
Hur mycket energi vi använder i vardagen beror inte bara på teknik och beteende – utan också på var vi bor. Projektet Bostadsläget Sverige har tagit fram en nationell analysmodell och digital karta som visar hur olika bostadsområdens läge påverkar hushållens vardagskostnader, transportbehov, energianvändning och klimatpåverkan.
Genom att kombinera data om bebyggelse, infrastruktur, bostadspriser, hushållens resvanor, energianvändning och socioekonomi har projektet skapat ett nytt verktyg för att fatta mer hållbara beslut – både som privatperson och som kommunal planerare. Modellen täcker hela Sverige och bygger på detaljerad geografisk information i ett rutnät med 100 meters upplösning.
Läget spelar roll – för både klimat och ekonomi
Projektet visar tydligt att hushåll som bor centralt, nära kollektivtrafik och service använder betydligt mindre energi och pengar för transporter än hushåll som bor i mer bilberoende lägen. Dessa skillnader är stora och påverkar både klimatutsläpp, energibehov och hushållens ekonomi.
Bostadsläget påverkar också möjligheten att hantera framtida energikriser. Genom att planera nya bostadsområden på rätt plats – och visa hur olika områden skiljer sig åt – kan samhället minska både energianvändning och klimatpåverkan på ett strukturellt sätt.Bostadsläget påverkar också möjligheten att hantera framtida energikriser. Genom att planera nya bostadsområden på rätt plats – och visa hur olika områden skiljer sig åt – kan samhället minska både energianvändning och klimatpåverkan på ett strukturellt sätt.

Viktiga resultat
- En heltäckande geografisk databas med information om bostäder, transporter, energi och ekonomi i 100-metersrutor över hela Sverige.
- En analysmodell som visar hur läget påverkar hushållens energianvändning, transportkostnader, utsläpp och sårbarhet.
- Färdiga kartor och nyckeltal för Sveriges tätorter – som kan användas av både hushåll och kommuner.
- En digital plattform som gör det möjligt att jämföra olika typer av bostadslägen ur ett energiperspektiv.
- Ny kunskap om hur stadsplanering, bostadsbyggande och fastighetsutveckling kan bidra till en mer energieffektiv vardag.
Fokus framåt
Nästa steg är att vidareutveckla verktyget så att det kan användas direkt av kommuner, regioner och fastighetsutvecklare i deras planeringsprocesser. Plattformen kan också utvecklas för att analysera hur olika teknikval i hushållen – som elbil, laddning, uppvärmning och solceller – påverkar energibehovet i olika typer av bostadslägen. Målet är att ge ännu bättre stöd till hushåll, planerare och beslutsfattare som vill göra val för en mer hållbar framtid.
Mer om projektet
Fullständig slutrapport
Nyheter och media
2025-07-08 Plattformen Bostadsläget lanserad för Stockholm, Göteborg och Uppsala
Projektägare
Projektledare

Joel Hernbäck
E-post: joel.hernback@spacescape.se
Mobil: 076 – 942 55 22
Samarbetspartner
Evidens BLW, On A Wednesday Afternoon, RISE och Trivector Traffic.
Projektperiod
2023-08-01 till och med 2025-06-30.

