Växter fick skolelever att engagera sig i skolmiljön

En växtställning med gröna växter på båda sidor om, och ovanför, en bänk. På bänken sitter två killar.

Kan växter ha en positiv inverkan på skolmiljö och elever? Det var huvudfrågan när man inom projektet DEVA – Skolor testade att designa skolutrymmen med inomhusväxter. En första spaning var att växterna bidrog till en mer avslappnad atmosfär och större närvaro.

Dr Itai Danielski skrev om inomhusmiljö vid Mittuniversitetet i Östersund, när han fick idén att undersöka hur just dessa påverkas av växter. Han initierade därför projektet DEVA – Skolor, vars huvudsyfte var att studera hur design och växter samspelar för att skapa en hållbar inomhusmiljö för människor.

Att studien skulle göras just i grundskolor berodde på att skolor generellt verkar ha problem med inomhusmiljöer. Man ville göra ett försök att med enkla medel skapa förändring, i stället för att till exempel behöva byta ett helt ventilationssystem eller fönster.

Eleverna upplevde att luften kändes bättre

Med perspektiven design, miljö och hälsa utfördes projektet på en grundskola i norra delen av Sverige under två terminer år 2019 och 2020. 350 gröna växter, samtliga från NASA:s lista på växter med luftrenarförmåga, installerades fördelade i två olika klassrum. Växtställningar med automatisk bevattning designades av studenter vid Mittuniversitetet.

– Kort efter att vi installerat växterna kunde vi se att koldioxidnivån minskade i klassrummen. Inomhustemperaturen ändrades och både lärare och elever upplevde att det kändes bättre i klassrummet. Bland annat sa de att luften kändes bättre, säger Itai Danielski, projektledare för DEVA – Skolor.

Även om det finns forskning som visar att människor mår både fysiskt och psykiskt bättre av att vara omgivna av växter, menar Itai Danielski att det krävs mer studier för att bekräfta deras undersökning. Men något som blev tydligt är att växterna och designen, bland annat en bänk som integrerades i miljön, blev populärt.

– Det blev en plats för paus. Designen fungerade som avskärmning för en lugnare miljö, vilket är intressant från en pedagogisk aspekt – trots att bänken var diskret blev den populär av någon anledning. Det skulle vi behöva undersöka mer, säger Itai Danielski.

Intresset ökade för att ta hand om klassrummen

En annan aspekt var att eleverna blev intresserade av att ta hand om sina klassrum. Lärarna som observerade menade att eleverna blev mer medvetna om och började bry sig mer om miljön i skolan.

Utmaningen kom i början av 2020 när pandemin blev ett faktum. Det blev oro i skolan och man hade inte längre tillgång till att varken studera eleverna eller ta hand om växterna i samma omfattning. Det i kombination med att det krävs mer kunskap om hur designen kan integreras i skolor på ett kostnadseffektivt sätt, gör att Itai Danielski vill fortsätta med studien i andra former. Förhoppningen är att studien ska inspirera fler att ta in inomhusväxter i olika miljöer.

Itai Danielski
Itai Danielski, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronikprojektledare, vid Umeå universitet.

– Vi behöver fortfarande undersöka potentialen, men jag ser det som att växter kan binda kol i våra skolor, sjukhus och hem. Vi behöver hitta ett kostnadseffektivt sätt att tillföra växtbaserad design som gör att luften och miljön känns bättre och att människor trivs mer där de verkar, säger Itai Danielski.