Genom att få veta i realtid hur mycket el man förbrukar ökar möjligheten att förstå och påverka sin egen elförbrukning.
– Ändamålsenliga digitala verktyg kan spela en avgörande roll i omställningen till ett hållbart energisystem, säger universitetslektor och docent Cajsa Bartusch Kätting, projektledare för projektet “Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet”.
I takt med att elkonsumenter ansluter allt fler och högre laster som exempelvis elfordon, ställs elnätet inför utmaningar för att möta det ökade överföringsbehovet. Ett viktigt bidrag till att hantera kapacitetsbrist är efterfrågeflexibilitet.
– Det innebär att elkonsumenter anpassar sin elanvändning till elsystemets tillgång på överförings- och produktionskapacitet genom att svara på prissignaler i form av elnätstariffer och dynamiska elpriser, säger Cajsa Bartusch Kätting, universitetslektor och docent vid Uppsala Universitet och projektledare.
Återkoppling via en app
Projektet “Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet” ingår i forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag som drivs av Energimyndigheten och koordineras av SVID.
Projektet har syftat till att främja energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet bland elkonsumenter och prosumenter – det vill säga de som producerar egen solel – genom att utveckla och testa olika designkoncept.
– Vi ville jobba med återkoppling i realtid via en mobilapplikation, och där göra separata gränssnitt för elkonsumenter och elprosumenter. Vi ville titta på olika typer av återkoppling och hur de används och tas emot, säger Cajsa Bartusch Kätting, och berättar om de fyra olika delarna:
- Målrelaterad återkoppling: Personliga mål med elanvändningen, som att minska den eller kapa toppar.
- Normativ återkoppling: Jämförelse med andra liknande hushåll.
- Klimatrelaterad återkoppling: Visar påverkan av den egna elanvändningen.
- Uppdelningsåterkoppling: Information om hur mycket enskilda apparater bidrar till den totala elanvändningen.
– Målet har alltså varit att öka kunskapen om hur olika typer av återkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och motivera energirelaterade beteendeförändringar, och mer specifikt att anpassa elanvändningen till effektrelaterade prismodeller på ett sätt som gynnar det lokala elnätet, förklarar Cajsa Bartusch Kätting.
Ska vara lätt att göra rätt
Energimarknadsinspektionen har nämligen beslutat att alla från och med 2027 ska ha en effekttarriff, vilket innebär att man betalar för sina toppar istället för mängden energi som använts under perioden. Projektets idé är att utveckla gränssnitt som hjälper både elkonsumenter och prosumenter.
När man betalar för mängden energi som använts under månaden spelar det ingen roll när elen används, men om man betalar för topparna blir det mer intressant att veta vad som händer i närtid.
Cajsa Bartusch Kätting konstaterar att vi är vana vid att betala för mängden energi vi använder under månaden, och att övergången till att tänka i effekt istället inte är enkel.
– Det är många olika begrepp som kan kännas krångliga, och det kan ju inte vara meningen att alla ska behöva bli energiingenjörer, utan vi måste se till att det blir lätt att göra rätt.
Viktiga insikter för framtiden
Projektet inleddes med intervjuer, fokusgrupper och workshops för att utveckla olika koncept. I nästa steg genomfördes användartester i hushållen, där de fick tillgång till realtidsåterkoppling av olika typer, följt av uppföljande intervjuer.
Ett av de tydligaste resultaten från projektet är att alla hushåll som fick tillgång till realtidsåterkoppling, men inte i form av uppdelningsåterkoppling, själva började mäta enskilda apparater och då kunde se hur mycket konsumtionen ökade när de till exempel slog på spisen.
– Via den här informationen får man en känsla för vad som kan göra skillnad. Det finns en vilja att förstå varför elförbrukningen ser ut som det gör – vart kilowattimmarna tar vägen. Detta är en viktig insikt för framtida utveckling av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet, säger Cajsa Bartusch Kätting.
Projektet är nu avslutat och slutrapporten väntas vara klar i början av hösten.
– Jag hoppas att framför allt elnätsbolagen, som ska införa effekttariffer senast januari 2027, och energitjänstebolagen som tillhandahåller digitala tjänster för återkoppling på elanvändning, läser rapporten, har en dialog med oss om resultaten och inspireras att jobba vidare med de här frågorna.