Vad är tillräckligt med energi och el för ett hushåll i Sverige? Det är en komplex fråga – men en som blir allt viktigare att besvara i strävan efter att säkra både planetens och mänsklighetens framtid.
Förenklat kan tillräcklighet beskrivas om att alla människor ska ha nog, men inte använda för mycket – att leva väl innanför sociala och planetära gränser. För de allra flesta i Sverige innebär det minskad energi- och resursförbrukning, vilket väcker både motstånd och stora frågor. Vad innebär det att leva väl? Hur vet man vad man verkligen behöver? Går det att sätta siffror på vad som är tillräckligt? Och kan en minskning eller att avstå vara något annat än bara negativt?!.
Förståelse för tillräcklighet
Projektet har utforskat hur man kan förstå tillräcklighet för hushåll i Sverige. Detta har gjorts tillsammans med hushållen, energi- och klimatrådgivare (EKRer) och med stöd av tillgänglig forskning. Från hushållens reflektioner och tillämpningar av tillräcklighet i vardagen kunde en positiv tolkning av tillräcklighet ses, där hushållen känner sig befriade av att tänka att ”det duger”.
Genom att minska strävan efter ägodelar, sänka kraven i vardagen och vara nöjd där man är, frigörs tid och kraft till saker man längtar efter, som att umgås, vara i naturen, träna och vila. Men det finns också negativa tolkningar, där tillräcklighet förknippas med svårigheter som att bryta mot rådande sociala normer och att göra uppoffringar. Dessutom finns stora inlåsningseffekter i samhället som gör det svårt att vara energitillräcklig utan att göra avkall på viktiga aspekter, till exempel att hitta en liten bostad nära naturen, eller omsorgen om familjen.
Provotyper
Hushållen bjöds in att uppleva tillräcklighet genom att leva med provotyper – provocerande prototyper som är designade med avsikt att väcka frågor om ett ämne. Detta gjordes för att utforska hur design kan användas i praktiken för att utmana tankar och normer kring tillräcklighet.
Provotyperna togs fram inom projektet och fokuserade på uppvärmd boyta respektive rekyleffekter; två teman i hushållens vardag där tillräcklighet som forskningen och energi- och klimatrådgivare ansåg var extra relevanta. Här har design använts som en metod för att utforska tillräcklighet, för att spekulera kring hur tillräcklighet kan se ut i vardagen och förmedla den bilden till hushållen.
Provotypen ”Kvadratutmaningen” handlar om uppvärmd boyta och provotyperna ”Nog-magasinet” med ”Nog-resan” utforskar konsumtionsrelaterade rekyleffekter. I studien med hushåll, där hushåll fick ta emot och leva med provotyperna, spelade provotyperna en central roll i att hjälpa deltagarna att tänka om, förstå och tolka tillräcklighet i sin vardag.

Övre raden: Kvadratutmaningen och Nog-magasinet med Nog-resan.
Mellersta raden: Affisch med Nog-donuten samt närbild på Nog-donuten.
Undre raden: Handboken med exempeluppslag.
Upphovsperson: Katharina Merl.
Handbok ger vägledning
Projektet har använt sig av designverktyg och -kunskap för att kommunicera tillräcklighet på ett lättförståeligt sätt. Ambitionen var att få fler att både våga och kunna prata om tillräcklighet.
Som resultat skapades därför, tillsammans med energi- och klimatrådgivare, en handbok om tillräcklighet, som presenterar projektets insikter och ger vägledandning i hur man kan inleda samtal om tillräcklighet. Handboken riktar sig i första hand till energi- och klimatrådgivare och är tänkt att vara ett stöd i tillräcklighetsfrågor i rådgivningen till hushåll, men är även relevant för en rad andra samhällsaktörer inklusive hushållen själva. Handboken är välkommen att användas av alla intresserade och är fri att ladda hem (länk nedan under ”Nyheter och media”).
– Under projektet har vi verkligen kunnat se att tillräcklighet kan väcka starka känslor, och har mött personer som gått i försvar mot tankarna. Men det har mer än väl vägts upp av en stor nyfikenhet. Därför är vi hoppfulla om att samtalen om – och tillämpandet av – tillräcklighet fortsätter framöver, gärna med stöd av handboken, säger Maria Håkansson, forskare på RISE som varit projektledare för NOG!?.
Viktiga resultat
- Ökad kunskap om vad som kan ses som tillräcklig och rättvis energianvändning från tre kompletterande perspektiv: relaterad forskning från olika vetenskapliga fält, energi- och klimatrådgivare och hushåll.
- Inom forskningen finns ingen tydlig och allmänt accepterad definition av vad tillräcklighet är eller tydlig väg att ta oss dit, vilket skapar spänningar i hur man kan tolka och praktisera tillräcklighet. En ofta förekommande definition inom energiforskning är dock att ”energitillräcklighet är ett tillstånd där människors basala behov av energitjänster möts på ett rättvist sätt och ett sätt som respekterar planetära gränser. [samt] en organiserande princip för att nå det tillståndet”. Även vår kartläggning av vad tillräcklig energianvändning innebär i relation till nationella och internationella klimatmål belyser olika svar. Här skiljer sig svaren bland annat beroende på vilka förenklingar och antaganden som en forskningsstudie har gjort. Generellt anser dock forskningen att det teoretiskt finns ett utrymme där jordens befolkning idag och 2050 kan leva, men att det krävs radikala förändringar för att nå dit.
- Energi- och klimatrådgivarna i studien tycker att tillräcklighet är ett svårt men viktigt och spännande begrepp. De skulle vilja jobba mer med tillräcklighet, men trycker på att det finns både praktiska och politiska hinder, till exempel att fokus på tillväxt i samhället går emot tillräcklighet. Men rådgivarna beskrev också mer konkret hur tillräcklighet kan kopplas till hushållen; framför allt till två teman som är särskilt relevanta: rekyleffekter och uppvärmd boyta.
- Hushållen som deltog i projektet är medvetna om – och ser sin egen lyx – men det innebär inte att de inte vill ha den lyxen, eller vill göra sig av med den. De beskrev tillräcklighet som något som kan vara annorlunda än hållbarhet – om hållbarhet till exempel handlar om att renovera köket med återbruksmaterial, så handlar tillräcklighet om att vara nöjd med det kök man redan har. Hushållen ser att tillräcklighet kan vara både positivt – som att äga färre saker och yta ger mer tid till annat – och negativt – som att det kan ta emot att bryta mot normer. Det kan krävas ansträngning för att förbi nöjd och inte dras med i normen att vilja ha mer.
- Ökad kunskap om hur design kan användas för att utmana tankar och normer kring tillräcklighet. Projektet har analyserat relaterad forskning utifrån ett designperspektiv för att belysa hur design teoretiskt kan stötta tillräcklighet.
- En fritt tillgänglig handbok om tillräcklighet – ”Nog? Nog! Nog. Samtal om tillräcklighet”. Handboken, som är framtagen tillsammans med energi- och klimatrådgivare, är en lättillgänglig sammanställning av kunskap, insikter, råd och rekommendationer från såväl forskning som projektets medverkande energi- och klimatrådgivare och hushåll. Handboken riktar sig i första hand till energi- och klimatrådgivare och är tänkt att vara ett stöd kring tillräcklighetsfrågor i rådgivningen till hushåll, men kan även vara relevant för andra aktörer som är intresserade av tillräcklighet.
Fokus framåt
Frågan om vad som är tillräcklig energianvändning i relation till både personliga behov och som en tolkning av klimatmål är för komplex för att ges ett svar – hushåll och energi- och klimatrådgivare måste gå igenom en tolkningsprocess. I projektet sågs hur provotyperna väckte tankar hos hushållen och ledde till nya sätt att förstå och sätta ord på tillräcklighet. Här finns därmed möjligheter att låta fler möta tillräcklighet och börja sin egen tolkningsprocess – något som handboken förhoppningsvis leder till.
Projekt har fokuserat på uppvärmd boyta och rekyleffekter kring konsumtion som två huvudsakliga teman hos hushållen. Men det finns många fler aspekter av hushållens vardag där tillräcklighet är lika viktigt, som har fallit utanför projektets ramar. Transporter och mat är två exempel. Det finns också en stor begränsning i att bara fokusera på hushållens tillräcklighet, då en icke-försumbar del av vår energi- och resursanvändning ligger inbäddat i de produkter vi köper och de samhällstjänster som vi tar del av. Här finns utmaningar att ta tag i för framtida projekt.
Fler perspektiv att utforska
En fråga som följt genom projektet är huruvida det behövs siffror på vad som är tillräckligt, för att kunna prata om och helst tillämpa tillräcklighet i livet. Utifrån tillgänglig forskning så verkar det svåra inte vara att sätta en minimum-nivå på tillräcklighet, utan att sätta en övre gräns. Oavsett hur man ser på kvantitativa mått, så tror projektgruppen att det kan komma att bli nödvändigt att utforska vidare vad en övre gräns innebär, både som ett kvantitativt mått och som kvalitativa upplevelser i en vardag.
För hushållen var regler och riktlinjer ett sätt att få stöd i tillräckligheten som kunde kompensera för bristen på tydliga siffror. Genom historien har vissa religioner och kulturer haft regler, principer och riktlinjer som hjälpt människor att sträva efter återhållsamhet. Men för många människor i rika, resursstarka, och sekulariserade länder som Sverige finns få sådana principer idag. Vissa deltagare ansåg det till och med vara kontroversiellt att nöja sig i dagens samhälle. Här finns dock motsättningar med vissa deltagares uppfattning av att tillräcklighet inte ger utrymme för spontaneitet, äventyr och guldkanter, något man upplevde var nödvändigt i livet. Här finns flera frågor att utforska vidare kring behovet av riktlinjer att följa och behovet av spontaneitet och äventyr.
Fortsättning på projektet
Projektgruppen har beviljats medel för ett nytt projekt, ”Tillbaka till framtiden: omtolkningar av energieffektiva dåtider för energitillräckliga nutider”, inom Design för en energieffektiv vardag. Här kommer frågor och perspektiv från Nog-projektet tas vidare.
Mer om projektet
Fullständig slutrapport
Nyheter och media
2025-06-09 Projektets digitala slutseminarium
Handboken ”Nog? Nog! Nog. Samtal om tillräcklighet”
Nr 1 2024 Nog!? Magasin (svenska) (PDF 6MB) (6 MB)
No 1 2024 NOG!? Magazine (english) (6 MB)
2023-11-15 Vad är tillräcklig och rättvis energianvändning?
Projektägare
RISE Research Institutes of Sweden AB
Projektrupp
Projektgruppen har bestått av Helena Strömberg, Chalmers, Katharina Merl (Boid), Sara Renström (RISE) och Maria Håkansson (RISE).
Projektledare

Maria Håkansson
E-post: maria.hakansson@ri.se
Telefon: 010-516 55 46
Samarbetspartner
Chalmers tekniska högskola
Projektperiod
2022-12-01 till och med 2025-03-31.

Företaget YeheGO startades 2019 för arbeta med att ta fram nästa generations hållbarhetsplattform – ett digitalt B2B-verktyg som ska sporra till klimatsmarta val inom områden som varje enskild anställd själv kan påverka. Syftet med projektet har varit att bygga en god kundinsikt, ta fram designprinciper för tjänsten och utveckla en första prototyp.
Hållbarhetsplattformen kommer att bestå av en övergripande personlig dashboard, tillsammans med enskilda moduler där Yehego genom verktyg som bygger kunskap, medvetenhet och engagemang kan guida/nudga användaren mot det mest klimatsmarta valet, och på så sätt åstadkomma en grön beteendeförändring.
Klimatsmart bokning av tjänsteresor
Den första modulen i Yehegos hållbarhetsplattform är ett online-bokningsverktyg för företag och organisationer att kunna söka och boka det mest klimatsmarta valet av resa. Förhoppningen är att den första modulen ska leda till bestående, positiva effekter med minskad klimatpåverkan från tjänsteresor.
Stort intresse från företag att delta i utvecklingen
Intresset från företag att delta i utvecklingen har varit stort. Ett pilotprogram med åtta bolag av olika storlekar och segment genomfördes. Företagen har gett feedback, validerat marknadsbehov och bekräftat betalningsvilja.
Viktiga resultat
- Designspråk för den första versionen av plattformen är framtaget, och element för beteendeförändringsverktyg, primärt nudging och gamification.
- Viktiga partnerskap har etablerats för plattformens första modul, bland annat kopplat till rese-API:er och kundsupport.
- Projektet har nått samtliga mål som sattes upp, och mer därtill, avseende marknad, design och prototyp.
- En första MVP (Most Viable Product) är redo för testning i skarp miljö avseende sökning- och bokningsflöde, utställande av biljetter, och kopplingen till den personliga dashboarden.
Den pågående pandemin har haft en oerhörd påverkan på affärsresandet. Men, Corona till trots, har intresset från potentiella kunder varit stort. Intresset är framför allt kopplat till möjligheten för företag att i realtid visualisera resultaten av klimatsmarta val, och att kunna mäta klimatpåverkan med uppföljning på individ- respektive företagsnivå.
Den första modulen av Yehegos hållbarhetsplattform är bra positionerad för att fortsätta att undvika onödigt resande även i framtiden, och underlätta för anställda att göra klimatsmarta val de gånger fysiska möten är nödvändiga.
Fullständig rapport
Här kan du läsa och ladda ner slutrapporten i sin helhet: Minskad klimatpåverkan från resor – genom kunskap, medvetenhet och engagemang
Mer om projektet
Nyheter och presentationer
2022-10-14 Nyhet: Plattformen som motiverar till att välja klimatsmarta resor
Projektledare Viktor Karlsson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.
Projektägare
yeheGO AB
Projektledare

