkterna designas för robusthet och möjlighet till uppgradering av bland annat estetik, funktionalitet och mer energieffektiv teknik i produkt- och tjänstesystem.
Förlängd användningstid

Förlängd användningstid är för de flesta produkter fördelaktigt ur miljö och klimatperspektiv, och kan ge en stor lönsamhetspotential i cirkulära affärsmodeller, men det är i designfasen svårt att förutspå vilka framtida förändringar som riskerar att göra en produkt utdaterad i förtid. Produkter som är designade för lång användningstid blir dessutom ofta dyrare än andra, mindre långlivade produkter vilket resulterar i affärsmässiga utmaningar.
En central del i arbetet med framtidsadaptiv design är att i affärsmodelleringen identifiera produktrelaterade kriterier där förändringsbarhet och förlängd livslängd kan ge tillverkande företag kontroll över intäkter och kostnader om de behåller ägandeskapet för de produkter de utvecklar och producerar.
I detta projekt har ramverk och arbetsmetoder för parallell cirkulär affärsmodellsinnovation och framtidsadaptiv design testats och vidareutvecklas i samarbete med två svenska tillverkningsföretag, ett företag som tillverkar kommersiella skyltsystem och ett som tillverkar hissar.

Projektet har resulterat i:

  • Två fallstudier där arbetsprocesser och ramverk för parallell cirkulär affärsmodellsinnovation och framtidsadaptiv design har testats och vidareutvecklats
  • Fördjupade erfarenheter och färdigheter hos deltagande företag att arbeta med parallell cirkulär affärsmodellsinnovation/framtidsadaptiv design, och att testa mot pilotkunder, där det nu finns två cirkulära affärserbjudanden och affärsmodeller baserat på förlängd användningstid för hissar och skyltar.
  • En vidareutveckling av arbetsprocesser och teorier kring parallell cirkulär affärsmodellsinnovation/framtidsadaptiv design sedan tidigare projektsteg. Bland annat genom en journalartikel och en rad stödjande verktyg för olika steg av arbetsprocesserna.
  • Exempel på adaptiv design som exemplifierar några olika typer av energianvändande produkter på olika nivåer av Technology Readiness Level (TRL).
  • En pilotkurs för parallell cirkulär affärsmodellsinnovation och framtidsadaptiv design

Projektet har identifierat en potential för minskad klimatpåverkan för en hiss som används i 80 år och minskad energiförbrukning med 35 procent, eller 48.000 Kwh. För en flotta på 100 hissar skulle minskningen bli cirka 60.000Kwh/år. För fasadskyltar uppskattas en potential för minskad klimatpåverkan med närmare 75 procent och minskad energiförbrukning med 30 procent om skyltarna dimmas vissa delar av dygnet.

Ramverket för framtidsadaptiv design har presenterats för ett tjugotal tillverkningsföretag i Sverige, och arbetssättet väckte stort intresse och diskussioner kring dagens inlåsningar kring nuvarande affärslogik, produktlivslängd och uppgraderingsbarhet med mera.

Förenklar diskussioner om produkters risker för att bli utdaterade i förtid

Slutsatserna är att testade ramverk och arbetssätt förenklar arbetet med att identifiera, prioritera, och diskutera nuvarande produkters risker för att bli utdaterade i förtid, samt nuvarande styrkor och svagheter avseende slitstyrka, flexibilitet och uppgraderingsbarhet, som är överförbart till kostnadskalkyler över en förlängd användningstid.
Utmaningar är framför allt organisatoriska. Det handlar till exempel om att få med rätt kompetenser tidigt i arbetet, att hålla fast i en satt vision, att kunna hantera och prioritera en hög detaljkomplexitet i framtidsadaptiva designanalyser, och att bibehålla en hög arbetstakt med att utveckla och prova en cirkulär affärsmodell mot potentiella kunder. I fallet hiss som tjänst är även svensk lagstiftning kring äganderätt för fasta installationer i byggnader ett hinder.

