Energieffektivitet utanför hemmet

Projektet kommer att utveckla hållbara energigemenskaper på landsbygden genom att utgå från världsledande kunskap inom området och använda en designprocess som inkluderar lokalbefolkningen från början av processen. Bakgrunden till projektet grundar sig i utvecklingen och utmaningarna med förnybar energi i Sverige och Europa.

Energigemenskaper bygger på principen om lokalt ägande och förvaltning av energiresurser, vilket kan adressera många av de problem som traditionell energiproduktion stött på. Lärdomar från tidigare projekt, som exempelvis E.ON:s mikronät på Åstön och Simris, visar på vikten av lokal förankring och dialog för utveckling av lokala energigemenskaper. I detta projekt förstärks fokus på dessa aspekter ytterligare.

Målet är att skapa en replikerbar modell för energigemenskaper som kan stödja nationella energimål och inspirera till bredare samhällsdialog om hållbar energianvändning. Projektet inkluderar utbildningsprogram, utveckling av affärsmodeller och etablering av en kunskapsplattform för framtida energigemenskaper.

Resultaten från projektet kommer att spridas genom vetenskapliga publikationer, konferenser och regionala forum för att engagera ännu fler inom energigemenskaper.

Mål

Det övergripande målet med projektet är att skapa en replikerbar modell för energigemenskaper som kan stödja nationella energimål och inspirera till bredare samhällsdialog om hållbar energianvändning.

Delmål 1: Utbildnings- och engagemangsprogram

Implementera ett program för att öka medvetenhet och engagemang kring hållbar energi bland lokalbefolkningen, i samarbete med kommunens energirådgivare. Målet är att förbättra kunskapen om hållbara energilösningar och främja aktiva energibesparingsåtgärder.

Delmål 2: Replikerbar modell för andra landsbygdsgemenskaper

Utveckla och tillämpa en anpassningsbar och replikerbar modell för energigemenskaper i landsbygdsmiljöer, med syfte att stödja nationella energimål. Modellen ska baseras på byarnas specifika behov och inkludera startpaket för implementation.

Delmål 3: Etablering av energigemenskaper

Underlag för att etablera minst två energigemenskaper till 2026, som demonstrerar nya tekniker och integrerar affärsmodeller, beteendeförändringar och organisatoriska strukturer, samt utforskar avancerade finansieringsmöjligheter.

Delmål 4: Design av framtidens organisation för energiinitiativ

Skapa en struktur för en framtida organisation eller nätverk (”one-stop shop”) som samarbetar med kommuner och nätbolag för att effektivt etablera och stödja nya energigemenskaper och liknande projekt.

Målgrupp

Projektet riktar sig primärt mot tre huvudmålgrupper:

• Nuvarande och potentiella medlemmar i energigemenskaper och byar intresserade av lokala energisystem.
• Aktörer som kan stödja utvecklingen av energigemenskaper på landsbygden i Sverige.
• Forskare inom detta område.

Mer om projektet

Projektägare

Arctic Center of Energy (ACE) vid Luleå tekniska universitet

Projektledare

Namn: Tobias Vahlne
E-post: tobias@arcticcenterofenergy.se
Telefon: 070-342 93 13

Samarbetspartner

ACE (LTU), RISE, Coompanion, KTH, Skellefteå kommun och Skellefteå Kraft

Projektperiod

2024-10-01 till och med 2026-12-31.

Solparkers utseende kan väcka lokalt motstånd, särskilt på jordbruksmark. Folk tycker att det är fult helt enkelt. Utbyggnaden av solenergi bromsas. Men fram till idag saknas forskning om design och acceptans. Det här forskningsprojektet handlar om hur solparker uppfattas, hur de kan bli mer estetiskt tilltalande – och därmed accepteras i högre grad. Fokus är på så kallade “agrivoltaiska” solparker, där jordbruk och solenergi kombineras. Med agrivoltaiska solparker kan man samtidigt producera både mat och solenergi på värdefull jordbruksmark. Projektet kommer att använda metoderna framtidsprototyper och spekulativ design.

Projektet vill förebygga ett framtida bakslag i opinionen kring solparker på jordbruksmark och möjliggöra en snabbare omställning till ett energi- och resurseffektivt samhälle genom att forska på designens betydelse för vilka solparker folk accepterar och vilka man inte vill ha. Idag saknas svensk forskning på det.

Efter fältstudier och fokusgrupper tar en tvärvetenskaplig grupp fram flera framtidsprototyper som kan synliggöra normer, visa alternativ och skapa dialog i frågan. Projektet kommer att löpa under tre år.

Mål

Syftet med projektet är att undersöka estetikens betydelse för olika landskapsanvändares acceptans av agrivoltaiska solparker. Målen är:

• Ökad kunskap som kan förebygga ett framtida bakslag i opinionen
• Synliggöra normer
• Visa på alternativ design
• Skapa dialog

Målgrupp

Primär målgrupp 1: Landskapsanvändare

Intressentgrupper som involveras i projektet och samskapar lösningar.

• Lantbrukare, småskaliga och storskaliga
• Energibolag som bygger eller vill bygga agrivoltaiska solparker
• Boende som i vardagen upplever en närhet till jordbrukslandskapet
• Organisationer som företräder landskapsanvändare
• Storstadsbor som åker ut från stan, på helgutflykt, semester
• Besöksnäringen, hotell, restauranger, butiker osv
• Myndigheter inom till exempel tillstånd och beredskap

Sekundär målgrupp 2: Budbärare

Budbärare som kan hjälpa oss att nå syfte och mål med projektet.

• Politiker inom forskning, energi och stadsbyggnad (nationell, regional och kommunal nivå)
• Kommunala tjänstepersoner inom exploatering, mat, beredskap, design energirådgivning och upphandling
• Forskare med stora möjligheter att påverka utvecklingen inom mat, beredskap, design och energi
• Journalister inom mat, beredskap, design, solparker, forskning, innovation och samhällsutveckling
• Opinionsbildare – exempelvis omställningsrörelsen och branschorganisationer inom mat, beredskap, design, solparker, forskning, innovation och samhällsutveckling

Projektägare

Innovation Leadership Group Stockholm AB

Projektledare

Jan Rydén Bonmot
E-post: jan@innovationleadershipgroup.se
Telefon: +46 76 – 022 93 00

Projektgrupp: Projektgruppen består av Jan Rydén Bonmot, ILG, Klara Adolphson, ILG och Anna Magnusson, ILG. Från KTH Strategiska hållbarhetsstudier deltar designforskarna Dr. Karin Ehrnberger och Dr. Loove Broms, från MDU deltar Dr. Pietro Elia Campana, ledande forskare inom agrivoltaiska solparker i Sverige.

Referensgruppen består av: Jenny Althoff, lektor i design och prorektor, Konstfack Thomas Börjesson, enhetschef tillväxt, Länsstyrelsen Örebro län, Jacinto Sá, professor Physical Chemistry, Uppsala universitet, medgrundare och CSO/CIO på solenergiföretaget Peafowl Plasmonics AB. Jakob Söderström, Innovation manager, Lantmännen.

Projektperiod

2024-09-01 till och med 2027-08-31.

Hur resurseffektiv och miljövänlig en produkt är påverkas bland annat av hur tydligt produktens hållbarhetsparametrar har formulerats före tillverkningen. Det handlar till exempel om vilket, och hur mycket, material som ska användas, och vilket energislag som används vid tillverkningen. Många av hållbarhetsparametrarna är typiska tekniska parametrar som till exempel livslängd och vikt.

Resursutnyttjande styrs dock även av dess design, som länkar till hur användaren hanterar produkten. Hur länge produkten används är också en viktig parameter som påverkar resursutnyttjandet ur ett livscykelperspektiv, och som kan styras från både produktutveckling och design (utformning). Projektet Nexus för cirkulär design vill vi knyta ihop de tre disciplinerna: hållbar produktutveckling, hållbarhetsbedömning och användarcentrerad design för att adressera behoven att:

• få kunskap om hur användarbeteendet påverkar produktens resurseffektivitet och miljöpåverkan och därmed ta hänsyn till det i utvecklingen och designen av produkten.
• få in en kundbeteendeförändring i produktutvecklingen, det vill säga hur man kan integrera kundbeteendeförändring i en redan befintlig produktutvecklingsprocess.

Mål

Projektet NEXUS är i huvudsakligen ett förberedande projekt som syftar till att planera ett större projekt med fokus på hur man integrerar förmågor att förändra kundbeteende i en befintlig produktutvecklingsprocess, och hur användarbeteende påverkar resurseffektiviteten och den miljömässiga hållbarheten hos utvecklade lösningar.

Målet med detta förstudie-projekt är att:

• Utveckla våra forskningsfrågor och hypoteser.
• Definiera potentialen och vikten av användarbeteende, särskilt under produktens livslängd, för lämpliga cirkulära lösningar.
• Definiera praktiska fördelar i termer av kunskapsutveckling och industriell tillämpning.
• Identifiera produktsegment, produktgrupper och partner för ett efterföljande projekt.

Målet är även publikationer i vetenskapliga konferenser och tidskrifter, samt samarbeten med nationella och internationella forskargrupper inom området.

Målgrupp

Våra primära målgrupper är:

• Produktutvecklare och designer i produktutvecklande och tillverkande företag som vill öka deras förmåga att minska hållbarhetsavtrycket från deras produkter genom att bättre förstå användarens önskemål, krav, och beteende, samt hur de i tidig utveckling och design kan styra användaren att göra mer hållbara val.
• Användare till de produkter som levereras från företag ovan: som vill bli medveten om vilka val som kan minska hållbarhetspåverkan och hur deras önskemål, krav, och beteende bättre kan kommuniceras till det produktutvecklande företaget.

Våra sekundära målgrupper är:

• Akademin – undervisning med lärare och studenter.
• Akademin – forskning med nationella och internationella nätverk.
• Standardiseringsorganisationer och policy-designer.

Mer om projektet

Projektägare

Chalmers Tekniska högskola AB

Projektledare

Giliam Dokter
E-post: dokter@chalmers.se
Telefon: 072-510 59 53

Samarbetspartner

Forskargruppen i projektet representerar tre discipliner vid Chalmers Tekniska Högskola: användarcentrerad design, hållbar produktutveckling och hållbarhetsbedömning.

Projektperiod

1 september 2024 till och med 1 april 2025.

Att jobba i ett team kan vara utmanande, men om man prioriterar att jobba med gruppdynamiken går arbetet lättare och alla kan nyttja sina styrkor fullt ut. Projektet har undersökt hur man med hjälp av spelmetodik kan stärka samarbetet i energigemenskaper på landsbygden på Gotland. En energigemenskap är en grupp aktörer, till exempel privatpersoner, föreningar, små företag eller kommuner, eller allihop tillsammans, som gemensamt producerar, lagrar och delar förnyelsebar energi.

Projektet använde designthinking som grund och arbetet omfattade djupintervjuer, en litteraturstudie, kartläggning och studentdrivna prototyper. Designprocessen identifierade utmaningar som omsattes till en open‑source-app som gör det enklare för grupper att hålla inkluderande och effektiva möten.

Appen, GECO Facilitation App, innehåller färdiga aktiviteter – Check in, Check out, Start-Stop-Continue och Tutorial to Me – som gör det enklare för alla i teamet att bli hörda, reflektera och utveckla, samt stärka gruppdynamiken över tid. Syftet är inte att ”spelifiera energi”, utan att använda beprövade arbetssätt från spelutveckling för att stärka personer i arbetet med energiomställning.

Viktiga resultat

• En kostnadsfri open-source-app (webbaserad PWA) för att förbättra möten och samarbete.
• Fyra färdiga aktiviteter med tidtagare, instruktioner och enkla flöden för teamarbete.
• Fem centrala utmaningsområden tydliggjorda genom intervjuer och en litteraturstudie: byråkrati, samarbete, förståelsen av energigemenskaper, engagemang och behov av trygga mötesplatser.
• Flera analoga och digitala koncept formade den färdiga appen och guiden.
• Praktisk handledning, benämns som ”quick-start” i rapporten, för när och hur aktiviteterna kan användas och faciliteras på bästa sätt.
• Partnerskap och kartläggning på Gotland stärkte den lokala relevansen och potentialen för pilotprojekt i verkliga miljöer.

Fokus framåt

Nästa steg är att använda appen i riktiga möten, sprida metoden till fler samhällen samt vidareutveckla verktyget genom öppna samarbeten. Appen är fri att använda, och intresserade aktörer bjuds in att bidra med feedback, nya övningar och översättningar.

Syfte och mål

Projektets mål är att förse landsbygdssamhällen på Gotland med spelifierade verktyg som gör det lättare att starta upp och driva arbetet i energigemenskaper effektivt. Detta gör det även möjligt för intressenter som Energicentrum Gotland att ha kontakt med de samhällen som använder sig av verktygen, vilket kan hjälpa till att skala kunskap och insikter och förbättra landsbygdssamhällenas förmåga att planera och genomföra projekt som förbättrar energieffektiviteten och självförsörjningen.

Målgrupp

Projektet riktar sig i första hand till landsbygdssamhällen på Gotland och i förlängningen till landsbygdssamhällen i övriga Sverige och Europa.

Mer om projektet

Projektägare

Uppsala universitet, institutionen för speldesign

Projektledare

Elias Faltin

E-post: elias.faltin@speldesign.uu.se

Telefon: 0783 – 048 77 64

Samarbetspartner

Region Gotland

Projektperiod

1 juli 2023 till och med 31 mars 2025.

Informationskampanjer och webbsajter kan hjälpa folk med tips och vägledning för att bli mer energieffektiva. Den stora utmaningen är att göra informationen både förståelig och motiverande för vanliga privatpersoner. För att minska energianvändningen så är det viktigt att den information som sprids till allmänheten både är begriplig för mottagaren, och att den anspelar på rätt saker. För vissa konsumenter är den ekonomiska aspekten avgörande, medan den moraliska, pro-sociala, aspekten är viktigare för andra.

Psykologiska barriärer spelar in

Enbart mer information kommer inte att leda till bättre beteende hos alla. Vi är alla olika och kommer att påverkas helt olika av samma information beroende på vad vi har för tidigare kunskap om energisituationen, vad vi har för emotioner kopplade till energianvändning och den pågående energikrisen och vilka motiv vi har till eventuella beteendeförändringar.

Det finns ett antal psykologiska barriärer. Det finns dels terminologi som inte alla människor är insatt i. Det är även svårt för människor att själva aggregera information, till exempel att sätta ihop flera små besparingar till en helhetsbild. Vidare så har olika grupper av människor olika typer av motiv för att spara energi, och olika handlingsutrymme.

