Design viktigt för energimedvetna val i vardagen

Kvinna som sitter vid ett bord med en laptop framför sig.

De val vi människor gör i vår vardag har stor påverkan på energiförbrukningen i samhället. I projektet “Design av information för energieffektivisering” har flera experiment utförts för att ta reda på vad som kan få oss att göra mer för att spara energi.
– Små saker kan göra stor skillnad, säger Per Andersson, projektledare.

De närmaste tio åren kan Sveriges behov av el komma att fördubblas som en följd av bland annat ökad elektrifiering och växande behov från industrin, enligt Energimyndigheten.

Informationskampanjer och webbsajter kan hjälpa oss människor med tips och vägledning för att bli mer energieffektiva.

– Den stora utmaningen är att göra informationen både förståelig och motiverande för vanliga privatpersoner, säger Per Andersson vid institutionen för beteende och lärande vid Linköpings universitet.

Per har varit projektledare för “Design av information för energieffektivisering”, ett projekt som har syftat till att förstå hur människor använder energi på olika sätt, och hur man med hjälp av design kan göra information om hur man sparar energi mer motiverande och begriplig.

En del av projektet har varit intervjuer med husägare och personer som bor i hyresrätt.

– Det är både ett problem och en möjlighet att det finns en otrolig mängd information omkring oss. Vi kan inte alltid hantera den mängden. Vi har inte tid att läsa allt, och vi har inte alltid rätt kunskap för att ta till oss viss information, säger Per Andersson.

Svårtillgänglig information

Genom intervjuerna kunde man se att motiven till att vilja spara energi skiljer sig åt.

– För vissa konsumenter är den ekonomiska aspekten avgörande, medan den så kallade pro-sociala, aspekten är viktigare för andra. Man vill bidra till något större.

Två generella barriärer som kom fram under intervjuerna är att det är svårt att veta var man ska börja sitt informationssökande, och att informationen ofta är antingen tekniskt svår eller svår att relatera till.

– För många är det oklart om det är mycket eller lite att spara exempelvis 100 kWh i månaden.

I studien utfördes flera experiment. Bland annat fick en grupp deltagare information om tre energieffektiviserande investeringar i hemmet; att installera effektiva kranar och duschmunstycken i kök och badrum, att tilläggsisolera vinden och att byta till flerglasfönster. Den totala energibesparingen i kWh per år presenterades alltid, och det var också möjligt att få mer information om vad investeringarna skulle föra med sig för typ av energibesparingar.

Klickbara boxar med fakta

– Något som fungerade väldigt väl var att dela upp informationen i mindre, klickbara informationsboxar istället för att bara ha en lång “vägg” av text. När informationen delades upp ökade motivationen att göra investeringarna, och informationen ansågs även vara mer begriplig, säger Per Andersson.

– Det finns såklart flera metoder man kan använda för detta. Att dela upp informationen i mer hanterbara bitar är huvudsaken.

Sammanfattningsvis framkom i studien fem behov från användare som ska ta till sig av information om energibesparande:

  • Det ska vara en enkel tjänst där det snabbt går att hitta vad som finns att göra.
  • Det ska finnas möjlighet att använda sig av sin egna data eller i alla fall ange sina egna förutsättningar.
  • Det ska finnas möjlighet att rangordna vad som är mest effektivt, givet ens egna förutsättningar.
  • Man behöver hjälp med att förstå vad investeringen eller beteendeförändringens effekt är.
  • Man vill gärna ha energibesparingen presenterad för sig som någon form av referensvärde antingen i energi, till exempel “att duscha kortare motsvarar x extra maskintvättar om dagen, eller i rena pengar, till exempel “ genom att byta värmesystem sparar du in motsvarande x antal hotellweekends per år”.

Studien kommer nu att få en fortsättning.

– I förlängningen kommer vi att ta fram en mer konkret guide om hur man kan designa information på olika sätt specifikt i fråga om energieffektivisering. Guiden ska kunna användas av till exempel statliga myndigheter, privata företag inom energisektorn eller en bostadsrättsförening där man har som mål att sänka energiförbrukningen, säger Per Andersson.

Projektet ingår i Energimyndighetens program “Design för en energieffektiv vardag” med SVID som koordinator.

Per Andersson

Per Andersson, postdoktor, Linköpings universitet.