Förslag för fortsatt forskning

Projektet har bidragit till att de deltagande företag tagit större kliv mot cirkulära affärsmodeller och produkter samt bidragit till kunskapsbyggande kring hur långlivade produkter kan bidra till både lönsamhet och resurs-/energieffektivitet.
För att ytterligare kunna minska de barriärer som identifierats ser vi att framför allt följande områden behöver utforskas ytterligare:

  • Hur nuvarande hinder i den svenska jordabalken för att kunna använda fasta installationer i byggnader som säkerhet för att finansiera cirkulära affärsmodeller kan överkommas? Detta är framför allt viktigt för fasta installationer i byggnader.
  • Hur certifieringsregler för vissa produktgrupper påverkar uppgraderingsbarhet och vilka möjligheter som kan finnas för att tillverkare till exempel ska kunna självcertifiera framtidsadaptiva designprodukter. Detta är särskilt relevant för fordon som säljs inom EU.
  • Hur öppna mjuk- och hårdvarustandarder kan bidra till minskade risker för att komponenter och produkter med hög grad av informations- och kommunikationsteknologier (IKT) styr produkters funktionella och sociala livslängd. Samt minska obalansen i påverkan mellan stora mjukvaruaktörer, underleverantörer av halvledare och små produkttillverkande företag (OEM’s)
  • Att bättre förstå slutanvändares attityder kring långlivade produkter när det till exempel gäller sociala aspekter som visuellt slitage, säkerhet och metavärden med mera på olika geografiska marknader.
  • Hur processer för kontinuerlig tjänsteinnovation kan behålla befintliga produkter i användning
  • Hur företag med uttalade lågpris-strategier ser på möjligheterna att vilja använda framtidsadaptiva designstrategier.

Forskningsrapporter

16 september 2021: Managing Circular Business Model Uncertainties with Future Adaptive Design

Nyheter och presentationer

2020-05-20 Nyhet: Projekt om framtidsadaptiva produkter hamnar på IVAs topp 100-lista

Mer om projektet

Projektägare

RISE Viktoria

Projektledare

Thomas Nyström thomas.nystrom@ri.se

Projektledare Thomas Nyström presenterar projektet Test & validering av ramverk för design av framtidsadaptiva produkter för cirkulära affärsmodeller vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

Samarbetspartner

Hydroware och Accus

Projektperiod

2019-04-22 till 2021-10-21

Mer om projektet

Foto rakt uppifrån på krukväxter och en flaska som står på ett bord.

Dålig inomhusmiljö i grundskolor i Sverige verkar vara ett problem i många kommuner. I det här projektet har man undersökt om en installation av en stor mängd växter i ett klassrum skulle kunna ändra på det.

Det finns forskning som visar att vi mår, både fysiskt och psykiskt, bättre om vi är omgivna av växter. Fysiskt för att de kan rena luften och omvandla koldioxid till syre och dessutom ökar växter luftfuktighet och reglerar temperatur. Psykiskt kanske för att vi är en del av naturen, och har levt i naturen under den största delen av mänsklighetens historia. Växter kan också skapa bättre akustik i rummet genom att absorbera ljudvågor, och det finns dessutom studier som visar att växter kan öka både koncentrationsförmåga och minne.

Tre perspektiv – design, miljö och hälsa

Projektet hade tre olika perspektiv: design, miljö och hälsa. Projektet utfördes på en grundskola i ett mindre samhälle i norra delen av Sverige. Totalt installerades 350 gröna växter i fyra växtställningar fördelat på två olika klassrum med cirka 25 elever var från årskurs 8. Ett liknande klassrum med elever från årskurs 9 användes som referensobjekt. Växtställningarna med automatisk bevattning designades av industridesignstudenter vid Mittuniversitetet. Projektet pågick under två terminer, höstterminen 2019 och vårterminen 2020.