Kartlägger profiler av energianvändare

Projektet kommer först att kartlägga olika profiler av energianvändare för att sedan testa hur information om energibesparingar kan presenteras på olika vis för att öka dessa gruppers motivation och förståelse. Med hjälp av beteendedesign kommer projektet sedan att demonstrera hur ökad motivation och förståelse kan nås i informationskampanjer. Målet är att utveckla prototyper för webbsidor som ska leda till mer förståelse och högre motivation hos privatpersoner att spara energi.

Undersöker energianvändare i en svensk kontext

Det nya med detta projekt är att de kommer att undersöka profiler av energianvändare i en svensk kontext, och applicera kunskaper om beteendedesign just inom information kring energieffektivisering. Eftersom både motiv och förståelse inför energieffektivisering skiljer sig åt mellan personer, så behöver dessa undersökas inom samma studie. Detta har inte gjorts tidigare i en svensk kontext.

Mål

Målet är att:

• Identifiera vilka barriärer som existerar för energisparande, både i form av kunskap och förståelse men även i form av motivation och hur dessa skiljer sig åt mellan olika konsumentgrupper.
• Att experimentellt undersöka hur informationen bör utformas för att motivera de olika konsumentprofilerna till lägre energiförbrukning.

Resultatet kommer att spridas till en bredd av relevanta aktörer.

Målgrupp

Privata och offentliga aktörer, så som myndigheter, fastighetsbolag och elnätsföretag, som vill minska hushålls eller privatpersoners energiförbrukning.

Mer om projektet

Nyheter

2024-12-19 Design viktigt för energimedvetna val i vardagen

Projektägare

Linköpings universitet

Projektledare

Per Andersson

E-post: per.a.andersson@liu.se

Telefon: 013-28 20 53

Samarbetspartner

Anthesis och Whateverland.

Projektperiod

1 september 2023 till och med 31 augusti 2024

Idén är att möta arkitekters behov av att designa kontorsytor med cirkulerade möbler och textilier och slutkundens behov av en ekonomiskt attraktiv, bekväm, vacker, kvalitativ, miljöpositiv och energismart kontorsyta.

Företaget Envivo har en cirkulär affärsmodell som bygger på produkt som tjänst (product-as-a-service). Det innebär att kunden abonnerar på en inredning till en viss lokal och under en viss tid. Envivo samarbetar idag med arkitekter, försäljare av begagnade möbler, tillverkare av möbler och återvinningsaktörer för att kunna åstadkomma en helt cirkulär möbelkedja.

Genom detta projekt vill Envivo ta fram en digital plattform som påskyndar beteendeförändring hos produkt- och tjänsteleverantörer inom möbelbranschen och hos slutkunder. Användare är framför allt arkitekter, och slutkunder är organisationer som vill investera i en kontorsmiljö med högre grad av återbrukade möbler och textilier, och som vill kunna jämföra energipåverkan vid olika designval för kontorsytan.

Den digitala plattformen ska även erbjudas till större organisationer som eventuellt inte väljer ”produkt som tjänst-erbjudandet” utan i stället vill hantera sina möbler själva. Konceptet och plattformen ska även erbjudas till andra branscher som likt möbelbranschen ställer om från en linjär till en cirkulär affärsmodell.

Syfte och mål

Projektets syfte är att påskynda omställningen till en cirkulär ekonomi inom inredningsbranschen och skapa klimatnytta genom ökad livslängd på möbler, ökat värdeskapande i värdekedjan och kraftigt minska avfall från möbler och annan inredning.
På fem års sikt är målet att reducera CO₂-utsläpp från möbelbranschen med 10 000 ton, att möblerna i omlopp stannar i depå i genomsnitt max fyra veckor och att 100 procent av möblerna i omlopp är spårbara.

Målgrupp

Projektets målgrupper inkluderar arkitekter som designar kontorsytor, slutkunder med kontorsytor, ägare av avskrivna möbler, möbeltillverkare och forskare inom design, beteende och energiteknik.

Mer om projektet

Nyheter

2025-01-17 Digital plattform ska inspirera till återbruk av möbler

Projektägare

Envivo

Projektledare

Magnus Engström

E-post: magnus.engstrom@envivo.se

Telefon:

Samarbetspartner

Mälardalens universitet, Nordic Behaviour Group och 100Gruppen.

Projektperiod

1 juni 2023 till och med 30 december 2024

Genom att kombinera data om bebyggelse, infrastruktur, bostadspriser, hushållens resvanor, energianvändning och socioekonomi har projektet skapat ett nytt verktyg för att fatta mer hållbara beslut – både som privatperson och som kommunal planerare. Modellen täcker hela Sverige och bygger på detaljerad geografisk information i ett rutnät med 100 meters upplösning.

Läget spelar roll – för både klimat och ekonomi

Projektet visar tydligt att hushåll som bor centralt, nära kollektivtrafik och service använder betydligt mindre energi och pengar för transporter än hushåll som bor i mer bilberoende lägen. Dessa skillnader är stora och påverkar både klimatutsläpp, energibehov och hushållens ekonomi.

Bostadsläget påverkar också möjligheten att hantera framtida energikriser. Genom att planera nya bostadsområden på rätt plats – och visa hur olika områden skiljer sig åt – kan samhället minska både energianvändning och klimatpåverkan på ett strukturellt sätt.Bostadsläget påverkar också möjligheten att hantera framtida energikriser. Genom att planera nya bostadsområden på rätt plats – och visa hur olika områden skiljer sig åt – kan samhället minska både energianvändning och klimatpåverkan på ett strukturellt sätt.

Viktiga resultat

• En heltäckande geografisk databas med information om bostäder, transporter, energi och ekonomi i 100-metersrutor över hela Sverige.
• En analysmodell som visar hur läget påverkar hushållens energianvändning, transportkostnader, utsläpp och sårbarhet.
• Färdiga kartor och nyckeltal för Sveriges tätorter – som kan användas av både hushåll och kommuner.
• En digital plattform som gör det möjligt att jämföra olika typer av bostadslägen ur ett energiperspektiv.
• Ny kunskap om hur stadsplanering, bostadsbyggande och fastighetsutveckling kan bidra till en mer energieffektiv vardag.

Fokus framåt

Nästa steg är att vidareutveckla verktyget så att det kan användas direkt av kommuner, regioner och fastighetsutvecklare i deras planeringsprocesser. Plattformen kan också utvecklas för att analysera hur olika teknikval i hushållen – som elbil, laddning, uppvärmning och solceller – påverkar energibehovet i olika typer av bostadslägen. Målet är att ge ännu bättre stöd till hushåll, planerare och beslutsfattare som vill göra val för en mer hållbar framtid.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och media

2025-07-08 Plattformen Bostadsläget lanserad för Stockholm, Göteborg och Uppsala

Projektägare

Spacescape

Projektledare

Joel Hernbäck
E-post: joel.hernback@spacescape.se
Mobil: 076 – 942 55 22

Samarbetspartner

Evidens BLW, On A Wednesday Afternoon, RISE och Trivector Traffic.

Projektperiod

2023-08-01 till och med 2025-06-30.

Utvecklingen av solenergi har länge varit teknik- och ekonomidriven och därför till stor del präglat formspråket som solenergiprodukter har. De har blivit tekniskt bättre men det finns mer att önska när det gäller solenergins energrering i den omgivande miljön. Vad skulle hända om man vänder på tankesättet och utgår från människors relation till solen när man utformar solenergins fysiska utseende?

Målsättningen i Simbyprojektet var att konstruera ett antal prototyper där solenergi integrerades i vardagsföremål för att illustrera hur man kan arbeta med den kreativa och konstnärliga designprocessen och därmed skapa energilösningar som är attraktiva och vackra, som människor vill ha nära sig i sin vardag. Projektet avsåg även att dokumentera tankesättet i en process som inte främst är ekonomi- och teknikdriven, som kan vara nödvändig för att solenergin ska bli hållbar länge och i stor skala.

Så länge ett fåtal svarta fyrkantiga solceller pryder villatak och ladugårdar kommer inte människor att protestera, men om områden bebyggs i stor skala och kulturhistoriska k byggnader och natursköna områden förvandlas till industriella miljöer för elproduktion kommer människor att börja protestera i högre utsträckning. Ligger en del av lösningen i att tänka annorlunda tidigare i processen och arbeta mer holistiskt?

Bakgrund

Vid etablering av vind och vattenkraft i Sverige har det inte varit ovanligt med lokalt motstånd. Orsakerna till detta motstånd är komplexa och innefattar bland annat rättvisa mellan olika intressegrupper, ekonomi, ägande, hänsyn till djurliv och naturliv samt rekreation. Vid etablering påverkas landskapsbilden och upplevelsen av landskapet av energiteknologin och detta är en faktor som nämns när till exempel kommuner lägger in veton för vindkraftsetableringar. Man har talat om ett lokalt motstånd – ”not in my backyard-fenomen”.

Solenergi är det energislag som är yngst men som är på stark frammarsch. Även om energislaget har blivit omåttligt populärt på villatak har också ett visst motstånd börjat synas för till exempel solcellsparker och k-märkta byggnader, och det finns en utmaning i att hitta tillräcklig och lämplig yta. Går det att med hjälp av en process som bygger beteendevetenskap och design att bidra till att skapa ett starkt ”yes in my backyard”-fenomen för framtidens solenergi?

New European Bauhaus-rörelsen i Europa förespråkar vackra och hållbara städer. Projektet ”Sun in my backyard!” vill starta en process som fokuserar på hur förnybar och fossilfri energi kan utformas så att den, utöver att alstra elektricitet eller värme, också bidrar mer till upplevda värden som skönhet, jämställdhet och social sammanhållning.

Prototyper och processer

Projektet tog fram tre koncept. Designforskarna Fanny Lind och Hayley Ho skapade en solcellspergola med böjliga solceller som rör sig avkopplande likt ett andetag. Genom att använda sin kreativitet och lyssna på berättelser från människors personliga relation till solen skapade de en kreation som blev omtyckt, och en plats med solceller dit människor ville komma och spontant satte sig för att umgås och samtala. I framtagandet av den spekulativa designprototypen var fokus på form och funktioner som solenergin kan fylla i tillägg till att alstra el. De utgick från ett posthumanistiskt perspektiv och processen för att skapa prototyperna finns dokumenterad i en film.

Keramikern Axel Danhart utgick från att människor värdesätter hantverksmässigt konstnärligt gjorda föremål mer än maskinella. Han fick inspiration bland annat från det japanska ordet Komorebi som fritt översatt betyder solljus som kommer genom lövverk. Axel skapade keramiska lyktor vars solcellsbeklädda lock går att lyfta av och ta ut i solen för att ladda. Lyktorna är skapade med klassisk elegans och till skillnad från många solcellslampor på marknaden är det här ett kvalitetsobjekt med unik stämningsfullt ljus för eleganta salar. Lyktan kan tjäna som nödbelysning utan att ge alarmerande känslor av krig eller kris.

Xin Wang och Fengling Zhan använde sin ingenjörskonst för att skapa sammanhang som tidigare inte funnits. Möjligheten att använda solenergi för elektriskt bläck som till exempel skulle kunna användas till soldrivna skärmar.

Viktiga resultat

• De spekulativa designprototyperna är ett viktigt resultat för att visa på vad som kan hända om man släpper konstnärer och designer fria.
• Resultaten tyder på att en holistisk designprocess där konstnärliga och humanistiska perspektiv får komma in tidigt i utvecklingen av en solenergilösning ökar sannolikheten att människor ska tycka om att vara nära solenergilösningar.
• En holistisk designprocess och ett posthumanistiskt perspektiv är nya verktyg inom solenergibranschen som skulle kunna användas mer men behöver integreras med nuvarande utvecklings- och arbetssätt vid produktutveckling och installationsutveckling.

Fokus framåt

Nästa steg är att dokumentera resultaten i en vetenskaplig publikation.

De spekulativa designprototyperna har visat på vilken otrolig variationsrikedom som solenergin kan ta om även design och konstnärlig kompetens tas med i utvecklingsprocessen. Att utveckla dessa processer i ett skarpt projekt för en permanent installation är en utmaning som kan vara aktuell i framtiden.

Denna typ av tankesätt kan också tillämpas på andra energislag.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter

2025-06-04 Vardagsnära design som ger solenergi

Projektägare

RISE, avdelning Samhällsbyggnad

Projektledare

Bodil Karlsson

E-post: bodil.karlsson@ri.se

Telefon: 070 – 743 51 44

Samarbetspartner

Svensk Form, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stiftelsen Vandalorum, Dalarnas paraplyfabrik, Värnamo kommun och Göteborgs kommun.

Projektperiod

2023-06-01 till 2024-12-31

Projektet ”Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende – uppskalning” syftade till att minska resurs- och energianvändning genom en dubbel delning av trädgårdsverktyg. Lösningen byggde på bodar och boxar med digitala lås där eldrivna redskap förvarades och laddades. Boende kunde sedan boka och hämta redskapen i trädgårdsbodarna i sitt område – på tider då den professionella grönyteförvaltningen inte använde dem. Tack vare bokningssystemet kunde bodar, produkter och digitala lås delas mellan förvaltning och boende – en dubbel delning.

Projektet tog avstamp i en tidigare studie från 2022, där beteenden och användning utvärderades. I det här fortsättningsprojektet vidareutvecklades resultaten med fokus på marknadsintroduktion och en skalbar affärsmodell.

Genomförda pilotprojekt

Piloter genomfördes med goda resultat på flera platser. Husqvarna var huvudman för lösningen, i nära samarbete med både bostadsrättsföreningar inom Riksbyggen och i allmännyttan med MKB.

Den etnografiska studien visade en god vilja bland boende att dela den här typen av produkter. Skälen var flera: boende slipper köpa, förvara och underhålla egna maskiner, produkterna används relativt sällan och upplevs inte heller som statusmarkörer som man ”behöver” äga.

Framtida potential

Resultaten visar på stor potential. En bod inom piloterna omfattade cirka 45 lägenheter, vilket kan reducera antalet produkter med upp till 90 procent. Dessutom finns möjligheter att öka nyttjandegraden över årets alla säsonger, exempelvis genom att inkludera fler typer av redskap som slagborrar och andra maskiner. Lösningen är även internationellt intressant – både för Husqvarna och för andra aktörer – om produktutbudet breddas utanför segmentet för trädgårdsskötsel.