Viktor Karlsson
Samarbetspartner
Sustainable Brands Insight (SBI), Kurppa Hosk Studio, Altabel Group (Vilnius, Litauen)
Projektperiod
2019-11-11 till 2020-12-31

Konsumtion i svenska hushåll står för drygt 60 procent av Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Forskningsprojektet VaneVis adresserar problemet med den handlingsförlamning som kan uppstå när människor har kunskap om effekten av sina beteenden på klimatet men inte vet hur de ska åtgärda bristerna.
Projektet visar att företag mycket väl kan stödja sina anställda i att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion. Den slutsatsen drogs när VaneVis studerade hur anställda på två olika företag agerade när de genomförde en hållbarhets-kampanj på två månader under 2021. Projektet visar också att när ett verktyg för att stödja minskning av klimatavtryck ingick i ett socialt sammanhang upplevdes det som mer positivt än när det användes av enskilda privatpersoner utanför kampanjen.
Kärnan i kampanjen på företagen var det webbaserade verktyget Habits, som bygger på att användare beräknar sina klimatavtryck, minskar sina avtryck genom att anta olika utmaningar som ges av verktyget och tävlar i lag för att tillsammans uppnå ett uppsatt mål. Tanken var att grupper och individer på ett lustfyllt sätt skulle utmana varandra att prova mer hållbara vanor jämfört med sina nuvarande.
Både före och efter kampanjen fick deltagarna beräkna sina klimatavtryck med hjälp av en så kallad klimatkalkylator. Forskarna analyserade sedan hur mycket deltagarna lyckades minska den totala klimatpåverkan. Före respektive kampanj satte företagen ett mål för hur stor minskning av utsläpp som siktades på efter avslutad kampanj. Målet sattes i förhållande till FN:s klimatmål och till hur många av de anställda på företaget som deltog i kampanjen.
Deltagare minskade sina koldioxidutsläpp över uppsatt mål
Båda företagen nådde en minskning över det uppsatta målet. Minskningen var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant. Skälet till att minskningen var störst inom det område skulle kunna ha att göra med att förändringar i vanor kopplade till denna resursanvändning tillhör dem som både är enkla att åstadkomma och påverkar CO2-avtrycket avsevärt. Signifikanta skillnader fanns också i avtrycken inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna.
Enkäter och intervjuer visade att kampanjerna ledde till att de flesta deltagare upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare. Kampanjen ledde också till att de diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj. En viktig lärdom från projektet är att alla deltagare och användare av verktyget inte har samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Det finns en risk med att kampanjer av det slag som gjorts i projektet enbart når dem som är motiverade att sänka sina klimatavtryck. Framtida forskning bör därför studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.
Viktiga resultat
- Verktyget Habits var mer motiverande att använda i företagskampanjer än av enskilda privatpersoner som själv sökte upp det på Internet. Ett skäl är den sociala gemenskapen som ett företag kan ge.
- Företag har en viktig roll att spela i att stödja sina anställda att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion
- Båda företag som medverkade i studien nådde en minskning över de mål de hade satt upp före respektive kampanj
- Minskningen av klimatavtryck var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant
- Minskningen av klimatavtryck var också signifikant inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna
- De flesta deltagare i kampanjerna upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare
- Kampanjen ledde till att deltagarna diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj
- Verktyget passar bäst för användare som är motiverade till att förändra sina vanor till att bli mer hållbara, men behöver hjälp med att komma igång
Fokus framåt
Alla deltagare och användare av verktyget har inte samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Framtida forskning bör också studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.
Fullständig slutrapport
Mer om projektet
2021-07-01 Nyhet: Kollegorna underlättar hållbara beslut
2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens
Projektägare
KTH, Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)
Projektledare

Cecilia Katzeff (Fotograf: Dennis Bederoff)
Epost: ckatzeff@kth.se
Samfinansiärer
Habits
Samarbetspartner
Stockholm Environment Institute, Habits
Projektperiod
2019-05-15 till 2021-05-31
Bostadsläget Sverige: Stadsbyggandets betydelse för en resurseffektiv vardag
Nog!? En utforskning av tillräcklig och rättvis energianvändning genom design
Minskad klimatpåverkan från resor – genom kunskap, medvetenhet och engagemang