Viktiga resultat

Miljö

  • Mätningar av inomhustemperaturen visade att de gröna växterna bidrar till en mer stabil temperatur och till och med kan öka temperaturen något, vilket kan användas för att minska värmebehovet.
  • Effekterna på luftfuktighet var endast högre i klassrummen med växter under natten när ventilationsflödet var lågt.
  • Koldioxidnivåerna i klassrummen med växterna var tio procent lägre under undervisningstid, jämfört med kontrollklassrummet, vilket indikerar att gröna växter skulle kunna användas för att minska ventilationsluftflödet och därigenom minska värmeenergiförluster.
  • Energiberäkningen visade att användning av växter kan minska uppvärmningsbehovet upp till 18 procent, mest tack vare möjligheten att minska ventilationsflödet.
  • Mängden luftburna partiklar var redan låg och man kunde inte se någon förändring efter installationen av växterna.

Hälsa

  • I början uppskattade både lärare och elever att de hade fått ett “grönt klassrum”. Minnet och koncentrationsförmågan hos eleverna blev bättre. I mätningen ett halvår senare hade dock effekten avtagit. Det är svårt att säga om detta berodde på hemmablindhet, Covid 19-pandemin som hade brutit ut en månad tidigare eller för att det var problem med några av bevattningssystemen som gjorde att vissa växter vissnade. Kanske en kombination.

Hur kan resultaten tas vidare?

Resultaten av det här projektet kan ge kunskap och inspiration till kommuner och skolor om hur de kan förbättra inomhusklimatet med växter som ett kostnadseffektivt komplement till befintliga ventilationssystem som också kan förbättra elevernas och lärarnas prestationer och välbefinnande.

Det är värt att notera att den här studien genomfördes på landsbygden där det redan är en bra luftkvalitet. Det vore därför intressant att genomföra en liknande studie i ett storstadsområde med sämre luftkvalitet och även i andra typer av byggnader med lägre ventilationsflöde.

Det är också värt att notera att när projektet befanns sig i halvtid inträffade en pandemi, covid-19, som gav en betydande påverkan på både många samhällsfunktioner och för många människor. Detta kan ha påverkat resultatet av effekterna i mätningarna av hälsa och koncentration.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: DEVA – Skolor slutrapport

Mer om projektet

Projektägare

Mittuniversitetet, Avdelningen för Ekoteknik & Hållbart byggande

Projektledare

Itai Danielski, itai.danielski@miun.se

Projektperiod

2019-01-01 till 2020-11-30

Itai Danielski presenterar projektet DEVA – Skolor vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

Projektledare: Itai Danielski, universitetslektor Mittuniversitetet

Se alla presentationer och filmer från konferensen

Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.

– Normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet

Vi står inför en mängd stora utmaningar i omställningen till ett hållbart samhälle. Vi vet också att det krävs mer än tekniska förändringar för att nå sociala och ekologiska mål. Hur kan boende och vardagsliv fungera som en arena i denna omställning och vilken roll kan boendeföreningar spela för att driva gemensam omställning? Projektet har kombinerat energi- och klimatutmaningen med jämställdhetsfrågor – för att undersöka hur synen på hållbarhet relaterar till bland annat kön, ålder och klass och hur ett hållbart vardagsliv skulle kunna se ut bortom de normer och maktstrukturer som vi har idag.

Genom en nyskapande kombination av etnografisk och designbaserad forskning har detta tvärdisciplinära projekt kritiskt studerat hur hållbarhet i vardagslivet uppfattas och görs rent praktiskt. Projektet har lyft blicken från det ofta individualiserade fokuset på att det ska vara ”lätt att göra rätt” – medvetet tillspetsat och illustrerat i våra normkritiska designprototyper som exempelvis ”återvinningsbältet” eller ”klimatredovisande påsar” som upprätthåller rådande konsumtions- och maktstrukturer, om dock i en grönare tappning. I fallstudier med boendeföreningar har de sett att tolkningar av hållbarhet i boendet dessutom tenderar att exkludera olika perspektiv bortom rådande föreställningar av exempelvis tekniska lösningar där de boende ses som en barriär snarare än en utgångspunkt för förändring.

