Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Klimatkrisen och de sociala kriser som hänger samman med den blir alltmer akuta. Behovet av en radikal omställning till ett samhälle som håller sig inom de planetära gränserna är därför större än någonsin.

Forskning visar att det inte räcker enbart med en teknisk omställning utan att människors levnadsvanor behöver förändras. Trots det akuta i situationen såg vi i den senaste svenska valdebatten politiker lova att vi inte skulle behöva förändra någonting i vår livsstil.

Det här visar på ett glapp mellan situationens allvar och vad som görs för att motverka klimatkrisens effekter. Det här glappet ser vi också i hur klimatfrågan representeras i media där hållbarhet ofta framställs som livsstils-och konsumtionsval snarare än som en fråga om samhällsstruktur. Det är mot denna bakgrund det här projektet undersöker hur klimatfrågan tar sig uttryck i media—i dags-och kvällspress, i livsstilsmagasin och i alla former av sociala media.

Synliggör maktrelationer

Genom denna analys syftar projektet till att synliggöra de maktrelationer som döljer sig i dagens klimat- och miljörelaterade mediediskurs. Analysen visar att identitetsproduktion i relation till hållbarhet har tagit en allt större plats i det offentliga samtalet. Det här gäller på individnivå såväl som på företagsnivå. Individer vill gärna bygga en image av att leva hållbart och där har begrepp som “flygskam” spelat in. På företagsnivå vill man gärna “greenwasha” sin verksamhet och framställa den som hållbar. Design är central i denna identitetsproduktion i form av varor och tjänster och hjälper till att bygga personliga varumärken.

Forskargruppen har under det senaste decenniet utvecklat metoder för att använda design för ett normkritiskt utforskande av diskurser och sociala normer. I detta projekt har de tagit fram ett dussin designkoncept som både identifierar och problematiserar sättet klimatfrågan framställs i media och vilka normer som reproduceras därigenom. Designkoncepten sätter också ljuset på vilka maktrelationer på “marknaden” detta återspeglar och hur detta påverkar våra möjligheter att ställa om.

Generellt framställs ofta en urban medelklass som sinnebilden för en engagerad och miljömedveten konsument. Men forskningen visar att utsläppskurvan för koldioxid för individen följer inkomstkurvan. Det betyder att de med lägst inkomst också släpper ut minst och att utsläppen ökar med ökad inkomst. Designförslagen som tagits fram i projektet problematiserar och diskuterar hur fördomar kring vem som egentligen är miljövänlig kan ta sig uttryck i produktestetik. Samtidigt ifrågasätter de vilka djupare effekter det som framställs som hållbart egentligen har och om det faktiskt är en väg till omställning, eller om det bara är kosmetiska åtgärder.

Viktiga resultat

Insikter

  • Barn och arbete är två områden som inte alltid förknippas med hållbarhet i första hand. Men just dessa två områden har en stor miljöpåverkan och påverkar våra livsstilar i stor utsträckning. Därför har projektet valt att lyfta fram just dessa två områden.
  • De diskursiva designförslag som tagits fram visar på att mycket av hållbarhetsdiskursen inom media handlar om en identitetsproduktion som “greenwashas” så att ens livsstil ska framstå som mer hållbar än vad den i verkligheten är.
  • “Marknaden” till vilken politiker ofta hänvisar för lösningar på klimatkrisen genomsyras av maktrelationer som (re)producerar och cementerar roller och beteenden. Härmed problematiseras och utmanas bilden av marknadens inneboende förmåga att svara mot klimatkrisen och relaterade ekologiska och sociala kriser.
  • Maktrelationerna vi ser i media är relaterade till klass. De olika inkomstsegmenten tilltalas på olika sätt och det här blir tydligt i design och formspråk. På så sätt reproduceras vad som är möjligt att göra i relation till hållbarhet och bilden av vem som är hållbar och vem som inte är det förstärks. På så sätt kan vi få en felaktig bild av vilka beteenden och livsstilar som är hållbara som går stick i stäv med vad forskningen verkligen visar.

Diskursiva designförslag

  • Sammanlagt 12 grupper av diskursiva designförslag togs fram i projektet. Dessa grupper innehöll flera diskursiva designförslag vilket ger totalt 28 olika artefakter. Exempel på de diskursiva designförslagen:
Två barnmatsburkar i papp, den ena är lite större och innehåller färssås med spaghetti, den mindre burken innehåller soppa. På den mindre barnmatsburken lyfts en symbol fram där det står "genuskompenserad".
Barnmat med ett formspråk som riktar sig till medelinkomsttagare. Maten för pojkar är märkta med genuskompensation för att kompensera för mäns statistiskt sett större klimatutsläpp.

Skärmklipp från appen Planned Climatehood
Den fiktiva appen Planned Climatehood som kritiskt undersöker våra förgivettagna möjlighet att skaffa barn i det resursintensiva globala nord, samtidigt som familjeplanering förespråkas i det globala syd där barn och vuxna står för en mycket mindre andel av de globala utsläppen.

Tre affischer med olika bilder men med samma rubrik: "Tack för ditt klimatarbete". Den första affischen visar en dagisgrupp som är ute och går, den andra en arbetsplats där personer sitter och jobbar i ett öppet landskap, den tredje bilden visar en raket som precis skjutits upp.
Fiktiv affischserie liknande den som krisinformation.se lanserade under coronaepidemin. Här tackas de olika inkomstgrupperna för sitt klimatarbete på ett sätt som synliggör olika möjligheter att bidra till klimatarbetet.

Utställning

Podd

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och material om projektet

Camilla Andersson presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023.

2023-04-13 Vad är en hållbar livsstil – och för vem är den hållbar?

2022-06-30 Podden Klimatgap, avsnitt 39. Vad händer om vi tänker tvärt om? med Maria Wolrath-Söderberg.

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

Digital utställning på Global Utmanings hemsida

Fiktiva Appen Planned Climatehood

Projektägare

KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Karin Ehrnberger

Tf. projektledare

Camilla Andersson

Telefon: +46 (0)70 – 485 71 37

E-post: camilla.andersson@aalto.fi

Samarbetspartner

Global Utmaning, Aalto University, Högskolan i Halmstad och Usify

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-12-31

Mer om projektet