Viktiga resultat

• Utökad pilotverksamhet med värdefulla insikter
  Fyra piloter genomfördes i Falkenberg, Oxie, Västervik, Norrköping, vilket innebär att projektet överträffade sitt mål. Varje pilot gav unika insikter och bidrog till en förbättrad och mer anpassad design av trädgårdsbodarna, inklusive individuella fack för varje verktyg.
• Ny design av trädgårdsbodar för stöldskydd och spårbarhet
  Husqvarna utvecklade en helt ny, skalbar boddesign med förstärkta dörrar, individuella fack och QR-koder för information. Designen stärker både säkerhet och användarupplevelse.
• Skalbar och användarvänlig accesslösning
  Genom samarbete med FlexAccess och ASSA har ett digitalt lås- och bokningssystem utvecklats som är betydligt mer användarvänligt än tidigare lösningar. Systemet är appbaserat, skalbart och integrerbart med befintliga boendeappar, vilket undanröjer tidigare hinder för användning.
• Affärsmodell som möjliggör storskalig upphandling
  En leasingbaserad affärsmodell har tagits fram som inkluderar verktyg, bodar, bokningssystem, försäkring och service. Den är flexibel, miljövänlig och kostnadseffektiv, vilket gör den attraktiv för både privata och offentliga aktörer.
• Etnografisk studie visar på fortsatt behov av förbättrad användarvänlighet
  Studien visar att även med digitalisering kvarstår hinder som svårigheter att använda boxarna och motvilja mot att registrera betalkort. BankID accepteras bättre, och Swish föreslås som alternativ. Underhåll och enkelhet är fortsatt avgörande för bredare användning.

Framtida fokus

Några nästa steg för framtida projekt och fokus är bland annat:

• Bredda sortimentet i bodarna för ökad nyttjandegrad
  Utöka innehållet i bodarna till att omfatta fler typer av hushålls- och snickeriverktyg (till exempel borrmaskin, textilvårdsmaskin, grovdammsugare), vilket möjliggör användning året runt och av fler boende – inte bara de med trädgård.
• Identifiera och etablera ny huvudman för bredare delningstjänst
  Eftersom Husqvarnas produkter endast utgör en delmängd av ett utökat sortiment, bör en ny aktör ta rollen som huvudman för en bredare delningslösning, med ansvar för samordning, affärsmodell och drift.
• Utveckla affärsmodeller för geografiskt samordnad storskalighet
  För att attrahera grönyteförvaltare krävs affärsmodeller som möjliggör rationell daglig produktion, exempelvis genom att inkludera befintliga elprodukter i tjänsten eller erbjuda restvärdesbaserad inlösen.
• Utforska integration av robotgräsklippare i tjänsten
  Komplettera bodarna med robotgräsklippare för att eliminera behovet av tunga transportmaskiner och möjliggöra upphandling av helt eldrivna lösningar.
• Skapa en modell för internationell skalning
  Bygg vidare på det internationella intresse som väckts inom Husqvarna för att utveckla en exportbar modell för delningstjänster, där bodarna fungerar som nav för lokal resursdelning.

Mål

Målet var att undanröja hinder genom att verifiera beteendeförändringar inom en demonstration och verifiera skalbara affärsmodeller.

Målgrupper

Fastighetsförvaltare och boende i hyresrätter och bostadsrättsföreningar med gemensamma och privata gröna ytor.

Mer om projektet

Projektägare

Husqvarna

Projektledare

Johan Strandberg

E-post: johan.strandberg@husqvarnagroup.se

Samarbetspartner

Hyresgästföreningen, MKB, Riksbyggen och Uppsala universitet.

Projektperiod

2023-06-01 till och med 2024-12-01.

Olika intressenter möts

Projektgruppen representerar många olika discipliner vilket medfört att projektet i hög grad varit tvärdisciplinärt. Därmed har deltagarna ägnat mycket tid åt att utforska det nya parallellt med överföring av existerande kunskap. Det har funnits fyra innovationer att hantera i projektet; stålinnovation, tankinnovation, designkoncept och tjänsteinnovationsutveckling. Att arbeta med radikal innovation innebär att testa koncept och iterera dessa. Processen har varit ett utvecklingslärande; vi formulerar själva uppgiften, det finns olika lösningar och tillika åsikter om vad som ett bra resultat. Bitvis har processen varit oklar, komplex och sökande.

Personas

För att utforska och förstå systemets potential och begränsningar har olika scenarios undersökts, utifrån en etablerad designmetodik som utgår från skapandet av personas. Dessa personas har beskrivits i form av fysiska egenskaper, ägandeförhållanden, förvaltning, energibehov och potentialen att lokalt skapa energi. För att skapa realistiska personas har data kring energiförbrukning både beräknats teoretiskt och inhämtats från faktiska fastigheter.

Flera aspekter att behandla

De tekniska lösningarna är en delmängd av utmaningarna. De ingående delarna befinner sig på olika nivåer i Readiness Level-skalan vilket innebär att utvecklingsbehoven är av olika karaktär. Till detta läggs hur människor kommer att bemöta ett energisystem av detta slag, både på individnivå (som hyresgäst) och på samhällsnivå (exempelvis fastighetsägare, investerare, räddningstjänst, politiker). Hur hanteras mötet mellan radikal innovation och system samt teknisk innovation med etablerade säkerhetsnormer?

Modulärt system

Initialt undersöktes hur systemet skulle kunna integreras med solcellspaneler i en takkonstruktion, integreras i en ytterväggkonstruktion, placeras i källare eller på/vid bostadshus. Vid analys av dessa förslag ur ett säkerhetsperspektiv, och för att underlätta underhåll och byte av tankar konstaterades att anläggningen bör placeras i en friliggande struktur och ej integreras i andra byggnader.

Vårt gemensamma arbete i projektet resulterade i att den framkomliga vägen är ett modulärt skalbart designsystem som fungerar i flertalet situationer utifrån funktionalitet, säkerhet, estetik, skötsel och effektivitet. För att säkerställa skalbarhet och en kostnadseffektiv lösning utgår konceptet från standardcontainrar av modellen high-cube. En design har utarbetats för hur energisystemet ska styras och interagera med användaren och datakällor, såsom väderinformation och elpriser. Denna inkluderar användarvänliga gränssnitt och möjligheter till automatisk optimering av energiförbrukningen.

Den modulära energilagringstekniken med ett smart styrningssystem kan anpassas efter användarnas behov och förbättra energieffektiviteten. Analysen av säkerhetsaspekter och regelverk har identifierat viktiga punkter för att säkerställa överensstämmelse med standarder och föreskrifter.

Acceptans för det nya

För en friliggande struktur blir gestaltningen allt viktigare, jämfört med om anläggningen integreras i andra byggnader. Strukturen ska kunna vara ett positivt bidrag i den urbana miljön.

I takt med samhällets omställning kommer förhoppningsvis acceptansen för alternativa energisystem att öka. För vidareutveckling av detta koncept och gestaltning av framtida lösning behöver det tas vidare i projekt, i sin helhet eller som separata delar.

Viktiga resultat

• Genomförbarhetsstudie inför framtida projekt: En omfattande genomförbarhetsstudie har genomförts för att bedöma möjligheterna och utmaningarna med att implementera ett innovativt, smart energisystem för lokal energiförsörjning i fastigheter. Studien identifierade kritiska faktorer och visade på potentialen för projektets fortsatta utveckling.
• Utveckling av modulär energilagringsteknik: Projektet har resulterat i utvecklingen av ett nytt koncept för modulär energilagringsteknik, vilket möjliggör flexibel och effektiv lagring av energi som kan anpassas och användas i olika fastigheter efter behov.
• Design för energisystemstyrning och användarinteraktion: En design har utarbetats för hur energisystemet ska styras och interagera med användaren och datakällor, såsom väderinformation och elpriser. Denna inkluderar användarvänliga gränssnitt och möjligheter till automatisk optimering av energiförbrukningen.
• Risk- och regelverksanalys: En noggrann analys av säkerhetsaspekter och tillämpliga regelverk har genomförts för lagringstanken och energilagringssystemet. Denna inkluderar riskbedömningar och dialog med myndigheter för att säkerställa överensstämmelse med säkerhetsstandarder och föreskrifter.
• Kunskapsöverföring inom materialkunskap: Projektet har möjliggjort överföring av kunskap och expertis inom materialkunskap till projektets deltagare, vilket har bidragit till att optimera designen och tillverkningen av lagringssystemet med användning av lokalt förnybart stål.
• Integrering i fastigheter och samhälle, kontinuerlig försörjning, balansering samt resiliens: En viktig slutsats är att energisystemet och lagringstekniken kan integreras i olika fastigheter och samhällen för att möta lokala energibehov och öka motståndskraften mot störningar. Detta inkluderar användning i kritiska infrastrukturer som sjukhus och sambandscentraler.

Fokus framåt

Att öka medvetenheten och utbilda samhället om fördelarna med förnybar energi och energieffektivitet är avgörande för att skapa ett engagemang för förändring och hållbarhet. Gällande samhällets övergripande kunskapsnivå kring vätgas hos myndigheter och allmänhet, så noteras att kunskapshöjande aktiviteter behövs. Tillståndsfrågor behandlas fortfarande olika både inom Sverige och i Europa. Det finns också en stor spridning över landet gällande vilken kunskapsnivå de lokala aktörerna befinner sig på.

När det kommer till samhällets mottagande av mer publik användning av vätgas rekommenderar projektet att även här behövs kunskapshöjande aktiviteter. Projektgruppen i HyLite har arbetat integrerat och har fått den gemensamma förståelsen för vilket stort mervärde och ökad acceptans en attraktiv design kan innebära för allmänheten när det gäller acceptansen för vätgasanvändning i samhället. Fortsatt arbete för att djupare förstå de framtida kundernas olika behov och utmaningar är nödvändigt.

Sammantaget så är nästa naturliga steg ett eller flera demonstrationsprojekt av delar eller hela systemet, Det är viktigt att visa upp dessa energilösningar i verkligheten för att bana väg för en bred och vid introduktion i samhället. I nästa steg är det också viktigt att arbeta vidare med nya typer av affärsmodeller för att förstå alla delar av värdekedjan och för att rätt aktörer framåt ska kunna ta olika typer av roller.

Fullständig slutrapport

Mer om projektet

Nyheter

2024-10-30 Energilagring i moduler minskar sårbarheten

Projektägare

RISE Research Institutes of Sweden

Projektledare

Karin Nilsson

E-post: Karin.nilsson@ri.se

Telefon: 0705 – 30 37 67

Samfinansiärer och samarbetspartner

Familjebostäder i Göteborg, Sandvikens kommun, Alleima StripTech, Nordic Hydrogen Solutions, NITIU, Luleå tekniska universitet och FOJAB arkitekter.

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 maj 2024

I projektet arbetar man tillsammans med studenter, forskare och designer och kommer att utveckla kunskap kring beteenden, för att bättre förstå människors faktiska beteende med den byggda miljön.

Utformar framtidens campus – tillsammans med studenter

Målet är inte bara att minska energi-och materialåtgång, utan att också nå sociala och ekologiska vinster som en mer hållbar och inkluderande livsmiljö. Projektet fokuserar på framtidens campus, där boende och lärandemiljöer blir mer varierade och formas av hur studenter lever och lär sig. Projektet kommer att ta fram en prototyp för hur ett sådant framtida levande och lärande kan se ut.

Prototypen kommer att designas tillsammans med ungdomar i åldrarna 16 till 25 år, och testas på två campus, Lunds universitet och KTH, och implementeras i Akademiska Hus pågående arbete med att energieffektivisera campus (Effektivt Campus). Här skapar man en prototyp av koncept för framtidens levande och lärande fysiska utrymme som kan bjuda in och hjälpa oss att skapa nya idéer och vanor.

Tar fram universella mål för hållbara beteenden

Projektet kommer även att ta fram universella mål för hållbara beteenden, ”Sustainable Behaviour Goals” (SBG) som kan jämföras med de globala hållbarhetsmål (SDGs) som är del av FNs klimatmålsättningar. I ”Sustainable Behaviour Goals” kommer olika typer av beteende klassificeras för att bättre kunna illustrera vilken klimatpåverkan olika beteenden har. Målen kommer även att kunna användas utanför detta projekt.

”H” i projektnamnet står för ”Human” och ”Forest” (skog) symboliserar ett naturbaserat tankesätt med naturinspirerade processer och design.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Metodguide – Imagining a future campus

Projektägare

Lunds universitet

Projektledare

Misse Wester
E-post: misse.wester@risk.lth.se
Telefon: 046-222 73 39

Samfinansiärer

Volvo Cars, Akademiska Hus

Samarbetspartner

Lunds universitet, KTH, SustainLab, Arkitekturinstitutet, Boiler AB och Tekniska museet.

Projektperiod

1 september 2022 till och med 30 september 2024

Förenklat kan tillräcklighet beskrivas om att alla människor ska ha nog, men inte använda för mycket – att leva väl innanför sociala och planetära gränser. För de allra flesta i Sverige innebär det minskad energi- och resursförbrukning, vilket väcker både motstånd och stora frågor. Vad innebär det att leva väl? Hur vet man vad man verkligen behöver? Går det att sätta siffror på vad som är tillräckligt? Och kan en minskning eller att avstå vara något annat än bara negativt?!.

Förståelse för tillräcklighet

Projektet har utforskat hur man kan förstå tillräcklighet för hushåll i Sverige. Detta har gjorts tillsammans med hushållen, energi- och klimatrådgivare (EKRer) och med stöd av tillgänglig forskning. Från hushållens reflektioner och tillämpningar av tillräcklighet i vardagen kunde en positiv tolkning av tillräcklighet ses, där hushållen känner sig befriade av att tänka att ”det duger”.

Genom att minska strävan efter ägodelar, sänka kraven i vardagen och vara nöjd där man är, frigörs tid och kraft till saker man längtar efter, som att umgås, vara i naturen, träna och vila. Men det finns också negativa tolkningar, där tillräcklighet förknippas med svårigheter som att bryta mot rådande sociala normer och att göra uppoffringar. Dessutom finns stora inlåsningseffekter i samhället som gör det svårt att vara energitillräcklig utan att göra avkall på viktiga aspekter, till exempel att hitta en liten bostad nära naturen, eller omsorgen om familjen.

Provotyper

Hushållen bjöds in att uppleva tillräcklighet genom att leva med provotyper – provocerande prototyper som är designade med avsikt att väcka frågor om ett ämne.  Detta gjordes för att utforska hur design kan användas i praktiken för att utmana tankar och normer kring tillräcklighet.

Provotyperna togs fram inom projektet och fokuserade på uppvärmd boyta respektive rekyleffekter; två teman i hushållens vardag där tillräcklighet som forskningen och energi- och klimatrådgivare ansåg var extra relevanta. Här har design använts som en metod för att utforska tillräcklighet, för att spekulera kring hur tillräcklighet kan se ut i vardagen och förmedla den bilden till hushållen.

Provotypen ”Kvadratutmaningen” handlar om uppvärmd boyta och provotyperna ”Nog-magasinet” med ”Nog-resan” utforskar konsumtionsrelaterade rekyleffekter. I studien med hushåll, där hushåll fick ta emot och leva med provotyperna, spelade provotyperna en central roll i att hjälpa deltagarna att tänka om, förstå och tolka tillräcklighet i sin vardag.

Handbok ger vägledning

Projektet har använt sig av designverktyg och -kunskap för att kommunicera tillräcklighet på ett lättförståeligt sätt. Ambitionen var att få fler att både våga och kunna prata om tillräcklighet.