Projektet har dock inte stannat i kritiken, utan också mer framåtblickande visat på vad som behöver göras för att nå längre i bostadssektorn, där alla pratar hållbarhet, men få ställer om. Vi måste gå från ett ofta ensidigt fokus på effektivitet till att i stället prata tillräcklighet och från att prata förändring av enskilda teknologier eller beteenden till ett systemperspektiv, där alla aktörer berörs och behövs. Utifrån ett antal framåtblickande, ”spekulativa” designkoncept ges också förslag på hur en ny relation mellan vardagsliv, ekosystem och samhällssystem kan te sig, där vi måste omvärdera och omförhandla befintliga privilegier och förgivettagna sätt att göra och tänka kring exempelvis yta och resurser i boendemiljön. I ett av huvudresultaten från projektet – ett samtalsmaterial riktat till boendeföreningar som vill ta sitt hållbarhetsarbete längre – samlas slutligen alla forskningsinsikter för att hjälpa människor att ställa om vardagen, tillsammans.

Illustration av bostadsbyggnader med en loge. Djur betar utanför och en stor humla är i förgrunden av bilden.
Logen, ett av sju spekulativa designkoncept. Här undersöker vi hur vi kan skapa lokal resiliens genom en förståelse av hur hållbarhet handlar om att förstå vår plats i en sammankopplad väv där vi alla är beroende av varandra – djur, natur och människan.
Man med mörka kläder som har ett bälte med små väskor för återvinning av bland annat plast, papper och cigarettstumpar.
Återvinningsbältet, ett av de fyra normkritiska designkoncepten. Det här bältet vill synliggöra och problematisera symbolhandlingar, i det här fallet sopsortering, som bara hanterar konsekvenserna, snarare än grundproblematiken.

Viktiga resultat

Insikter

  • Det krävs mer än teknik eller enskilda beteendeförändringar för att nå hållbarhetsmål, det krävs ett paradigmskifte där vi engagerar alla aktörer för en hållbar omställning av bostadssektorn såväl som människors vardagsliv och boende
  • Olika normer kopplade till kön, klass, etnicitet, ålder osv. påverkar hur vi förstår hållbarhet och rådande maktrelationer skapar inlåsningar som vi måste adressera för att åstadkomma en inkluderande omställning
  • Designdriven norm-kritisk och spekulativ forskning är ett nyskapande och relevant sätt att ta sig an samtida samhällsutmaningar och visa på de omförhandlingar av privilegier som krävs i omställningen
  • Genom att ge utrymme för känslor och förkroppsligandet av kunskap i samtal kring omställning kan vi uppmuntra till att driva förändring tillsammans

Verktyg för hållbar omställning

Här har vi samlat det material som tagits fram i projektet. De olika materialen riktar sig till olika målgrupper och ger en möjlighet att både enskilt och gemensamt få reflektera kring flera perspektiv på hållbarhet och de överväganden som omställningen till ett hållbart samhälle, boende och vardagsliv kan innebära.

  • Samtalsmaterial: ”Att ställa om vardagen tillsammans”.
  • Pamfletter, två stycken: “Alla jobbar med hållbarhet – ingen ställer om. Vad alla i bostadsbranschen bör veta” och “Do´s and Dont´s: Design för vardagslivets omställning”.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Fyra vetenskapliga artiklar har skrivits, varav en är hittills (augusti 2022) är publicerad.

Examensarbete

Bachelor-nivå: ”Utveckling av illustrativa artefakter: samtalsmaterial om maskulinitetsnormer inom hållbarhet”. Mastersnivå: “Normed Sustainability – A socio-technological journey in hygiene practices ”.

Spel

Normkollen

Fokus framåt

Som ett nästa steg vill projektgruppen förankra projektets resultat och verktyg hos fler bostadsaktörer så att det får större spridning, och på så sätt bidra till ett paradigmskifte inom branschen samt möjliggöra för de boende att tillsammans driva en inkluderande omställning.

