Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".

Projektet har utvecklat nya sätt att beskriva, mäta och arbeta med upplevd ljuskvalitet – alltså hur ljus faktiskt känns och fungerar för människor i rum – som komplement till dagens tekniska ljusmått, som lux och lumen per watt.

Utgångspunkten är att traditionella mått, som det fotometriska systemet, inte fångar det människor upplever som tydligt, behagligt eller funktionellt. Genom en serie med fem studier – i allt från skalmodeller och laboratoriemiljöer till riktiga kontors- och undervisningsrum – har projektet tagit fram PLMD – Perceptual Metrics for Lighting Design. PLMD är en metod och terminologi för att beskriva kvalitativa aspekter av upplevd ljuskvalitet som variation, tydlighet, ljusfördelning, skuggor och rumsligt djup.

Forskningen visar att variation, riktning och kontrast ofta skapar betydligt högre upplevd kvalitet än hög och jämn allmänbelysning – och att detta dessutom kan minska energianvändningen.

Som stöd för praktisk tillämpning har projektet utvecklat prototypen LjusAssistenten, ett digitalt verktyg som hjälper beställare, arkitekter och ljusdesigner att diskutera och formulera upplevelsemål tidigt i processen. Verktyget bygger på foton och begrepp från studierna och gör det möjligt att filtrera och jämföra ljusmiljöer utifrån kvalitativa mål.

Viktiga resultat

  • Upplevd ljuskvalitet kan mätas systematiskt.
    Projektet validerar PLMD-metoden genom två parallella skalmodellstudier med starkt överensstämmande resultat.
  • Kontrast är en nyckelfaktor.
    För låg eller för hög kontrast upplevs negativt; måttlig kontrast gav högst attraktivitet och tydlighet.
  • Mer ljus är inte alltid bättre.
    Flera miljöer med lägre luxvärden upplevdes som mer tilltalande – samtidigt som energianvändningen var betydligt lägre.
  • Ljusdistribution är viktigare än ljusnivå.
    Uppljus i kombination med riktade accenter upplevdes som mest inbjudande i kontorsmiljö, trots lägre effekt.
  • Upplevelsen av ljusfärg är relativ.
    Paneler beskrev ljus som magenta-, cyan- eller orangeaktigt – ett mer finmaskigt språk än ”varmt–kallt”.
  • I fältstudie valdes den energisnåla miljön.
    Ett rum med 40 procent lägre energiförbrukning upplevdes som mer trivsam, koncentrationsstödjande och tilltalande än ett ljusare referensrum.
  • LjusAssistenten visar potential.
    Användartester visar starkt behov av ett verktyg som översätter upplevelsekvalitet till praktiskt projekteringsstöd.

Fokus framåt

  • Vidareutveckla LjusAssistenten till en fullt användbar version med utökad ord- och bildbank, bättre sökfunktioner och eventuellt kopplingar till andra digitala verktyg.
  • Genomföra skarpa pilotprojekt där PLMD används i tidig kravställning och sedan följs upp i färdig miljö.
  • Ta fram utbildningsinsatser för beställare, arkitekter och ljusdesigner så att upplevelsebaserade mål kan integreras i byggprocessens tidiga skeden.
  • Fortsätta utveckla översättningar mellan perceptuella mål och tekniska specifikationer.

Mer om projektet

Nyheter och länkar

2023-06-15 Digitalt verktyg för mätning av ljusupplevelse främjar energieffektivitet

Följ projektet på deras Facebook-sida

Johanna Enger presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023.

Projektägare

Konstfack

Projektledare

Johanna Enger

Johanna Enger

E-post: johanna.enger@konstfack.se

Telefon: 070 246 17 99

Samfinansiärer

RISE

Samarbetspartner

Högskolan Kristianstad, RISE

Projektperiod

2020-12-15 till och med 2023-07-30.