Som resultat skapades därför, tillsammans med energi- och klimatrådgivare, en handbok om tillräcklighet, som presenterar projektets insikter och ger vägledandning i hur man kan inleda samtal om tillräcklighet. Handboken riktar sig i första hand till energi- och klimatrådgivare och är tänkt att vara ett stöd i tillräcklighetsfrågor i rådgivningen till hushåll, men är även relevant för en rad andra samhällsaktörer inklusive hushållen själva. Handboken är välkommen att användas av alla intresserade och är fri att ladda hem (länk nedan under ”Nyheter och media”).

– Under projektet har vi verkligen kunnat se att tillräcklighet kan väcka starka känslor, och har mött personer som gått i försvar mot tankarna. Men det har mer än väl vägts upp av en stor nyfikenhet. Därför är vi hoppfulla om att samtalen om – och tillämpandet av – tillräcklighet fortsätter framöver, gärna med stöd av handboken, säger Maria Håkansson, forskare på RISE som varit projektledare för NOG!?.

Viktiga resultat

• Ökad kunskap om vad som kan ses som tillräcklig och rättvis energianvändning från tre kompletterande perspektiv: relaterad forskning från olika vetenskapliga fält, energi- och klimatrådgivare och hushåll.
  • Inom forskningen finns ingen tydlig och allmänt accepterad definition av vad tillräcklighet är eller tydlig väg att ta oss dit, vilket skapar spänningar i hur man kan tolka och praktisera tillräcklighet. En ofta förekommande definition inom energiforskning är dock att ”energitillräcklighet är ett tillstånd där människors basala behov av energitjänster möts på ett rättvist sätt och ett sätt som respekterar planetära gränser. [samt] en organiserande princip för att nå det tillståndet”. Även vår kartläggning av vad tillräcklig energianvändning innebär i relation till nationella och internationella klimatmål belyser olika svar. Här skiljer sig svaren bland annat beroende på vilka förenklingar och antaganden som en forskningsstudie har gjort. Generellt anser dock forskningen att det teoretiskt finns ett utrymme där jordens befolkning idag och 2050 kan leva, men att det krävs radikala förändringar för att nå dit.
  • Energi- och klimatrådgivarna i studien tycker att tillräcklighet är ett svårt men viktigt och spännande begrepp. De skulle vilja jobba mer med tillräcklighet, men trycker på att det finns både praktiska och politiska hinder, till exempel att fokus på tillväxt i samhället går emot tillräcklighet. Men rådgivarna beskrev också mer konkret hur tillräcklighet kan kopplas till hushållen; framför allt till två teman som är särskilt relevanta: rekyleffekter och uppvärmd boyta.
  • Hushållen som deltog i projektet är medvetna om – och ser sin egen lyx – men det innebär inte att de inte vill ha den lyxen, eller vill göra sig av med den. De beskrev tillräcklighet som något som kan vara annorlunda än hållbarhet – om hållbarhet till exempel handlar om att renovera köket med återbruksmaterial, så handlar tillräcklighet om att vara nöjd med det kök man redan har. Hushållen ser att tillräcklighet kan vara både positivt – som att äga färre saker och yta ger mer tid till annat – och negativt – som att det kan ta emot att bryta mot normer. Det kan krävas ansträngning för att förbi nöjd och inte dras med i normen att vilja ha mer.
• Ökad kunskap om hur design kan användas för att utmana tankar och normer kring tillräcklighet. Projektet har analyserat relaterad forskning utifrån ett designperspektiv för att belysa hur design teoretiskt kan stötta tillräcklighet.
• En fritt tillgänglig handbok om tillräcklighet – ”Nog? Nog! Nog. Samtal om tillräcklighet”. Handboken, som är framtagen tillsammans med energi- och klimatrådgivare, är en lättillgänglig sammanställning av kunskap, insikter, råd och rekommendationer från såväl forskning som projektets medverkande energi- och klimatrådgivare och hushåll. Handboken riktar sig i första hand till energi- och klimatrådgivare och är tänkt att vara ett stöd kring tillräcklighetsfrågor i rådgivningen till hushåll, men kan även vara relevant för andra aktörer som är intresserade av tillräcklighet.

Fokus framåt

Frågan om vad som är tillräcklig energianvändning i relation till både personliga behov och som en tolkning av klimatmål är för komplex för att ges ett svar – hushåll och energi- och klimatrådgivare måste gå igenom en tolkningsprocess. I projektet sågs hur provotyperna väckte tankar hos hushållen och ledde till nya sätt att förstå och sätta ord på tillräcklighet. Här finns därmed möjligheter att låta fler möta tillräcklighet och börja sin egen tolkningsprocess – något som handboken förhoppningsvis leder till.

Projekt har fokuserat på uppvärmd boyta och rekyleffekter kring konsumtion som två huvudsakliga teman hos hushållen. Men det finns många fler aspekter av hushållens vardag där tillräcklighet är lika viktigt, som har fallit utanför projektets ramar. Transporter och mat är två exempel. Det finns också en stor begränsning i att bara fokusera på hushållens tillräcklighet, då en icke-försumbar del av vår energi- och resursanvändning ligger inbäddat i de produkter vi köper och de samhällstjänster som vi tar del av. Här finns utmaningar att ta tag i för framtida projekt.

Fler perspektiv att utforska

En fråga som följt genom projektet är huruvida det behövs siffror på vad som är tillräckligt, för att kunna prata om och helst tillämpa tillräcklighet i livet. Utifrån tillgänglig forskning så verkar det svåra inte vara att sätta en minimum-nivå på tillräcklighet, utan att sätta en övre gräns. Oavsett hur man ser på kvantitativa mått, så tror projektgruppen att det kan komma att bli nödvändigt att utforska vidare vad en övre gräns innebär, både som ett kvantitativt mått och som kvalitativa upplevelser i en vardag.

För hushållen var regler och riktlinjer ett sätt att få stöd i tillräckligheten som kunde kompensera för bristen på tydliga siffror. Genom historien har vissa religioner och kulturer haft regler, principer och riktlinjer som hjälpt människor att sträva efter återhållsamhet. Men för många människor i rika, resursstarka, och sekulariserade länder som Sverige finns få sådana principer idag. Vissa deltagare ansåg det till och med vara kontroversiellt att nöja sig i dagens samhälle. Här finns dock motsättningar med vissa deltagares uppfattning av att tillräcklighet inte ger utrymme för spontaneitet, äventyr och guldkanter, något man upplevde var nödvändigt i livet. Här finns flera frågor att utforska vidare kring behovet av riktlinjer att följa och behovet av spontaneitet och äventyr.

Fortsättning på projektet

Projektgruppen har beviljats medel för ett nytt projekt, ”Tillbaka till framtiden: omtolkningar av energieffektiva dåtider för energitillräckliga nutider”, inom Design för en energieffektiv vardag. Här kommer frågor och perspektiv från Nog-projektet tas vidare.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och media

2025-06-09 Projektets digitala slutseminarium

Handboken ”Nog? Nog! Nog. Samtal om tillräcklighet”

Nr 1 2024 Nog!? Magasin (svenska) (PDF 6MB) (6 MB)

No 1 2024 NOG!? Magazine (english) (6 MB)

2023-11-15 Vad är tillräcklig och rättvis energianvändning?

Projektägare

RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektrupp

Projektgruppen har bestått av Helena Strömberg, Chalmers, Katharina Merl (Boid), Sara Renström (RISE) och Maria Håkansson (RISE).

Projektledare

Maria Håkansson

E-post: maria.hakansson@ri.se
Telefon: 010-516 55 46

Samarbetspartner

Chalmers tekniska högskola

Projektperiod

2022-12-01 till och med 2025-03-31.

Förståelsen för vår egen roll i energisystemet och hur vi kan påverka den är i allmänhet väldigt låg. Energifrågor upplevs som tråkiga, abstrakta och krångliga. Forskning visar att traditionell inlärning av kunskap kring energiförbrukning snabbt faller i glömska och har liten påverkan på enskilda individers val och beteenden.

Projektet kommer att utveckla ett flexibelt koncept för portabla utställningar med tillhörande pedagogiska instruktioner som kan användas i till exempel klassrum, foajéer, på festivaler och andra utställningar. Med hjälp av innehållet i utställningsmaterialet ska deltagare på ett lekfullt sätt kunna interagera med modeller av verkliga föremål och situationer. Abstrakta storheter som energi, effekt och koldioxidavtryck kommer att representeras av vikt och volym hos fysiska objekt.

Det övergripande syftet för projektet är att utveckla och testa nya metoder och verktyg för att få individer och grupper mer intresserade, engagerade och kunniga i energifrågor, genom att få dem att bli mer känslomässigt berörda. Målet är att de metoder och verktyg som tas fram ska vara mer framgångsrika i att åstadkomma faktiska beteendeförändringar än de mer traditionella metoder som används för att förmedla kunskap och feedback inom energiområdet, ofta genom siffror eller diagram.

Materialet som tas fram kommer att vara fritt tillgängliga för andra att utvidga, modifiera och sprida vidare.

Mer om projektet

Läs mer och följ projektet på webbplatsen ”Känn på energin!”

Projektägare

Kungliga Tekniska Högskolan

Projektledare

Björn Hedin

E-post bjornh@kth.se

Telefon: 0735 – 26 33 92

Projektperiod

2022-10-01 till och med 2025-12-31

Teori och metod

Projektet har använt sig av teoretiska ramverk kopplade till ”Industrial Network Approach” och ”Customer Experience Creation”. Metoden har varit en kombination av informationssökning, litteraturstudie och fallstudier. Fallstudierna bygger på datainsamling i huvudsak genom intervjuer med start-ups och andra branschexperter inom textil och klädbranschen, så som hållbarhetschefer. Detta har gett material kring nio fallstudier av start-ups med uthyrningsmodell.

Analys

Baserat på fallstudierna har analysen betraktat värdeskapande ur två perspektiv: ur företagsperspektivet i förhållande till relevanta affärspartners och ur konsumentperspektivet. Detta baserat på de teoretiska referensramarna. Ett av projektets huvudresultat inkluderar konceptualisering av uthyrningsmodeller baserat på resursinteraktion: resursmobilisering, resursutnyttjande och resurskombination. Här identifierades tre typer av affärsmodeller för uthyrning.

I projektet har också olika kategorier av värdeskapande för konsumenter analyserats utifrån hur ekonomiska, funktionella, emotionella och symboliska värden skapas. Dessa värden skapas i olika typer av gränssnitt med kunden; sortiment, tilläggstjänster, möte med personal/system, & social miljö. Analysen visar att vissa affärsmodeller är drivna av primärt ekonomiska och funktionella värden, medan andra är drivna mer av de emotionella och symboliska värdena. Sedan finns det också exempel på affärsmodell som ser ut att drivas av alla fyra typer av värden.

Uthyrningsmodeller sätts också i ett sammanhang för att förstå deras roll för hållbar utveckling. Implikationerna riktas till start-ups, beslutsfattare och företag i den etablerade textil- och klädindustrin. Nästa steg kommer att bli att fortsätta att arbeta med nya affärsmodeller och hållbarhet inom textil- och klädindustrin. Uthyrningsmodeller är viktiga för de kan förlänga livslängden på klädesplagg och uthyrningsmodeller är del av svaret i en omställning men inte den enda lösningen. Vi behöver fler nya och hållbara affärsmodeller.

Viktiga resultat

• Tre typer av affärsmodeller för uthyrning har identifierats utifrån hur resurser mobiliseras, resursutnyttjande och hur resurser kombineras.

• Dessa tre modeller är: medlemskapsmodellen, prenumerationsmodellen och uthyrning av enstaka plagg. Dessa modeller har olika förutsättningar att bli framgångsrika.
• Affärsmodeller för uthyrning skapar ekonomiska, funktionella, emotionella och symboliska värden hos konsumenter.
• Det är svårt att få ekonomisk hållbarhet i uthyrning men vi ser att uthyrning som affärsmodell är en del av lösningen att nå en mer hållbar textil- och klädindustri.

Fokus framåt

Med tanke på att flera av de studerade företagen har gått i konkurs verkar barriärerna ofta trumfa möjliggörarna. Samtidigt finns fortfarande ett behov av nya affärsmodeller i textil- och klädindustrin. Affärsmodeller som rör uthyrning av kläder kommer dock troligtvis inte ensamma att lösa övergången till en mer hållbar industri. Vi bedömer att en uppsjö av cirkulära affärsmodeller kommer att behövas, där uthyrningsmodeller kommer utgöra ett av flera viktiga utvecklingsområden. Andra viktiga områden kommer vara nya principer och modeller för design, lagning, remake, återanvändning (secondhand) och återvinning.

I fortsatt forskning kommer det bli viktigt att förstå samspelet mellan olika affärsmodeller, till exempel secondhand och uthyrning, och hur dessa kan stärka varandra. Ett annat spår är att fokusera på förutsättningar kring att förlänga livslängden för kläder och då är ett spännande spår storskalig lagning. Det är särskilt spännande i ljuset av nya riktlinjer där kommunerna från årsskiftet kommer att börja samla in textil och se vilka möjligheter det går att skapa från insamlad textil.

Fullständig slutrapport

Mer om projektet

Vetenskapliga publiceringar

2025-06-06 Exploring renting models for clothing items – resource interaction for value creation

Nyheter

2023-10-18 Uthyrning av kläder – hur skapas en genomförbar affärsmodell för en hållbar textil- och klädindustri?

Projektägare

Chalmers Tekniska Högskola

I projektet

Projektledare: Frida Lind

E-post: frida.lind@chalmers.se

Telefon: 070 – 870 19 59

Daniel Hjelmgren, Högskolan i Borås

Telefon: 070-68 791 33

E-post: daniel.hjelmgren@hb.se

Agnes Andersson Wänström, Högskolan i Borås

E-post: agnes.andersson_wanstrom@hb.se

Samarbetspartner

Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden

Projektperiod

1 september 2022–31 augusti 2024

Projektet har utgår från beteendedesign, att nudging kan trigga fastighetsägare och förvaltare att genomföra åtgärder som deras grannar redan har genomfört, på samma sätt som till exempel installationer av solceller har gjort.

Även boende och hyresgäster av lokaler ska kunna knuffa fastighetsägaren till aktivitet. Designen av plattformen Klimatknuffen har påbörjats i ett tidigare projekt tillsammans med beteendevetare och UX-designers. Målet för det här projektet har varit att ta fram en fullt fungerande och målgruppsanpassad plattform, färdig att lanseras och marknadsföras av ett konsortium av lämpliga organisationer.