Fullständig rapport

Presentationer och nyheter

2021-12-01: Avslutande webbinarium

Den 1 december 2021 höll forskningsprojektet ett avslutande webbinarium där man presenterade ett urval konkreta verktyg framtagna som stöd för de som vill driva en inkluderande omställning utifrån sin vardag och boendemiljö. Med hjälp av en panel aktörer från bostadssektorn, civilsamhället, med flera utforskades behovet av ett paradigmskifte i hur vi arbetar med hållbarhet i boendet och möjligheterna för omställning, tillsammans.

2021-08-17 Intervju med Pernilla Hagbert i webbtidningen Extrakt: Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

2021-04-29 Nyhet på Designforenergi.se: Könad hållbarhet utforskar energimaningen normkritiskt

2020-12-18 Intervju med Pernilla Hagbert och Eva Minoura i Tidskriften Arkitektur: Läs intervjun “Vi måste prata omställning”

2020-02-12 Därför bryr sig män och kvinnor olika mycket om klimatet: Hagbert medverkar i ett inslag för SVT Nyheter Västerbotten som kopplar till projektets tema och relation till samarbetet med organisationen MÄN: Läs mer och se inslaget här

2019-11-12: Årskonferens Design för energieffektiv vardag

Projektledare Pernilla Hagbert presenterar projektet Könad Hållbarhet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

2019-09-16 20 tänkare kring 2020-talet. Pernilla Hagbert intervjuas i Svenska Dagbladet med koppling till projektets fokus på intersektionella aspekter i boende. Länk till artikeln i SvD (prenumeration krävs för att kunna läsa hela artikeln)

2019-10-03 Cross-dressing appliances reveals design’s gender bias. Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare på KTH, deltar på TedxStockholm i maj 2019. Se föreläsningen här.

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, och avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Projektledare

Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH (föräldraledig)

E-post: pernilla.hagbert@abe.kth.se

T.f. projektledare: Camille Andersson

E-post: andersson.camille@gmail.com

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Projektperiod

2019-01-01 till 2022-06-30

Gröna hjärtan
Beteendedesign för energieffektivisering mellan grannfastigheter
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.
Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".
Perceptuella mått för ljusdesign
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Man i kostym promenerar över ett gångställe. I bakgrunden syns en bil.
Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Träklossar som satts ihop i formen av ett hus.
COINPLACE – Design för multifunktionella byggnader
Energieffektivitet utanför hemmet
Person som står i en vänthall och tittar på avgångstider på en digital tavla på väggen.
Minskad klimatpåverkan från resor – genom kunskap, medvetenhet och engagemang
Energieffektivitet utanför hemmet / Mobilitet
Hotellrum med två sängar och belysning bakom sänggaveln och i taket.
Energieffektivitet i fönsterlösa rum
Energieffektivitet utanför hemmet
Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.
Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö och förbättrad hälsa
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel
Laptop som står på ett bord och visar en webbplats. Bakom laptoppen står en en lampa och grön växt, framför ligger en mobiltelefon och ett anteckningsblock.
Digital databas med goda exempel på nudging för energieffektiv vardag
Energieffektivitet utanför hemmet
BeChange
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Ett glas med vatten, med mynt i botten av glaset.
Design och kommersialisering av mikroinvesteringar för att driva mot hållbara beteenden
Energieffektivitet utanför hemmet
Furbish hållbara lasarett
Energieffektivitet utanför hemmet
Bilden består av två foton, en på en väg i en stad med byggnader på varje sida om vägen och den andra på en person som går i en trappuppgång. Två illustrationer nedanför bilderna, en på en bil och en på plattor i olika färger som ligger ovanpå varandra.
Test & validering av ramverk för design av framtidsadaptiva produkter för cirkulära affärsmodeller
Energieffektivitet utanför hemmet
Foto rakt uppifrån på krukväxter och en flaska som står på ett bord.
DEVA – Skolor
Energieffektivitet utanför hemmet
Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.
Könad hållbarhet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet