Hög belastning på elnätet ökar klimatutsläppen och medför högre kostnader för konsumenten. Nordic Behaviour Group utforskar hur Sveriges småhusägare kan minska belastningen genom att anpassa sin elanvändning för att undvika toppar och spara pengar.
Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus – fristående villor, radhus, kedjehus och parhus. Genomsnittsvillan använder hela 20 000 kWh per år, jämfört med 4000 kWh för en lägenhet, och potentialen för avlastning på elnätet är därför stor. Under timmarna av hög belastning måste elproducenterna producera mer el för att möta den ökade efterfrågan, vilket ofta blir den billigare fossilbaserade elen. Priset under dessa timmar blir även dyrare för konsumenten. Om man kan sprida ut efterfrågan under dygnets alla timmar finns både klimatmässiga och ekonomiska vinster att hämta.
Syftet med projektet har varit att identifiera vad som hindrar småhusägare från att använda sin el smartare, för att på så vis ta fram beteendebaserade lösningar som kan få småhusägarna att överbrygga hindren och därmed öka sin efterfrågeflexibilitet.
– Det känns hoppfullt, eftersom den nödvändiga tekniken redan finns på plats så behöver de bara göra små förändringar i sina beteenden för att spara väldigt många kilowattimmar per år, säger Niklas Laninge, projektledare på Nordic Behaviour Group.
Projektet leddes av experter inom beteendeförändring från Nordic Behaviour Group i samarbete med Karlstad universitet, Skellefteå Kraft och Studio Berget. Det pågick från juni 2023 till februari 2024.
Uppvärmning och elbilsladdning i fokus
För att identifiera vilka beteenden som främjar efterfrågeflexibilitet genomfördes intervjuer med relevanta experter, branschaktörer och småhusägare. Man satte även ihop en referensgrupp bestående av personer från energibranschen, intresseorganisationer, innovationsbolag och småhusägare. Tillsammans genomförde projektgruppen och referensgruppen en workshop. Man tittade även på tidigare bedriven forskning. Utifrån detta kunde projektgruppen identifiera vilka områden som borde prioriteras.
– Vi kom fram till att vi skulle fokusera på uppvärmning och elbilsladdning, då dessa visade sig vara de stora lasterna för hushållen, säger Niklas Laninge.
Stor kunskapsbrist hos småhusägarna
I syfte att skapa ökad förståelse kring vad som hindrar beteendeförändring kopplat till elanvändning så lät projektet genomföra en enkätstudie med 2544 deltagare och 25 djupintervjuer med småhusägare. Bristen på kunskap kring så kallad smart styrning var ett av de mest framträdande hindren som identifierades. Smart styrning innebär att elektriska apparater och byggnader kan styras digitalt, för att använda energin effektivare.
– Det finns en otrolig potential till förändring i det att hela 66 procent av husägarna inte ens känner till tjänster eller produkter som kan hjälpa till med schemaläggning av uppvärmning, säger Niklas Laninge.
Det framkom också att den största drivkraften att förändra sitt elanvändande är när man gynnas ekonomiskt.
Fyra lösningar för ökad efterfrågeflexibilitet
Med utgångspunkt i forskning kring strategier som tidigare visat sig vara effektiva för ökad efterfrågeflexibilitet, utformade projektgruppen fyra förslag på beteendebaserade lösningar, som riktar sig till aktörerna i energibranschen.
- Kriskommunikation inför efterfrågetoppar: SMS-utskick till elkunder för att uppmana till en minskad elanvändning vid höglasttimmar och tydligt visa vad småhusägaren bör göra.
- Elpriskollen 2.0: Elpriskollen är en befintlig tjänst som gör det lättare att välja det bästa el-avtalet. Här föreslås en uppgradering av Elpriskollen med funktioner som gör det möjligt att få skräddarsydda rekommendationer för att optimera hela hushållets elanvändning.
- Vad är egentligen efterfrågeflexibilitet?: En kommunikationsplan för hur man kan öka förståelsen för begreppet.
- Nytt värmesystem, elbil eller solceller – ett fönster för förändring: En plan där kunder som ska köpa nytt värmesystem eller liknande presenteras med ett paketpris där smart styrning ingår som standard.
Sprider resultaten till branschen
Projektets resultat och lösningar har spridits i en publik rapport, via webbinarier och konferensbidrag. Kommunala energirådgivare har visat intresse för att utforska några av projektets koncept vidare. Delar av projektgruppen fortsätter att bearbeta energibolag.
– Nu hoppas jag verkligen att vi blir kontaktade av energibolag som är sugna på att testa våra rekommendationer, eftersom att det är de som har mest makt att påverka sina slutkunder, säger Niklas Laninge.
Projektets långsiktiga mål är att etablera efterfrågeflexibilitet som norm, och i förlängningen bidra till ett mer hållbart och effektivt energisystem i Sverige.
Niklas Laninge, vd Nordic Behaviour group