Klimatknuffen – verktyget som knuffar i rätt riktning

Klimatknuffen är ett verktyg som bidrar till att skapa transparens och dialog mellan bostadsrättsföreningar för att se till att fler lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Verktyget utgår från en karta där föreningarna kan registrera sin förening och sina fastigheter och visa upp goda exempel på energieffektivisering. Verktyget ger även föreningarna möjlighet att visa upp vilka installatörer och entreprenörer de har anlitat, vilket blir till viktiga referenser i närområdet för grannarna. Verktyget handlar om att visualisera vad som är gjort i liknande fastigheter i närområdet, och har inte fokus på siffror och kWh. Det är anpassat efter privatpersoner som på ett enkelt sätt ska kunna se hur man själv kan gå vidare i sitt effektiviseringsarbete och med hjälp av vem.

Goda exempel i närområdet är ett bra sätt att inspirera. Om man sedan även följer upp med konkreta tips och råd hur man tar arbetet vidare, samt erbjuder en möjlighet att kontakta avsändaren med frågor eller funderingar så sänker vi tröskeln ytterligare och kan se till att fler bostadsrättsföreningar energieffektiviserar.

Energieffektivisering bidrar till minskade utsläpp och reducerar klimatpåverkan, oavsett vilken energi man använder. Det ger ett bättre inomhusklimat och en mer underhållsfri fastighet, samtidigt som det höjer värdet på själva fastigheten. Med rådande omvärldsläget är det viktigt att poängtera att energieffektivisering även ger ett tryggare Sverige. Den säkerhetspolitiska positionen stärks med ett större oberoende. Sist men inte minst så innebär det sänkta energipriser för alla. De rekordhöga energipriserna är inte tillfälliga, utan riskerar att bli varaktiga, energieffektivisering motverkar höjningen och minskar energipriset generellt.

Det finns en stor outnyttjad potential gällande energieffektivisering i bostadsrättsföreningar, Klimatknuffen kan hjälpa bostadsrättsföreningar att på bred front genomföra åtgärder för energieffektivisering.

Viktiga resultat

• En plattform för att inspirera bostadsrättsföreningar till energieffektiviseringsåtgärder tagits fram. Plattformen har som namn Klimatknuffen och finns på www.klimatknuffen.se.
• Sidan Klimatknuffen är centrerad kring en karta med markörer som representerar energieffektiviseringsåtgärder som bostadsrättsföreningar har genomfört. Sidan innehåller även information och råd kring hur man går vidare med sitt energieffektiviseringsarbete.
• Sidan hade 20 registrerade brf-er vid projektslut.

Fokus framåt

Framåt ligger fokus på att utveckla sidan utifrån den respons som inkommit efter lansering, få in fler registrerade användare samt hitta långsiktiga förvaltare/ägare av sidan. Energieffektiviseringsföretagen står som tillfälliga förvaltare och tar med sig insikten om att det behövs en långsiktig affärsmodell för att säkra fortsatt drift efter projektslut.

Mer om projektet

Fullständig projektrapport

Nyheter och presentationer

2023-03-01 Vill ge en knuff i rätt riktning

Knuffa grannar mot energibesparingar (Energieffektiviseringsföretagen)

Klimatknuff ska få brf:er att energieffektivisera (Byggkoll, Svensk Byggtjänst)

Nya tekniken revolutionerar hållbarhetsarbete (Fastighetssverige)

Klimatknuffen för brf:er (Kommunal, Energi- och klimatrådgivning)

Nytt verktyg för bostadsrättsföreningar – klimatknuffen gör det enklare att energieffektivisera

En lönsam knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (RISE)

En lönsam knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (Energieffektiviseringsföretagen)

Nu finns Klimatknuffen (Slussen Building Services)

En knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (Kyla & värme)

Nytt verktyg för bostadsrättsföreningar ska inspirera till att energieffektivisera (Tidningen Byggmaterial)

Bostadsrättsföreningar ska inspirera varandra till energieffektivisering (Energi & Miljö)

Projektägare

Energieffektiviseringsföretagen

Projektledare

Annika Marmbrandt

E-mejl: annika.marmbrandt@eef.se

Telefon: 073 – 048 23 02

Samarbetspartner

RISE, Fastighetsägarna

Projektperiod

2021-05-17 till 2022-11-18

Elkonsumenter vill ansluta allt fler och högre laster i de lokala elnäten, till exempel i form av elfordon. Stamnätet har dock av olika anledningar problem att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet, framför allt i storstadsregionerna.

Ett viktigt bidrag till lösningen på kapacitetsbristen anses vara efterfrågeflexibilitet, vilket innebär förändringar i konsumtionsmönstret som bidrar till att upprätthålla effektbalansen i lokala elnät via indirekt eller direkt styrning.

Det övergripande syftet med projektet är att främja energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet bland elkonsumenter och prosumenter genom att utveckla och kvalitativt testa två olika designkoncept för detta ändamål:

• en app som tillhandahåller realtidsåterkoppling till elkonsumenter som förväntas fokusera mer på effekt.
• en app som tillhandahåller återkoppling som är speciellt anpassad för prosumenters behov.

Som ett led i utvecklingen (designprocessen) är målet att öka kunskapen om:

• hur klimatrelaterad-, normativ-, målrelaterad- och uppdelningsåterkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och motivera energirelaterade beteendeförändringar och efterfrågeflexibilitet i hushåll. Uppdelningsåterkoppling innebär information om hur mycket enskilda apparater drar och bidrar till den totala elanvändningen.
• vilken förståelse elkonsumenter har för begreppet effekt och hur begreppet kan kommuniceras på ett pedagogiskt sätt.

I användartesterna är målet att öka kunskapen om vilken typ av återkoppling som passar hushållens behov för att omsätta den i handling. Med andra ord att anpassa elanvändningen till effektrelaterade prismodeller på ett sätt som gynnar det lokala elnätet.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter

2024-08-23 Vill underlätta för elkonsumenterna: “Det ska vara lätt att göra rätt”

Projektägare

Uppsala universitet

Läs mer om USER – Uppsala Smart Energy Research group

Projektledare

Cajsa Bartusch

E-post: cajsa.bartusch@angstrom.uu.se

Telefon: 018-471 30 25

Samfinansiärer

Bright Energy, Ellevio

Samarbetspartner

Bright Energy, Ellevio, Uppsala universitet, KTH

Projektperiod

2021-01-01 till 2024-03-31

Intresset för ljusets inverkan på både människan och upplevelsen av miljöer ökar men kunskapen är generellt låg, och det saknas både etablerade definitioner och en terminologi för upplevd ljuskvalitet. Konsekvensen blir ofta både undermåliga ljusmiljöer och överdimensionerade belysningsanläggningar, vilket leder till både minskat välbefinnande och ineffektiv energianvändning.

Perceptual Metrics for Lighting Design

Perceptuella mått för ljusdesign är ett tvärdisciplinärt projekt där det övergripande målet är att utveckla ett digitalt kommunikationsverktyg för upplevd ljuskvalitet, utifrån flera parallella och samverkande processer. Projektet går främst under den engelska titeln ”Perceptual Metrics for Lighting Design”. Med aktiv bransch-samverkan utvecklas definitioner och en begreppsmodell för upplevd ljuskvalitet. Genom forskningsstudier kommer metoder för systematiska bedömningar av upplevd ljuskvalitet att utvecklas. Utifrån behovsanalyser, användaranalyser och UX-design integreras båda i en applikation för kommunikation och kompetensutveckling.

Centralt i projektet är att studera hur man med olika belysningslösningar kan uppnå både goda ljusmiljöer och effektiv energianvändning. Kunskapen förmedlas via det kommunikationsverktyg som byggs upp under projektet. Syftet är att kommunikationsverktyget ska kunna användas vid flera olika faser under designprocessen och även för utvärdering av färdig installation. Det kan ge argument för hur genomtänkt ljusgestaltning, och på så sätt bidra till både bättre ljusmiljöer och energibesparingar.

Mer information om projektet

Nyheter och länkar

2023-06-15 Digitalt verktyg för mätning av ljusupplevelse främjar energieffektivitet

Följ projektet på deras Facebook-sida

Projektägare

Konstfack

Projektledare

Johanna Enger

E-post: johanna.enger@konstfack.se

Telefon: 070 – 246 17 99

Samfinansiärer

RISE

Samarbetspartner

Högskolan Kristianstad, RISE

Projektperiod

2020-12-15 till 2023-07-30

Forskning visar att det inte räcker enbart med en teknisk omställning utan att människors levnadsvanor behöver förändras. Trots det akuta i situationen såg vi i den senaste svenska valdebatten politiker lova att vi inte skulle behöva förändra någonting i vår livsstil.

Det här visar på ett glapp mellan situationens allvar och vad som görs för att motverka klimatkrisens effekter. Det här glappet ser vi också i hur klimatfrågan representeras i media där hållbarhet ofta framställs som livsstils-och konsumtionsval snarare än som en fråga om samhällsstruktur. Det är mot denna bakgrund det här projektet undersöker hur klimatfrågan tar sig uttryck i media—i dags-och kvällspress, i livsstilsmagasin och i alla former av sociala media.

Synliggör maktrelationer

Genom denna analys syftar projektet till att synliggöra de maktrelationer som döljer sig i dagens klimat- och miljörelaterade mediediskurs. Analysen visar att identitetsproduktion i relation till hållbarhet har tagit en allt större plats i det offentliga samtalet. Det här gäller på individnivå såväl som på företagsnivå. Individer vill gärna bygga en image av att leva hållbart och där har begrepp som ”flygskam” spelat in. På företagsnivå vill man gärna ”greenwasha” sin verksamhet och framställa den som hållbar. Design är central i denna identitetsproduktion i form av varor och tjänster och hjälper till att bygga personliga varumärken.

Forskargruppen har under det senaste decenniet utvecklat metoder för att använda design för ett normkritiskt utforskande av diskurser och sociala normer. I detta projekt har de tagit fram ett dussin designkoncept som både identifierar och problematiserar sättet klimatfrågan framställs i media och vilka normer som reproduceras därigenom. Designkoncepten sätter också ljuset på vilka maktrelationer på ”marknaden” detta återspeglar och hur detta påverkar våra möjligheter att ställa om.

Generellt framställs ofta en urban medelklass som sinnebilden för en engagerad och miljömedveten konsument. Men forskningen visar att utsläppskurvan för koldioxid för individen följer inkomstkurvan. Det betyder att de med lägst inkomst också släpper ut minst och att utsläppen ökar med ökad inkomst. Designförslagen som tagits fram i projektet problematiserar och diskuterar hur fördomar kring vem som egentligen är miljövänlig kan ta sig uttryck i produktestetik. Samtidigt ifrågasätter de vilka djupare effekter det som framställs som hållbart egentligen har och om det faktiskt är en väg till omställning, eller om det bara är kosmetiska åtgärder.

Viktiga resultat

Insikter

• Barn och arbete är två områden som inte alltid förknippas med hållbarhet i första hand. Men just dessa två områden har en stor miljöpåverkan och påverkar våra livsstilar i stor utsträckning. Därför har projektet valt att lyfta fram just dessa två områden.
• De diskursiva designförslag som tagits fram visar på att mycket av hållbarhetsdiskursen inom media handlar om en identitetsproduktion som ”greenwashas” så att ens livsstil ska framstå som mer hållbar än vad den i verkligheten är.
• ”Marknaden” till vilken politiker ofta hänvisar för lösningar på klimatkrisen genomsyras av maktrelationer som (re)producerar och cementerar roller och beteenden. Härmed problematiseras och utmanas bilden av marknadens inneboende förmåga att svara mot klimatkrisen och relaterade ekologiska och sociala kriser.
• Maktrelationerna vi ser i media är relaterade till klass. De olika inkomstsegmenten tilltalas på olika sätt och det här blir tydligt i design och formspråk. På så sätt reproduceras vad som är möjligt att göra i relation till hållbarhet och bilden av vem som är hållbar och vem som inte är det förstärks. På så sätt kan vi få en felaktig bild av vilka beteenden och livsstilar som är hållbara som går stick i stäv med vad forskningen verkligen visar.

Diskursiva designförslag

• Sammanlagt 12 grupper av diskursiva designförslag togs fram i projektet. Dessa grupper innehöll flera diskursiva designförslag vilket ger totalt 28 olika artefakter. Exempel på de diskursiva designförslagen:

Utställning

• Digital utställning med de diskursiva designförslag som tagits fram inom projektet.

Podd

• Podden Klimatgap, avsnitt 39. Vad händer om vi tänker tvärt om? med Maria Wolrath-Söderberg.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och material om projektet

2023-04-13 Vad är en hållbar livsstil – och för vem är den hållbar?

2022-06-30 Podden Klimatgap, avsnitt 39. Vad händer om vi tänker tvärt om? med Maria Wolrath-Söderberg.

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

Digital utställning på Global Utmanings hemsida

Fiktiva Appen Planned Climatehood

Projektägare

KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Karin Ehrnberger

Tf. projektledare

Camilla Andersson

Telefon: +46 (0)70 – 485 71 37

E-post: camilla.andersson@aalto.fi

Samarbetspartner

Global Utmaning, Aalto University, Högskolan i Halmstad och Usify

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-12-31

Mer om projektet

Nya arbetsmönster i spåren av pandemin innebär att allt fler kontor underutnyttjas. Dessutom står till exempel skolbyggnader tomma under många lovveckor och helger. Många fastigheter utnyttjas inte plats- eller resurseffektivt eftersom de endast har ett syfte, och det innebär att vi har ett fastighetsbestånd som är onödigt stort och en energi- och resursanvändning som genererar ett stort klimatavtryck. Med detta som utgångspunkt har forsknings- och innovationsprojektet Coinplace tittat närmare på hur vi kan bli bättre på att använda befintliga byggnader och planera nybyggnation så att det snabbt och smidigt går att skifta användningsområde.

Genom en användardriven innovationsprocess har Tyréns och RISE tillsammans med projektpartnerna Strängnäs Fastighets AB och Tyresö Bostäder AB kartlagt problem och utmaningar som hindrar multifunktionell design och samnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet idag, och studerat hur dessa utmaningar kan överkommas. Målet med projektet har varit att utveckla tjänster som löser de identifierade utmaningarna och därigenom kan hjälpa olika aktörer att börja använda sina byggnader mer multifunktionellt och på så sätt öka delningen av lokaler.

Tre tjänster som kan hjälpa

Projektet har utvecklats tre olika tjänster för att lösa de mest prioriterade utmaningarna som aktörer möter vid samutnyttjande. Tjänsterna passar både privata fastighetsägare och kommuner – primär hyresvärd och/eller sekundär hyresvärd – och syftar till att hjälpa kunder att säkerställa goda förutsättningar för att etableringen av ett samnyttjande ska bli en lyckad investering. Den som vill initiera ett samnyttjande av en lokal eller byggnad och behöver hjälp i starten helt enkelt.

De tre tjänsterna är:
1) Gemensam målbild för samnyttjande – motverkar sannolika målkonflikter och utmaningar som samnyttjande kan innebära.
2) Kostnadsnyttoanalys för samnyttjande – minskar fastighetsägares osäkerhet inför beslut om samnyttjande av lokaler och visar på det långsiktiga värdet av samnyttjande.
3) Coinplace 24/7 – optimering av lokaler – ett multidisciplinärt team ser till att lokalerna optimeras byggnadstekniskt för en högre användningsgrad utifrån ett helhetsperspektiv.

Viktiga resultat

• Det finns stor potential och mycket att vinna på att öka nyttjandegraden i byggnader, både ekonomiskt, resursmässigt men framför allt ur ett hållbarhetsperspektiv. Coronapandemin har aktualiserat frågan och behovet av att förändra och effektivisera lokaler och dess användning kommer att vara stort nu och framåt.
• Att kunna visa på vilka nyttor som samnyttjande bidrar med och även visa på lyckade exempel är nyckeln till att få igång en förändring inom byggnadssektorn.
• Inom projektet har problemkartläggning gjorts för att kunna förekomma vad som förhindrar samnyttjande och multifunktionalitet från att fungera. Projektet har sett att byggnadstekniska utmaningar och hinder ofta kan lösas, men att det behövs mer fokus på samsyn och att representanter för de olika verksamheterna involveras i ett tidigt stadium i planeringen – även nuvarande hyresgäster.
• Viktiga byggstenar vid etablering av ett långsiktigt hållbart samnyttjande är att skaffa fram beslutsunderlag gällande incitament och målbild med att samnyttja, risker och konsekvenser, tydliggöra kostnader och nyttor samt även ta fram tydliga lokal- och verksamhetsbeskrivningar.

Fokus framåt

Alla projektpartners i COINPLACE kommer i någon mening fortsätta arbeta med samnyttjande av byggnader – för Tyréns handlar det om att bistå marknaden med konsulttjänsterna som utvecklats och bidra med rådgivning utifrån projektresultatet, för Strängnäs och Tyresö fastighetsbolag handlar det om att försöka implementera lärdomarna i kommande skolbyggnadsprojekt och för RISE handlar det om att fortsätta med kunskapsuppbyggnad och utveckling.

Slutrapport

Ladda ner och läs mer i projektets fullständiga slutrapport.

Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2022-11-17 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2022-04-08 Fastighetstidningen: Innovationsprojekt ska öka användandet av fastigheter

2020-10-06 Nyhet om projektet på Tyréns webbplats

2021-01-21 Ellevio: Ny forskning: Varför är fler byggnader inte multifunktionella?

2020-10-08 Hållbart samhällsbyggande: Tyréns: Vi behöver bygga färre hus

2020-10-07 Branschaktuellt: Därför vill forskarna få oss att bygga färre hus

2020-10-06 Fastighetsvärlden: Undersöker nyttan med coinplace – multifunktionella byggnader

Projektägare

Tyréns

Projekthemsida hos Tyréns

Projektledare

Lars Marklund

E-post: lars.marklund@ri.se

Telefon: 010 – 516 68 96

Samarbetspartner

Strängnäs Fastighets AB och Tyresö Bostäder AB.

Projektperiod

2020-01-02 till 2022-03-31

Läs mer om projektet

2021-10-19 Nyhet: Projektet som utmanar fastighetsbranschen

Företaget YeheGO startades 2019 för arbeta med att ta fram nästa generations hållbarhetsplattform – ett digitalt B2B-verktyg som ska sporra till klimatsmarta val inom områden som varje enskild anställd själv kan påverka. Syftet med projektet har varit att bygga en god kundinsikt, ta fram designprinciper för tjänsten och utveckla en första prototyp.

Hållbarhetsplattformen kommer att bestå av en övergripande personlig dashboard, tillsammans med enskilda moduler där Yehego genom verktyg som bygger kunskap, medvetenhet och engagemang kan guida/nudga användaren mot det mest klimatsmarta valet, och på så sätt åstadkomma en grön beteendeförändring.

Klimatsmart bokning av tjänsteresor

Den första modulen i Yehegos hållbarhetsplattform är ett online-bokningsverktyg för företag och organisationer att kunna söka och boka det mest klimatsmarta valet av resa. Förhoppningen är att den första modulen ska leda till bestående, positiva effekter med minskad klimatpåverkan från tjänsteresor.

Stort intresse från företag att delta i utvecklingen

Intresset från företag att delta i utvecklingen har varit stort. Ett pilotprogram med åtta bolag av olika storlekar och segment genomfördes. Företagen har gett feedback, validerat marknadsbehov och bekräftat betalningsvilja.

Viktiga resultat

• Designspråk för den första versionen av plattformen är framtaget, och element för beteendeförändringsverktyg, primärt nudging och gamification.
• Viktiga partnerskap har etablerats för plattformens första modul, bland annat kopplat till rese-API:er och kundsupport.
• Projektet har nått samtliga mål som sattes upp, och mer därtill, avseende marknad, design och prototyp.
• En första MVP (Most Viable Product) är redo för testning i skarp miljö avseende sökning- och bokningsflöde, utställande av biljetter, och kopplingen till den personliga dashboarden.

Den pågående pandemin har haft en oerhörd påverkan på affärsresandet. Men, Corona till trots, har intresset från potentiella kunder varit stort. Intresset är framför allt kopplat till möjligheten för företag att i realtid visualisera resultaten av klimatsmarta val, och att kunna mäta klimatpåverkan med uppföljning på individ- respektive företagsnivå.

Den första modulen av Yehegos hållbarhetsplattform är bra positionerad för att fortsätta att undvika onödigt resande även i framtiden, och underlätta för anställda att göra klimatsmarta val de gånger fysiska möten är nödvändiga.

Fullständig rapport

Här kan du läsa och ladda ner slutrapporten i sin helhet: Minskad klimatpåverkan från resor – genom kunskap, medvetenhet och engagemang

Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2022-10-14 Nyhet: Plattformen som motiverar till att välja klimatsmarta resor

Projektledare Viktor Karlsson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Projektägare

yeheGO AB

Projektledare

Viktor Karlsson

viktor@yehego.com

Samarbetspartner

Sustainable Brands Insight (SBI), Kurppa Hosk Studio, Altabel Group (Vilnius, Litauen)

Projektperiod

2019-11-11 till 2020-12-31

Den digitala transformationen pågår för fullt. Fastighetspriserna stiger, så fastighetsägare behöver utnyttja ytorna bättre. Därför kommer fönsterlösa rum, vilka bidrar till ökad resurseffektivitet, att bli vanligare. MeScapes är ett system som anpassar ljud och ljus i fönsterlösa rum och gör dessa mer hälsosamma.

Projektet har undersökt om MeScapes kan bidra till minskad energiåtgång och man har utfört en genomförbarhetsstudie för att undersöka energipåverkan från MeScapes installerat på ett hotellrum. Den energi som systemet i dagens utförande kräver är detsamma som två 60W-glödlampor som är tända åtta timmar per dygn i ett år. Genom att vidareutveckla dagens MeScapes–system så kommer energiförbrukningen att minska, men det handlar inte om så stora energiförbättringar. Projektet valde därför att, med utgångspunkt i användarnas upplevelser av tjänsten, undersöka om man kunde påverka användarnas beteende i rummet.

Varmvattenförbrukning en av de stora energitjuvarna

Med hjälp av en design thinking-metod identifierades värmereglering och varmvattenförbrukning som de största energitjuvarna i en fastighet eller i ett rum. Projektet valde att fokusera på varmvattenförbrukning, som i större utsträckning kan påverkas av användaren än värmeförbrukning.

Den rådande pandemin förändrade förutsättningarna för projektet, och gjorde att användartesterna fick utföras i hemmiljö istället för på hotell. För Moum Design var det positivt att komma ut till konsumentmarknaden tidigare, då de ser en stor potential där.

Duschrobot hjälper till att minska duschtiden

Testerna genomfördes med hjälp av en ”duschrobot, en egenutvecklad webb-applikation, och man undersökte om den kunde påverka människor att förkorta sin duschtid. Responsen var positiv, varje duschtillfälle kunde minskas med cirka två minuter. För hotellet skulle det innebära en energibesparing på över 55000 kWh per år, vilket motsvarar en kostnadsbesparing på 140.000 kronor.

Under genomförandet av projektet såg man en stor potential i att vidareutveckla resultat och användarupplevelser – antingen som en helt ny app eller en app integrerad i MeScapes-systemet. Ett nytt projekt som handlar om energioptimerade arbetsförhållanden har därför initierats tillsammans med Chalmers och KTH.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: Energieffektivitet i fönsterlösa rum.

Mer om projektet

Projektägare

Moum Design

Projektledare

Åsa Moum

asa@moum.co

Projektperiod

2019-11-04 till 2020-10-10

Nyheter och filmer

Projektledare Åsa Moum berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Via den digitala tjänsten Budkeep kan privatpersoner hyra ut förvaringsutrymmen de inte använder till personer som har behov av förvaringsutrymme. Tjänsten är baserad på delningsekonomi och minskar behovet av förvaringsanläggningar.

Projektet har handlat om att med hjälp av interaktionsdesign främja användningen av en hållbar förvaringslösning och kommunicera den klimatbesparing som görs, med målet att öka delande av förvaringsutrymme. Det långsiktiga målet är att skifta en hel industri med en negativ påverkan på miljön med dess höga energi- och resursförbrukning genom att minska efterfrågan på nybyggda förvaringsanläggningar.

Inom ramen för projektet har man även tagit fram livscykelanalyser (LCA) och information om den energi- och resursbesparing som tjänsten medför, vilket omvandlats och kommuniceras i koldioxidutsläpp. Man har även undersökt hur konsumenter kan nudgas mot ett mer hållbart beteende vid val av förvaringslösning.

Nudga användare genom tjänstens smarthet

Under projektet kom man fram till att konsumenter inte ser förvaringsbranschen som en ohållbar bransch, även om LCA-resultatet visar på det. Detta ledde till en utmaning för projektet och man undersökte detta vidare – hur en hållbar tjänst kan kommuniceras för en större mängd personer där inte miljömedvetenheten finns, eller anses ligga till grund för, själva beslutsfattandet.

Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens ”smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, eftersom miljöeffekten inte verkar ligga som främsta grund för beslutet. Desto fler som anammar hållbara tjänster – oavsett anledningen till beslutet – desto större blir den positiva miljöeffekten.

Viktiga resultat

• Livscykelanalys data visar att self-storage har en betydande negativ miljöpåverkan motsvarande 12 kg CO2 per kvadratmeter och år.
• Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens ”smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, då miljöeffekten av tjänsten inte verkar ligga som främsta grund för beslut hos användarna.
• De mätbara resultaten för projektet handlade om att höja konverteringsgraden av vissa beteenden inom tjänstens ramar, vilket också har uppnåtts.

Nästa steg handlar om att öka tjänstens tillväxt organiskt.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Mer om projektet

Projektägare

Budkeep AB

Projektledare

Oskar Bergkvist

oskar@budkeep.com

Samarbetspartner

KTH

Projektperiod

2019-09-01 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Simon Oljemark berättar mer om projektet på Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

I appen Consupedia värderas varje projekt enligt fem kategorier: miljö, rättvisa, hälsa, kvalitet och pris. Värderingen utgår ifrån de globala hållbarhetsmålen och innehåller information om allt från transportsträcka, förpackningsmaterial och klimatpåverkan till näringssammansättning, allergener och prisjämförelser. Applikationen innehåller även tips och varningar från organisationer som bland annat Livsmedelsverket, Amnesty och WWF.

Under projektet har Consupedia vidareutvecklat applikationen med nischade behovsanpassade lösningar. Tjänster anpassade för måltider serverade i privat och offentlig sektor har utvecklats. Consupedia ger nu även möjligheter till återkoppling på individ- och gruppnivå vad gäller konsumtionsvanor i relation till produktionsförhållanden, miljöpåverkan, kvalitet ur hållbarhetsperspektiv, hälsa och livskvalitet.

Koll på matsvinn

De nya tjänster som utvecklades gjorde det möjligt att genomföra Svinnkollen – ett nationellt medborgarforsningsprojekt som blev Forskarfredags massexperiment år 2020. Runt om i landet deltog 27 i experimentet. I Svinnkollen registrerades skolornas menyer och visades i appen för alla som deltog. Intill varje lunchval finns hållbarhetsinformation om just den måltiden. När en person ska äta tar hen en bild på tallriken och sedan en till bild till när hen har ätit klart. Appen skickar sedan bilderna automatiskt till Consupedias dator och egenutvecklade AI, MATilda. Matilda räknar ut det totala svinnet och visar vilka eller vilket livsmedel svinnet består av. Detta var första gången något likande genomfördes. Appen ger möjlighet till menyplanering på en helt ny nivå.

Under Svinnkollen lyckades eleverna minska matsvinnet med hela 27 procent.

Consupedia EASY gör det enklare att handla

I samråd med LSS-boendet som medverkar i TV-serien ”I en annan del av Köping” har Consupedia EASY tagits fram som underlättar för personer med intellektuell funktionsnedsättning i att kunna handla livsmedel själva. Verktyget underlättar även för hemtjänstpersonal att handla korrekta livsmedel till vårdtagarna utan rädsla för att köpa något som de skulle kunna vara allergiska mot eller bör undvika av andra anledningar – eller något de helt enkelt inte gillar. Köpupplevelsen för den som blir kvar i hemmet blir också mycket mer angenäm och rolig när de nu kan bläddra bland produkter med produktbilder och göra en produktspecifik inköpslista i stället för en generell.

Consupedia har också utvecklats med den generella allmänheten i åtanke. Att via scanning av produkt, i valfri livsmedelsbutik, kunna få relevant och trovärdig information presenterad på ett enkelt sätt. Allt för att möjliggöra värderingsstyrd konsumtion.

Projektägare

Consupedia AB

Projektledare

Roberto Rufo Gonzalez

E-mejl: rufo@consupedia.com

Samarbetspartner

Högskolan i Dalarna, KTH, Vetenskap & Allmänhet VA

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-08-31

Mer information

2020-11-10 Nyhet: Smart app visar matvarors hållbarhetspåverkan

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Målet med detta projekt har därför varit att vidareutveckla och testa en digital databas med goda exempel på nudgar och beteendeinsatser för en energieffektiv vardag. Syftet med projektet är att tillgängliggöra forskning och kunskap som annars riskerar att ligga oanvänd. På detta sätt kan gapet mellan teori och praktik överbryggas och fler kan enklare uppnå en mer energieffektiv vardag.

I projektet har man identifierat och samlat in goda exempel på evidensbaserade beteendeinsatser och forskning där nudging har använts för att främja en energieffektiv vardag. Projektet har därefter sammanställt dessa goda exempel i en smidig databas med enkla texter, tips samt bilder och videos på hur man använder nudging i praktiken. Användartester har genomförts för att utvärdera användarvänligheten och en av nudgarna har genomförts i verkligheten för att undersöka problem och möjligheter för användaren från början till slut. En del i projektet har även varit att sprida kännedom om databasen till aktörer som har intresse av att arbeta enkelt med beteendeförändring kopplat till energieffektiv vardag.

Viktiga resultat

• Projektet bekräftar att det finns ett stort intresse och att databasen är ett efterlängtat verktyg hos målgrupperna. Det finns ett behov hos målgrupperna att kunna jobba med nudging i praktiken och att få tillgång till ett konkret verktyg för att enklare kunna arbeta med beteenden för att bland annat uppnå en energieffektiv vardag.
• Det finns ett intresse hos projektgruppen att fortsätta sprida resultat från projektet och kännedom om databasen även efter projektslut för att ge fortsatt värde till målgrupperna då nyttan ses som stor.
• Genom projektet har ett behov av ett bredare stöd hos användaren av databasen konstaterats som inkluderar guidning för hur användaren jobbar med nudging i praktiken och hur effekten av nudgar kan mätas.
• De viktigaste behovsområdena för beteendeförändring kopplat till energieffektivitet som konstaterats för målgrupperna är:
  • Energiförbrukning – t.ex. timing för elnätets toppar och dalar, minska elanvändning och uppmuntra fler att använda förnybar el
  • Vattenförbrukning – till exempel minska vattenförbrukning
  • Källsortering/återvinning – till exempel få fler att källsortera och underlätta för korrekt sortering av sitt avfall
  • Motverka matsvinn – till exempel att inte ta för mycket mat på tallriken
  • Energieffektiva färdmedel – till exempel att köra bil mer energieffektivt och uppmuntra val av mer energieffektivt färdmedel

Fokus framåt

Projektet har fått fram viktig kunskap om vad användaren behöver för att kunna genomföra en nudge från databasen själv från start till slut och validering av behovet som målgrupperna har av denna typ av verktyg. Resultaten kan bidra till viktiga energibesparingar i framtiden då databasen används av fler och lärdomar från projektet implementerats i databasen.

Nästa steg är att genomföra vidare utveckling av både teknik och innehåll utifrån de användartester och lärdomar projektet har resulterat i.

Slutrapport

Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten

Mer om projektet

• Vill du också testa Smart Nudges Library? Anmäl ditt intresse här
• Är du intresserad av nudging och vill veta mer om metoden? Besök nudgd.se

Nyheter och presentationer

2021-09-21 Nyhet: En knuff i rätt riktning

2021-11-11 Natalie Kregert presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens.

2020-01-10 Exempel på nudging för en energieffektiv vardag

Projektägare

Nudgd

Projektledare

Katharina Paoli

katharina.paoli@nudgd.se

Samarbetspartner

Energikontoret i Mälardalen, Högskolan i Gävle, HSB Norra Storstockholm

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-12-31

Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå

För att skapa hållbara samhällen räcker det inte med energieffektiv teknik utan tekniken behöver utvecklas och stödjas, och trigga vissa mänskliga beteenden. Lösningar som knyter ihop interna och externa så kallade ”triggers” till beteendeförändringar kan bidra till att människor lyckas ställa om.

BeChange minskar klimatavtryck och klimatångest

BeChange är en metod för att minska klimatavtryck och klimatångest. Metoden hjälper till att ändra vårt sätt att tänka och att se miljöarbetet som något upplyftande och en möjlighet att skapa något bättre istället för tungt, begränsande och ångestladdat.

Det nya och unika i metoden är att den kopplar ihop mentala verktyg och klimatpsykologi med klimatrådgivning i ett flerstegsprogram som uppmuntrar till kraft-fulla livsstilsförändringar för att både minska sin klimatpåverkan och må bättre med stärkt miljömotivation. BeChange-metoden har visat att deltagare reducerar sin klimatpåverkan med 47 procent.

BeChange som digital tjänst

Syftet med projektet har varit att utveckla en digital tjänst av metoden BeChange för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå. Tjänsten ska bidra till hållbara förändringar i samhället i stort.

Då teknik och beteende stödjer varandra blir resultatet en positiv användarupplevelse som resulterar i positiv klimatpåverkan och minskad energiförbrukning. Genom att arbeta transdisciplinärt, med avseende på olika kompetenser, i en stegvis process och tillsammans med användare har projektet kommit en lång bit på väg för att uppnå en hållbar digital tjänst.

Påverkan på individ- och organisationsnivå

Projektet har genomförts i en iterativ Design Thinking-process där tjänstens gränssnitt och innehåll har utvecklats. Parallellt har den digitala tjänstens kundnytta, affärsmodell och säljstrategi arbetats fram. Nästa steg är att bygga vidare på prototypen till en fullt fungerande tjänst. Tjänsten beräknas komma ut under hösten 2020.

Viktiga resultat

• Projektet har resulterat i en första prototyp av den digitala tjänsten BeChange och en säljstrategi.
• Viktiga insikter under projektets gång har varit vikten av att testa med användare för att förstå hur den digitala tjänsten upplevs och hur den kan bidra till förändrade beteenden inom hållbarhetsområdet.
• Den digitala tjänsten har möjlighet att verka på både individ- och organisationsnivå. Tjänsten erbjuds i en form som är lättillgänglig för de flesta och den kan därmed även bli en naturlig del i användarnas vardag och på så sätt verkligen göra avtryck och skillnad.
• Nästa steg är att fortsätta utveckla prototypen till en fullskalig produkt redo för lansering. Det innebär dels mer funktionalitet, dels mer innehåll i tjänstens utbud och fler användartester för att säkra användarupplevelsen.
  

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: ”BeChange – Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå”.

Mer om projektet

Projektägare

BeChangeAB

Projektledare

Ann Murugan

ann@bechange.se

Samarbetspartner

Luleå tekniska universitet, Jaway Stockholm AB

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-04-30

Projektägare

BeChangeAB

Nyheter

2020-03-20 BeChange minskar klimatpåverkan och klimatångest

Filmer

Linn Lindfred, konsult inom cirkulär ekonomi och hållbar innovation på Jayway By Devoteam och deltagare i BeChange-projektet, berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Projektet ”Design och kommersialisering av mikroinvesteringar för att driva mot hållbara beteenden” har utforskat om mikrosparande och grön återbäring i det digitala hjälpmedlet Deedster kan åstadkomma bestående beteendeförändringar och underlätta mer hållbara val i vardagen.

Tillsammans med kommersiella partner och en forskargrupp på KTH har projektet undersökt designförslag för olika typer av ekonomiska incitament för hållbara val. Genom djupintervjuer och enkäter har man skaffat sig insikter om målgruppernas drivkrafter och preferenser. Parallellt har tydliga målgrupper utformats och skapat förutsättningar för en bred kommersialisering av lösningen.

Insikter kring datasäkerhet och upplevda integritetsaspekter, gjorde att projektet efter halva tiden ändrade inriktning till att utveckla en lösning som kan läggas in på andra företags etablerade kundplattformar, så kallat Software as a service (Saas), istället för att inkludera tjänsten direkt i Deedster.

Rabattfunktion som motiverar lärande och förstärker beteenden

Projektet har sett en styrka i ekonomiska incitament för att driva mot mer hållbara val i vardagen, men det finns många fallgropar i själva utformningen och kommunikationen kring tjänsten. Ett första steg blev därför att utforma en cash-back/rabattkods-funktion som drivkraft för målgruppen att lära sig mer om ett ämne och förstärka ett existerande beteende. Men projektet har även sett ett stort intresse för hållbart sparande och har designat en kundresa för det större flödet.

Disruptiv affärsmodell

Projektet ser en efterfrågan från marknaden och jobbar med två kunder för att implementera delar av den nya SaaS-lösningen. Därmed lanseras en helt unik, disruptiv, affärsmodell där många aktörer vinner på en förändring mot mer hållbara beteenden.

Deedster kommer att fortsätta utveckla SaaS-lösningen till att inkludera fler versioner av ekonomiska incitament och kontinuerligt utvärdera effekten av dessa i termer av sänkta klimatavtryck hos användarna. Samarbetet med forskargruppen på KTH har varit mycket givande och kommer att fortsätta även efter projektet.

Viktiga resultat

• Integritetsaspekter Deedster vs etablerad bank. Stor barriär för användare att koppla upp sig med Bank-id hos en idag mindre aktör.
• Finansiell belöning för altruistiskt beteende upplevs problematiskt hos användarna.
• Digital belöning/gamification ansågs rättframt och “roligt”, och är något som användarna gärna vill ha, och även förväntar sig ska finnas i mobil-appar.
• Det behövs mer ”kul” för att kunna belöna finansiellt – så att det inte känns som en betalning. En cashback/rabattkod upplevs mer kravlöst, mer som ett pris.

Fullständig rapport

Här kan du läsa och ladda ner rapporten i sin helhet: Slutrapport ”Design och kommersialisering av mikroinvesteringar för att driva mot hållbara beteenden”.

Mer om projektet

Projektägare

Swedish Development Group 12

Projektledare

Monika Martinsson

monika@deedster.com

Samarbetspartner

KTH, Beteendelabbet

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Monika Martinsson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Genomförbarhetsstudie vid MHH Hannover som grund för ”MHH 2025” nybyggnation av universitetssjukhusets campus

Genom att kombinera upplevelser från patienter och personal med installationsteknik, inredningsdesign och arbetsflödesoptimering, har FSH-studien försökt att visa vägen för att skapa en ny generation av mänskliga, smarta och koldioxidsnåla sjukhus. Denna pilotstudie, genomfört på universitetssjukhuset MHH i Hannover i Tyskland, har beforskat, utvecklat och pilot-testat hur Furbish metoden som härstammer från kontorsutvecklingen kan anpassas till vårdsektorn. Dessutom har FSH-projektet levererat representativa fälttestdata till RWTHuniversitetets infraröd-sensorkoncept.

Furbishs cirkulära designprocess som kombinerar koldioxidminskningsmål med mål för ökat välbefinnande hos personal, minskad sjukfrånvaro och stärkt produktivitet, har kunnat vidareutvecklas till en kvalitativ och kvantitativ verktygslåda för tillämpning inom vårdsektorn och dessutom kunnat testas i ett europeiskt sammanhang på sjukhuset i Hannover. I ramen av FSH-pilot projektet var det inte planerat att explicit mäta energibesparingspotentialen för en optimerad design som tar hänsyn till fullt optimerade tekniska system i drift, optimerade organisatoriska processer som kommer att resultera i höga beläggningsgrader, och ökad komfort och välbefinnande för patienterna som kommer att leda till lägre vårdtider per person. Istället bör effekten av varje aspekt för sig, men särskilt den ackumulerade effekten, bedömas i framtida projekt. Därför skulle det rekommenderas som nästa steg att tillämpa Furbish-metoden i planerings- och realiseringsstadiet av ett nytt sjukhusprojekt i Sverige.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

2021-12-22 Nyhet: Framtidens hållbara sjukhus

2021-11-11 Holger Wallbaum från Furbish presenterar resultat från projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

Furbish AB

Projektledare

Ulrike Rahe

u.rahe@furbish.se

Samarbetspartner

RWTH Aachen University, Hannover Medical School University Hospital, Chalmers tekniska högskola

Projektperiod

2019-09-01 till 2021-12-31

Mer om projektet

Framtidsadaptiva produkter sänker affärsriskerna i tillgångsbaserade cirkulära affärsmodeller. Riskerna sänks genom att produkterna designas för robusthet och möjlighet till uppgradering av bland annat estetik, funktionalitet och mer energieffektiv teknik i produkt- och tjänstesystem.

Förlängd användningstid

Förlängd användningstid är för de flesta produkter fördelaktigt ur miljö och klimatperspektiv, och kan ge en stor lönsamhetspotential i cirkulära affärsmodeller, men det är i designfasen svårt att förutspå vilka framtida förändringar som riskerar att göra en produkt utdaterad i förtid. Produkter som är designade för lång användningstid blir dessutom ofta dyrare än andra, mindre långlivade produkter vilket resulterar i affärsmässiga utmaningar.

En central del i arbetet med framtidsadaptiv design är att i affärsmodelleringen identifiera produktrelaterade kriterier där förändringsbarhet och förlängd livslängd kan ge tillverkande företag kontroll över intäkter och kostnader om de behåller ägandeskapet för de produkter de utvecklar och producerar.

I detta projekt har ramverk och arbetsmetoder för parallell cirkulär affärsmodellsinnovation och framtidsadaptiv design testats och vidareutvecklas i samarbete med två svenska tillverkningsföretag, ett företag som tillverkar kommersiella skyltsystem och ett som tillverkar hissar.

Projektet har resulterat i:

• Två fallstudier där arbetsprocesser och ramverk för parallell cirkulär affärsmodellsinnovation och framtidsadaptiv design har testats och vidareutvecklats
• Fördjupade erfarenheter och färdigheter hos deltagande företag att arbeta med parallell cirkulär affärsmodellsinnovation/framtidsadaptiv design, och att testa mot pilotkunder, där det nu finns två cirkulära affärserbjudanden och affärsmodeller baserat på förlängd användningstid för hissar och skyltar.
• En vidareutveckling av arbetsprocesser och teorier kring parallell cirkulär affärsmodellsinnovation/framtidsadaptiv design sedan tidigare projektsteg. Bland annat genom en journalartikel och en rad stödjande verktyg för olika steg av arbetsprocesserna.
• Exempel på adaptiv design som exemplifierar några olika typer av energianvändande produkter på olika nivåer av Technology Readiness Level (TRL).
• En pilotkurs för parallell cirkulär affärsmodellsinnovation och framtidsadaptiv design

Projektet har identifierat en potential för minskad klimatpåverkan för en hiss som används i 80 år och minskad energiförbrukning med 35 procent, eller 48.000 Kwh. För en flotta på 100 hissar skulle minskningen bli cirka 60.000Kwh/år. För fasadskyltar uppskattas en potential för minskad klimatpåverkan med närmare 75 procent och minskad energiförbrukning med 30 procent om skyltarna dimmas vissa delar av dygnet.

Ramverket för framtidsadaptiv design har presenterats för ett tjugotal tillverkningsföretag i Sverige, och arbetssättet väckte stort intresse och diskussioner kring dagens inlåsningar kring nuvarande affärslogik, produktlivslängd och uppgraderingsbarhet med mera.

Förenklar diskussioner om produkters risker för att bli utdaterade i förtid

Slutsatserna är att testade ramverk och arbetssätt förenklar arbetet med att identifiera, prioritera, och diskutera nuvarande produkters risker för att bli utdaterade i förtid, samt nuvarande styrkor och svagheter avseende slitstyrka, flexibilitet och uppgraderingsbarhet, som är överförbart till kostnadskalkyler över en förlängd användningstid.
Utmaningar är framför allt organisatoriska. Det handlar till exempel om att få med rätt kompetenser tidigt i arbetet, att hålla fast i en satt vision, att kunna hantera och prioritera en hög detaljkomplexitet i framtidsadaptiva designanalyser, och att bibehålla en hög arbetstakt med att utveckla och prova en cirkulär affärsmodell mot potentiella kunder. I fallet hiss som tjänst är även svensk lagstiftning kring äganderätt för fasta installationer i byggnader ett hinder.

