NEXUS för cirkulär design: sammanfoga hållbar produktutveckling, användarbeteende och miljöpåverkan

Projektet har synliggjort behovet av en starkare integration mellan beteendevetenskap, produktutveckling och hållbarhetsanalys. Trots framsteg inom varje område finns fortfarande kunskapsluckor, särskilt i förståelsen för hur användarbeteenden korrelerar med miljöpåverkan, och hur detta i sin tur kan integreras inom produktutveckling.

En viktig insikt var behovet av att koppla beteendeforskning bättre till hållbarhetsanalys, exempelvis livscykelanalys (LCA), för att säkerställa att designstrategier med målet att stimulera hållbart beteende ger faktiska, mätbara resultat ur ett hållbarhetsperspektiv. Projektet bidrog till en gemensam forskningsagenda mellan involverade forskargrupper och låg till grund för ett vidare forskningsinitiativ.

Intervjuer med tillverkande företag visade att det råder oklarhet kring hur användarbeteenden bör tolkas, klassificeras och påverkas. Företagen hade ofta svårt att se en affärsnytta i att främja hållbara beteenden, trots en medvetenhet om att beteenden under användningsfasen har stor betydelse för miljöpåverkan.

Beteende, design och miljöpåverkan behöver kopplas ihop

Integrationen av design för hållbart beteende är fortfarande begränsad i industrin och är ofta knapphändigt hanterat i beräkningar av de avsedda hållbarhetsvinsterna. Samtidigt visar forskning inom livscykelanalys att faktiska livslängder kan ha stor inverkan på miljöavtrycket, men det är en utmaning att i beräkningar fånga komplexiteten och bredden av olika användares beteenden.

För att öka den positiva påverkan i praktiken finns det därför ett stort behov av att skapa en Nexus – en bättre koppling mellan de tre olika områdena – beteendevetenskap, produktutveckling och hållbarhetsanalys. Den här kopplingen är viktig för att säkerställa att designstrategier får positiva effekter.

Tillverkare av hushållsapparater lyfte fram potentialen i beteendedesign, till exempel genom att utforma funktioner och interaktiva element som bättre passar in i vardagliga rutiner, samt genom att ge mer effektiv vägledning för användning och underhåll av apparater i hemmet.

Data och design kan skapa bättre vardagsvanor

Idag är hushållsapparater alltmer uppkopplade till internet, men hittills utnyttjas inte den insamlade användningsdata som genereras till fullo. Informationen skulle kunna ge värdefulla beteendeinsikter, men behöver struktureras och integreras bättre i produktutvecklingen. Här krävs ytterligare forskning och tydligare stöd för att omsätta data till designbeslut.

Projektet visade att kopplingarna mellan beteende, designstrategier och miljöeffekter är starkt kontext- och produktspecifika. Det finns därför behov av fallbaserad, tvärvetenskaplig forskning som kan bidra med insikter som i nästa steg är överförbara mellan sektorer och produktgrupper.

Studien visade också att tekniska innovationer för att reducera miljöpåverkan, som energieffektiva program i apparater, fortfarande är dåligt förstådda och underutnyttjade av användarna trots deras tydliga effektivitetsfördelar. Detta tyder på att tekniska lösningar i sig inte räcker, en djupare förståelse för deras faktiska användning och hur de kan anpassas till vardagsrutiner är avgörande.

Likaså lyftes behovet av att undersöka effekterna av miljöstyrande policyer såsom energimärkning, och deras faktiska påverkan på beteende och konsumtion.

Produktlivslängd spelar större roll än många tror

Slutligen bidrog projektet med kunskap om vikten av att adressera produkters livslängd på ett strukturerat och konsekvent sätt i hållbarhetsbedömningar såsom LCA. Livslängden är en av de parametrar i vilka användarbeteenden kvantifieras i LCA och har därför stor betydelse för kunskapen om vad som utgör ett hållbart beteende.

Viktiga resultat

• Betydelsen av användarbeteende
  Användarens beteende, särskilt vid energikrävande produkter som diskmaskiner och tvättmaskiner, är en avgörande faktor för produktens miljöpåverkan.
  Designstrategier som är anpassade till vardagsrutiner kan underlätta hållbara beteenden.
• Teknologi som stöd, men inte ensam lösning
  Uppkopplade produkter och digitala verktyg kan ge smart feedback och påminnelser för att stimulera hållbart beteende, men långsiktiga beteendeförändringar kräver integration i användarens dagliga rutiner snarare än kortsiktiga incitament.
• Produktlivslängdens centrala roll
  Förlängd livslängd genom reparation, underhåll eller återanvändning kan ge betydande miljövinster, men effekten varierar beroende på den faktiska användningsperioden och beteendemönster.
• LCA som analysverktyg och dess begränsningar
  Livscykelanalyser identifierar miljömässiga hotspots och kan informera designstrategier och -beslut, men fångar sällan användarbeteenden i detalj.
• Fragmenterad integration mellan beteende och hållbarhet
  Implementering av design för hållbara beteenden i produktutveckling är fortfarande beroende av organisatoriska prioriteringar och engagerade individer, snarare än systematiska processer.
• Behov av tvärvetenskapliga metoder och verktyg
  Effekterna av beteendeförändringar är kontext- och produktspecifika, vilket betonar behovet av fallbaserad forskning och utveckling av beslutsstöd för att omsätta beteendeinsikter i hållbar produktdesign.

Fokus framåt

• Projektet påbörjade redan våren 2025 konkreta studier under ett masterprojekt där användarobservationer genomförs med fyra diskmaskiner i Chalmers Usability Lab. Denna metodik gör det möjligt att fånga komplexa beteendemönster och förstå kopplingar till hållbarhet på ett djupare sätt än genom konventionella intervjuer och enkäter. Resultaten från dessa studier kommer att ligga till grund för fortsatt forskning i det uppföljningsprojekt som påbörjades under hösten 2025.
• Resultaten pekar på behovet av fortsatt tvärvetenskaplig forskning som stärker kopplingen mellan beteendestudier, hållbar design och miljöeffekter, där industriperspektiv integreras för att säkerställa praktisk relevans. Det finns ett särskilt behov av att förstå och utnyttja data från uppkopplade produkter för att främja design för hållbara beteenden, samt att utveckla metoder för hur användarbeteenden kan inkluderas i livscykelanalyser (LCA). Projektet framhåller också att insatser måste anpassas till produkt- och kontexts-specifika faktorer. Fallstudier blir därför centrala för att generera överförbara insikter och utveckla teorier som kan spridas till olika produktkategorier.
• Slutligen betonas att energimärkningar och stimulerade teknisk innovation fokuserat på energieffektivitet inte automatiskt leder till hållbara beteenden. Nästa steg innebär att involvera policyaktörer, standardiseringsorgan och återförsäljare för att säkerställa att tekniska och regulatoriska åtgärder hjälper att styra konsumenter mot mer hållbar användning. Samtidigt planeras utveckling av riktlinjer för att stödja tillverkare i att integrera ett hållbart beteendeperspektiv i produktutvecklingsprocessen.

Mer om projektet

Projektägare

Chalmers Tekniska högskola AB

Projektledare

Giliam Dokter
E-post: dokter@chalmers.se
Telefon: 072-510 59 53

Samarbetspartner

Forskargruppen i projektet representerar tre discipliner vid Chalmers Tekniska Högskola: användarcentrerad design, hållbar produktutveckling och hållbarhetsbedömning.

Projektperiod

1 september 2024 till och med 1 april 2025.