På KTH Live-in Lab genomför man experiment för att studera människors levnadsvanor. I projektet ”Service Design för pro-miljöbeteende och resurseffektivitet i KTH Live-in Lab” har man haft som ambition att hitta lösningar för människor att kunna leva lite mer hållbart.
På KTH Live-in Lab bor studenter i fullt utrustade lägenheter, även kallat testbäddar, där forskare kan studera och mäta beteenden i realtid. I det här projektet var målet att föra samman energiteknik, beteendevetenskap och tjänstedesign. Man ville undersöka möjligheterna för hur människor ska kunna leva sitt vardagliga liv lite mer hållbart. I projektet undersöker forskarna begreppet hållbarhet ur både ett miljömässigt och socialt perspektiv, vilket bland annat inkluderar användarvänlighet och komfort.
– Om man bara önskar uppfylla den enskilda människans behov så blir det ofta svårt att få in miljöaspekten. I vårt projekt strävade vi efter att se till både människans och planetens behov, säger Elena Malakhatka, projektledare.
Elena Malakhatka är civilingenjör och har studerat hållbar energiteknik på KTH. Elena och hennes kollegor har arbetat med projektet i över två år. Experimentet har varit uppdelat i olika etapper. Inledningsvis pågick ett långt planeringsarbete inför experimentet, som sedan övergick i att enbart observera deltagarnas rutiner och levnadsvanor i hemmet. Deltagarna fick även bära en ring som mätte kroppsliga värden, och på så vis kunde forskarna följa hur faktorer såsom sömnbrist och stress påverkade deltagarnas beteenden. Syftet var att samla in så mycket data som möjligt kring deltagarnas vanor, med förhoppningen att så småningom kunna hitta långsiktiga anpassade lösningar.
– Vanligtvis när lösningar undersöks ur ett miljöperspektiv blir resultaten kortsiktiga. Att gå ut med återvinningen är ett sådant exempel. Många vill göra det, men så blir det ändå inte av. Vår önskan var att istället hitta långsiktiga alternativ som samtidigt skulle underlätta individens vardag.
Nudging som motiverar till en mer hållbar livstil
Först efter att forskarna under en längre tid observerat deltagarna övergick experimentet till nudging-fasen. Forskarna undersökte om de med små medel kunde påverka deltagarna till att frammana nya mer hållbara beteenden. I det här fallet handlade det främst om miljöaspekten kring matvanor. Forskarna bakom projektet har varit noga med att involvera deltagarna så mycket som möjligt i samband med nudging-fasen.
– Att påverka en deltagare för mycket eller för tidigt skapar en risk att hen känner sig överväldigad av de nya direktiven, och i slutändan inte mottaglig för nudgingen. Det är därför viktigt att utforma nudgingen så att den passar deltagaren i fråga och att hen faktiskt kan inkorporera förändringarna i sin vardag.
Med siktet inställt på framtiden
Nu är projektet som har finansierats av Energimyndigheten avslutat, men forskarna vill fortsätta utveckla sitt arbete. Förhoppningen är att uppmuntra företag att ta efter initiativet, och i förlängningen att företagen undersöker om deras produkter går att utveckla så att det blir enklare för användarna att leva mer hållbart.
– Vi vill inspirera så att fler börjar designa utifrån både människans och planetens behov, och inte bara med hänsyn till den ena.