Förslag för fortsatt forskning

Projektet har bidragit till att de deltagande företag tagit större kliv mot cirkulära affärsmodeller och produkter samt bidragit till kunskapsbyggande kring hur långlivade produkter kan bidra till både lönsamhet och resurs-/energieffektivitet. För att ytterligare kunna minska de barriärer som identifierats ser vi att framför allt följande områden behöver utforskas ytterligare:

• Hur nuvarande hinder i den svenska jordabalken för att kunna använda fasta installationer i byggnader som säkerhet för att finansiera cirkulära affärsmodeller kan överkommas? Detta är framför allt viktigt för fasta installationer i byggnader.
• Hur certifieringsregler för vissa produktgrupper påverkar uppgraderingsbarhet och vilka möjligheter som kan finnas för att tillverkare till exempel ska kunna självcertifiera framtidsadaptiva designprodukter. Detta är särskilt relevant för fordon som säljs inom EU.
• Hur öppna mjuk- och hårdvarustandarder kan bidra till minskade risker för att komponenter och produkter med hög grad av informations- och kommunikationsteknologier (IKT) styr produkters funktionella och sociala livslängd. Samt minska obalansen i påverkan mellan stora mjukvaruaktörer, underleverantörer av halvledare och små produkttillverkande företag (OEM’s)
• Att bättre förstå slutanvändares attityder kring långlivade produkter när det till exempel gäller sociala aspekter som visuellt slitage, säkerhet och metavärden med mera på olika geografiska marknader.
• Hur processer för kontinuerlig tjänsteinnovation kan behålla befintliga produkter i användning.
• Hur företag med uttalade lågpris-strategier ser på möjligheterna att vilja använda framtidsadaptiva designstrategier.

Forskningsrapporter

16 september 2021: Managing Circular Business Model Uncertainties with Future Adaptive Design

Nyheter och presentationer

2022-11-17 Presentation av projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2022

2020-05-20 Nyhet: Projekt om framtidsadaptiva produkter hamnar på IVAs topp 100-lista

2019-11-12 Presentation av projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019

Mer om projektet

Projektägare

RISE Viktoria

Projektledare

Thomas Nyström thomas.nystrom@ri.se

Projektledare Thomas Nyström presenterar projektet Test & validering av ramverk för design av framtidsadaptiva produkter för cirkulära affärsmodeller vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

Samarbetspartner

Hydroware och Accus

Projektperiod

2019-04-22 till 2021-10-21

Mer om projektet

Dålig inomhusmiljö i grundskolor i Sverige verkar vara ett problem i många kommuner. I det här projektet har man undersökt om en installation av en stor mängd växter i ett klassrum skulle kunna ändra på det.

Det finns forskning som visar att vi mår, både fysiskt och psykiskt, bättre om vi är omgivna av växter. Fysiskt för att de kan rena luften och omvandla koldioxid till syre och dessutom ökar växter luftfuktighet och reglerar temperatur. Psykiskt kanske för att vi är en del av naturen, och har levt i naturen under den största delen av mänsklighetens historia. Växter kan också skapa bättre akustik i rummet genom att absorbera ljudvågor, och det finns dessutom studier som visar att växter kan öka både koncentrationsförmåga och minne.

Tre perspektiv – design, miljö och hälsa

Projektet hade tre olika perspektiv: design, miljö och hälsa. Projektet utfördes på en grundskola i ett mindre samhälle i norra delen av Sverige. Totalt installerades 350 gröna växter i fyra växtställningar fördelat på två olika klassrum med cirka 25 elever var från årskurs 8. Ett liknande klassrum med elever från årskurs 9 användes som referensobjekt. Växtställningarna med automatisk bevattning designades av industridesignstudenter vid Mittuniversitetet. Projektet pågick under två terminer, höstterminen 2019 och vårterminen 2020.

Viktiga resultat

Miljö

• Mätningar av inomhustemperaturen visade att de gröna växterna bidrar till en mer stabil temperatur och till och med kan öka temperaturen något, vilket kan användas för att minska värmebehovet.
• Effekterna på luftfuktighet var endast högre i klassrummen med växter under natten när ventilationsflödet var lågt.
• Koldioxidnivåerna i klassrummen med växterna var tio procent lägre under undervisningstid, jämfört med kontrollklassrummet, vilket indikerar att gröna växter skulle kunna användas för att minska ventilationsluftflödet och därigenom minska värmeenergiförluster.
• Energiberäkningen visade att användning av växter kan minska uppvärmningsbehovet upp till 18 procent, mest tack vare möjligheten att minska ventilationsflödet.
• Mängden luftburna partiklar var redan låg och man kunde inte se någon förändring efter installationen av växterna.

Hälsa

• I början uppskattade både lärare och elever att de hade fått ett “grönt klassrum”. Minnet och koncentrationsförmågan hos eleverna blev bättre. I mätningen ett halvår senare hade dock effekten avtagit. Det är svårt att säga om detta berodde på hemmablindhet, Covid 19-pandemin som hade brutit ut en månad tidigare eller för att det var problem med några av bevattningssystemen som gjorde att vissa växter vissnade. Kanske en kombination.

Hur kan resultaten tas vidare?

Resultaten av det här projektet kan ge kunskap och inspiration till kommuner och skolor om hur de kan förbättra inomhusklimatet med växter som ett kostnadseffektivt komplement till befintliga ventilationssystem som också kan förbättra elevernas och lärarnas prestationer och välbefinnande.

Det är värt att notera att den här studien genomfördes på landsbygden där det redan är en bra luftkvalitet. Det vore därför intressant att genomföra en liknande studie i ett storstadsområde med sämre luftkvalitet och även i andra typer av byggnader med lägre ventilationsflöde.

Det är också värt att notera att när projektet befanns sig i halvtid inträffade en pandemi, covid-19, som gav en betydande påverkan på både många samhällsfunktioner och för många människor. Detta kan ha påverkat resultatet av effekterna i mätningarna av hälsa och koncentration.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: DEVA – Skolor slutrapport

Mer om projektet

Projektägare

Mittuniversitetet, Avdelningen för Ekoteknik & Hållbart byggande

Projektledare

Itai Danielski, itai.danielski@miun.se

Projektperiod

2019-01-01 till 2020-11-30

Itai Danielski presenterar projektet DEVA – Skolor vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

Projektledare: Itai Danielski, universitetslektor Mittuniversitetet

Se alla presentationer och filmer från konferensen

– Normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet

Genom en nyskapande kombination av etnografisk och designbaserad forskning har detta tvärdisciplinära projekt kritiskt studerat hur hållbarhet i vardagslivet uppfattas och görs rent praktiskt. Projektet har lyft blicken från det ofta individualiserade fokuset på att det ska vara ”lätt att göra rätt” – medvetet tillspetsat och illustrerat i våra normkritiska designprototyper som exempelvis ”återvinningsbältet” eller ”klimatredovisande påsar” som upprätthåller rådande konsumtions- och maktstrukturer, om dock i en grönare tappning. I fallstudier med boendeföreningar har de sett att tolkningar av hållbarhet i boendet dessutom tenderar att exkludera olika perspektiv bortom rådande föreställningar av exempelvis tekniska lösningar där de boende ses som en barriär snarare än en utgångspunkt för förändring.

Projektet har dock inte stannat i kritiken, utan också mer framåtblickande visat på vad som behöver göras för att nå längre i bostadssektorn, där alla pratar hållbarhet, men få ställer om. Vi måste gå från ett ofta ensidigt fokus på effektivitet till att i stället prata tillräcklighet och från att prata förändring av enskilda teknologier eller beteenden till ett systemperspektiv, där alla aktörer berörs och behövs. Utifrån ett antal framåtblickande, ”spekulativa” designkoncept ges också förslag på hur en ny relation mellan vardagsliv, ekosystem och samhällssystem kan te sig, där vi måste omvärdera och omförhandla befintliga privilegier och förgivettagna sätt att göra och tänka kring exempelvis yta och resurser i boendemiljön. I ett av huvudresultaten från projektet – ett samtalsmaterial riktat till boendeföreningar som vill ta sitt hållbarhetsarbete längre – samlas slutligen alla forskningsinsikter för att hjälpa människor att ställa om vardagen, tillsammans.

Viktiga resultat

Insikter

• Det krävs mer än teknik eller enskilda beteendeförändringar för att nå hållbarhetsmål, det krävs ett paradigmskifte där vi engagerar alla aktörer för en hållbar omställning av bostadssektorn såväl som människors vardagsliv och boende
• Olika normer kopplade till kön, klass, etnicitet, ålder osv. påverkar hur vi förstår hållbarhet och rådande maktrelationer skapar inlåsningar som vi måste adressera för att åstadkomma en inkluderande omställning
• Designdriven norm-kritisk och spekulativ forskning är ett nyskapande och relevant sätt att ta sig an samtida samhällsutmaningar och visa på de omförhandlingar av privilegier som krävs i omställningen
• Genom att ge utrymme för känslor och förkroppsligandet av kunskap i samtal kring omställning kan vi uppmuntra till att driva förändring tillsammans

Verktyg för hållbar omställning

Här har vi samlat det material som tagits fram i projektet. De olika materialen riktar sig till olika målgrupper och ger en möjlighet att både enskilt och gemensamt få reflektera kring flera perspektiv på hållbarhet och de överväganden som omställningen till ett hållbart samhälle, boende och vardagsliv kan innebära.

• Samtalsmaterial: ”Att ställa om vardagen tillsammans”.
• Pamfletter, två stycken: “Alla jobbar med hållbarhet – ingen ställer om. Vad alla i bostadsbranschen bör veta” och “Do´s and Dont´s: Design för vardagslivets omställning”.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Fyra vetenskapliga artiklar har skrivits, varav en är hittills (augusti 2022) är publicerad.

• 2021-10-30 Taking the lead or following norms? Examining intersections of power in sustainability transitions in Swedish housing associations

Examensarbete

Bachelor-nivå: ”Utveckling av illustrativa artefakter: samtalsmaterial om maskulinitetsnormer inom hållbarhet”. Mastersnivå: “Normed Sustainability – A socio-technological journey in hygiene practices ”.

Spel

Normkollen

Fokus framåt

Som ett nästa steg vill projektgruppen förankra projektets resultat och verktyg hos fler bostadsaktörer så att det får större spridning, och på så sätt bidra till ett paradigmskifte inom branschen samt möjliggöra för de boende att tillsammans driva en inkluderande omställning.

Fullständig rapport

Presentationer och nyheter

2022-11-17 Presentation av resultat från projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2021-12-01: Avslutande webbinarium

Den 1 december 2021 höll forskningsprojektet ett avslutande webbinarium där man presenterade ett urval konkreta verktyg framtagna som stöd för de som vill driva en inkluderande omställning utifrån sin vardag och boendemiljö. Med hjälp av en panel aktörer från bostadssektorn, civilsamhället, med flera utforskades behovet av ett paradigmskifte i hur vi arbetar med hållbarhet i boendet och möjligheterna för omställning, tillsammans.

2021-08-17 Intervju med Pernilla Hagbert i webbtidningen Extrakt: Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

2021-04-29 Nyhet på Designforenergi.se: Könad hållbarhet utforskar energimaningen normkritiskt

2020-12-18 Intervju med Pernilla Hagbert och Eva Minoura i Tidskriften Arkitektur: Läs intervjun ”Vi måste prata omställning”

2020-02-12 Därför bryr sig män och kvinnor olika mycket om klimatet: Hagbert medverkar i ett inslag för SVT Nyheter Västerbotten som kopplar till projektets tema och relation till samarbetet med organisationen MÄN: Läs mer och se inslaget här

2019-11-12: Årskonferens Design för energieffektiv vardag

Projektledare Pernilla Hagbert presenterar projektet Könad Hållbarhet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

2019-09-16 20 tänkare kring 2020-talet. Pernilla Hagbert intervjuas i Svenska Dagbladet med koppling till projektets fokus på intersektionella aspekter i boende. Länk till artikeln i SvD (prenumeration krävs för att kunna läsa hela artikeln)

2019-10-03 Cross-dressing appliances reveals design’s gender bias. Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare på KTH, deltar på TedxStockholm i maj 2019. Se föreläsningen här.

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, och avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Projektledare

Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH (föräldraledig)

E-post: pernilla.hagbert@abe.kth.se

T.f. projektledare: Camille Andersson

E-post: andersson.camille@gmail.com

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Projektperiod

2019-01-01 till 2022-06-30

Energi­gemenskaper på landsbygden; en motor för hållbar omställning

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Vackra solparker? – Estetikens betydelse för acceptans av agrivoltaiska solparker i jordbrukslandskapet

Energieffektivitet utanför hemmet

NEXUS för cirkulär design: sammanfoga hållbar produktutveckling, användarbeteende och miljöpåverkan

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

GECO – Gamifying Energy communities

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Design av information för energieffektivisering

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel

Uppnå beteendeförändring mot ökad cirkularitet av möbler genom digital plattform

Energieffektivitet utanför hemmet / Handel

Bostadsläget Sverige: Stadsbyggandets betydelse för en resurseffektiv vardag

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Mobilitet

Sun in my backyard!

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende – uppskalning

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

HyLite, Hydrogen Light Systems

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

H+Forest: Samproducerad kunskap kring den hållbara framtiden

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Nog!? En utforskning av tillräcklig och rättvis energianvändning genom design

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel / Mobilitet

Känn på energin! Taktilt lärande om vardaglig energianvändning

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Uthyrningsmodeller – Studie av affärsmodeller inom textil- och klädindustrin för en resurseffektiv vardag

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel

Beteendedesign för energieffektivisering mellan grannfastigheter

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Perceptuella mått för ljusdesign

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

COINPLACE – Design för multifunktionella byggnader

Energieffektivitet utanför hemmet

Minskad klimatpåverkan från resor – genom kunskap, medvetenhet och engagemang

Energieffektivitet utanför hemmet / Mobilitet

Energieffektivitet i fönsterlösa rum

Energieffektivitet utanför hemmet

Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö och förbättrad hälsa

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel

Digital databas med goda exempel på nudging för energieffektiv vardag

Energieffektivitet utanför hemmet

BeChange

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Design och kommersialisering av mikroinvesteringar för att driva mot hållbara beteenden

Energieffektivitet utanför hemmet

Furbish hållbara lasarett

Energieffektivitet utanför hemmet

Test & validering av ramverk för design av framtidsadaptiva produkter för cirkulära affärsmodeller

Energieffektivitet utanför hemmet

DEVA – Skolor

Energieffektivitet utanför hemmet

Könad hållbarhet

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet