RISEs senaste projekt inom framtidsadaptiva produkter handlar om att testa och validera ett ramverk för utveckling av cirkulära affärsmodeller och framtidsadaptiva produkter – det vill säga produkter som kan hållas attraktiva in i framtiden bättre än många av dagens produkter på marknaden.
Nyligen blev RISEs forskningsprojekt inom området uppmärksammat på IVAs 100-lista: Från kunskap till hållbar konkurrenskraft. Varje år lyfter IVA fram forskningsprojekt med affärspotential. Med listan vill de belysa behovet av att forskare och företag samarbetar kring de samhällsutmaningar vi har.
– Vi är väldigt stolta att vår forskning har kommit med på IVAs lista och vi hoppas att det kommer att öka intresset för hur produkter kan designas för förlängd användningstid med både lönsamhet och ökad energieffektivitet, säger Thomas Nyström, forskare på RISE Sustainable Business och projektledare för projektet.
Framtidsadaptiva produkter sänker affärsrisker
Framtidsadaptiva produkter sänker affärsriskerna i tillgångsbaserade cirkulära affärsmodeller. Detta genom att produkterna designas för att hålla längre och att de kan uppgraderas estetiskt och funktionellt, men även med mer energieffektiv teknik i både produkt- och tjänstesystem. Genom att kontinuerligt utveckla och introducera nytt tjänsteinnehåll för existerande produkter kan utvecklingskostnaderna också minska.
Projektet har kommit ungefär halvvägs in i projekttiden och vi ställde några frågor till projektledare Thomas Nyström om hur det går.
Hej Thomas, hur går det i projektet?
– Projektet löper på men vi ser en hel del utmaningar i samband med Coronakrisen för våra deltagande företag och för forskargruppen där det krävts omprioriteringar och personalneddragningar. Trots detta så ser vi positivt på möjligheterna att kunna ta fram lovande cirkulära affärsmodeller. Det går att hitta kundintresse och betalningsvilja för cirkulära erbjudanden för produkter som används under längre tid än vad som är vanligt idag.
Vad pågår just nu?
– Vi arbetar intensivt med fälttest av ramverket för framtidsadaptiva produkter genom erbjudandeutveckling, affärsmodellering och produktanalyser. Vi genomför intervjuer och fokusgrupper med potentiella kunder och vi genomför en litteraturstudie som beskriver kunders attityder till att vilja äga en produkt eller nyttjandet av en tjänst. Dessa kombinerar vi med intervjuer av personer som använder energibrukande produkter.
Vi skriver även på en av projektets vetenskaplig artiklar tillsammans med en internationell expert inom cirkulär design. Ur ett akademiskt perspektiv finns det få studier som knyter ihop adaptiv design och affärsmodells-innovation utifrån en vision för en cirkulär ekonomi.
Vad har ni haft för utmaningar och lärdomar hittills?
– För etablerade tillverkningsföretag är en omställning till en cirkulär affärsmodell ofta utmanande. Ledningen behöver skapa engagemang i den egna organisationen, hos tänkta samarbetspartner, finansiärer och framför allt hos de tänkta kunderna. Kort sagt, företagsledningen behöver hitta tillbaka till det läge man befann sig i när man en gång startade verksamheten och hade fullt fokus på att hitta sin första kund för sin teknik eller tjänst. I en sådan affärsmodellsprocess blir arbetet med att snabbt kunna identifiera kundbehov centralt och att ta fram och testa och vidareutveckla affärserbjudanden mot tänkta, men verkliga kunder.
En viktig lärdom är att ur ett tillämpat forskningsperspektiv är tiden för denna process oförutsägbar, och den behöver drivas av deltagande företag för att få en realistisk process. I fallet med vårt projekts planering styr affärsmodells- och kundutvecklingsprocessen många andra aktiviteter vilket gör att en långsam framfart här, leder till att det uppstår förseningar i övriga projektaktiviteter.
Programmet kombinerar energiforskning och utveckling med design och beteendevetenskap. Kan du berätta lite om vad det innebär i ert projekt?
– En central del i den traditionella designprocessen är fokus på brukares och slutanvändares behov. Ur ett samhällsperspektiv är detta naturligtvis centralt men brukare av produkter är inte alltid de som fattar inköpsbeslut. I den processmetodik för framtidsadaptiv design som vi testar och vidareutvecklar så kombineras affärslogiken med designlogiken utifrån en tydligt definierad vision. Skillnaden med vårt föreslagna arbetssätt gentemot en traditionell designprocess är att vi försöker överbrygga de motsättningar som vanligtvis uppstår mellan aspekter som brukares och kunders betalningsvilja, produktdesign och produktens livslängd och energianvändning och miljöbelastning under hela sin livscykel.
En annan central del i projektet är att bättre förstå olika faktorer som gör att kunder och användare kan vilja köpa och behålla produkter som är designade för en längre livslängd. Vi har i nuläget fokus på B2B-kunder och användare eftersom våra deltagande företag har B2B-fokus. Men vi kommer framöver även att undersöka privatkonsumenters incitament. Vi kommer särskilt då att fokusera på energianvändande produkter som fordon och hissar. Vi ser en intressant potential i att undersöka om principer för “nudging” kan användas i en cirkulär affärsmodell för att styra mot minskad energianvändning för hissar i flerbostadshus.
Vad betyder det att vara en del av programmet Design för energieffektiv vardag?
– Vi ser att medverkan i programmet ger goda möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan de olika projekten som har en bred variation av olika teman, där vi kan lära av varandra, framförallt kring brukarperspektivet. Men även att kunna hitta gemensamma möjligheter att hitta behovsägare mellan projektens konstellationer.
Slutligen, vad gör du för val i vardagen för att minska din klimatpåverkan?
– Vi som deltar i projektet från RISE Sustainable Business, skulle nog beskrivas som väldigt besjälade av en cirkulär samhällsomställning vilket gör att vi experimenterar friskt med att leva som vi lär med alla de fel och brister det innebär att i privatlivet balansera mellan vad som ger stora klimat och miljönyttor, är ekonomiskt rimligt eller som funkar i det dagliga livet. Vi är ett gäng som installerar solceller på våra bostäder, nästan är veganer, envetna åretruntcyklister, kör elbilar, försöker bygga laddinfrastruktur, lagar och förbättra våra vardagsprylar, köper det mesta second hand, hyr ut, delar och plågar vår omgivning med goda exempel. Samtidigt som vi brottas med känslan av att vi behöver göra mer och hur omställningstakten ska kunna öka tillräckligt snabbt.
IVAs 100-lista 2020: Från kunskap till hållbar konkurrenskraft