I projektet “Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen” har forskarna undersökt hur vi kan ställa om till ett hållbart liv bortom rådande normer och maktstrukturer.
– Det som är så effektivt med normkritisk design är att den hjälper oss att synliggöra det som vi inte ser, säger Karin Ehrnberger, projektledare och doktor i design vid KTH.
Kompenserar vi oss fria från ansvar genom att vi handlar ekologisk mat och miljövänligt tillverkade kläder? Bör vi egentligen ha rätt att skaffa hur många barn vi vill?
Vem har mest ansvar att ställa om till ett mer hållbart liv; låginkomsttagaren eller den högavlönade direktören? Frågorna kan både skava och provocera, men för forskargruppen bakom projektet som i dagligt tal kallas “Normy” är det viktigt att de ställs.
Grön konsumtion inte svaret på allt
– Vi kände att den kommersiella bilden spelar rakt i händerna på kapitalismen och idén om evig tillväxt. Idag handlar hållbarhetsdiskussionen mycket om att du ska vara en grön konsument. Men det finns ju människor som lever sina liv på ett sätt som är långt mycket mer miljövänligt och hållbart men som inte har någon plats i den här diskursen. Till exempel låginkomsttagare, folk som inte skaffar barn och på andra sätt inte följer normen, säger Karin Ehrnberger, projektledare.
Tillsammans med Camilla Andersson, arkitekt och doktor vid finska Aaltouniversitetet, har hon under många år forskat om design utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Normkritisk design för att synliggöra problem
– Vår ambition är aldrig att komma med en lösning på ett problem, vilket design oftast används till. Men normkritisk design handlar inte om att ta ställning och föreslå lösningar. Vi använder designprocessen och formen för att ta reda på vilka maktrelationer som ligger bakom det vi undersöker, och sedan synliggöra det genom designen. Där är ju designen helt ovärderlig, säger Camilla Andersson.
Inom ramen för det tvååriga projektet har man bland annat gjort en digital utställning, där publiken får fundera över om det – ur ett hållbarhetsperspektiv – verkligen är en tillräckligt bra insats att välja det minst dåliga alternativet. Eller om inte det bästa hade varit att avstå helt?
– Vi måste börja ifrågasätta vår livsstil även här i västvärlden. Här har vi dragit det till sin spets. Att gå in och peta i folks rätt att skaffa barn provocerar många, men samtidigt tycker samma personer att det är viktigt att stötta barnbegränsningsprojekt i tredje världen, säger Camilla Andersson.
Vill ifrågasätta världen som den ser ut idag
I den normkritiska utställningen ingår även en app som forskarna har tagit fram. Den heter “Planned Climatehood” och erbjuder klimatmedveten familjeplanering. När användaren har fyllt i sin personliga information kan ett av budskapen bli att “Det finns inte tillräckligt med utrymme för att skaffa barn”, på grund av att man redan har för hög påverkan på klimatet genom sin livsstil.
Utgångspunkten för appen är att populationsminskning är en viktig del i en global hållbarhetslösning. Men forskarna konstaterar att det sällan är i högkonsumerande länder som Sverige som detta tas upp, utan att det i diskussionen oftast är i fattigare länder som den typen av insatser bör göras. Genom appen vill man ge användaren en tankeställare.
– Det är ganska tröttsamt att man i hållbarhetsdebatten utgår från världen som den är. Man ifrågasätter inte normer, ideal och ekonomiska system som vi ska rätta oss efter utan man försöker att utveckla lösningar utifrån hur världen ser ut, i stället för att förändra världen, säger Karin Ehrnberger.
Den digitala utställningen har spridits via projektets samarbetspartner Global utmaning. Man har även genomfört workshops med fokusgrupper. Projektet avslutades med ett större slutseminarium.
Karin Ehrnberger och Camilla Andersson säger att det finns mycket kvar att göra både gällande det som skapats inom projektet Normy och vidare framåt inom området.
– Vi skulle gärna gå vidare med en fysisk utställning där vi kan nå en större publik och en större debatt kan skapas, säger Camilla Andersson.
