Co-kitchen, Hållbart co-living för studenter - Design för energieffektiv vardag

Illustration av lägenhetshus med kortsidan utan vägg, så att man kan se in i olika rum.

Projektet fokuserar på det gemensamma köket och badrummet i kollektivt boende. Köket är en central plats för energi och resurshantering i hemmet, en plats för gemenskap men också för slitningar. Här behövs nytt tänkande och nya lösningar som utgår ifrån flera användare i köket och den senaste tekniken.

Målet med projektet CoKitchen har varit att utveckla framtidens hållbara delningsbostad för studenter. Bakgrunden till detta är att det finns en stor bostadsbrist bland studenter och att Akademiska Hus har fått i uppdrag att bygga 5700 nya studentboenden.

Projektet har undersökt hur man kan bygga den bästa delningsbostaden för studenter utifrån olika perspektiv. Intervjuer och workshop har genomförts med studenter för att utforska hur de vill bo, var problem uppstår, hur de kan leva mer hållbart tillsammans och vad som skapar ett bra studentboende.

Projektet byggde två olika experimentlägenheter där fyra till fem studenter bodde under ett års tid vardera. Olika produkt- och tjänstekoncept utvecklades för att öka den sociala gemenskapen och stödja en hållbar livsstil. Intervjuer och workshoppar genomfördes för att både lära och för att utvärdera resultatet. Slutligen så räknades klimatavtryck på delningsbostäder ut och man gjorde ekonomiska kalkyler på vad som händer om man skalar upp detta till hela flerbostadshus. Resultatet visar att delande bostäder är mer effektiva ur klimatsynpunkt, att de är billigare att bygga, men framför allt att studenter upplever att de får ett bättre och mer socialt boende.

Bakgrund

Bygg- och fastighetssektorn står för en hög andel av samhällets energi- och materialanvändning, utsläpp av växthusgaser och avfallsproduktion. Enligt FN kommer 39 procent av världens koldioxicutläpp från byggsektorn. Byggsektorn enats om en färdplan mot fossilfrihet 2045. För att nå dit krävs fortsatt energieffektivisering men också nya strategier för boende och byggande.

Bostadsbristen i Sverige är stor, särskilt bland unga vilket påverkar hälsan negativt. Samtidigt så är 37 procent av alla hushåll i Sverige singelhushåll och 30 procent av de som bor själva känner sig ensamma enligt SCB. Ensamhet har kallats en epidemi i flera länder och är kopplat till depression som är den vanligaste anledningen till sjukskrivning idag (Osika 2018). Enligt en undersökning (SCB 2013) är det unga i åldrarna 16-24 år som känner sig mest ensamma tillsammans med den äldsta åldersgruppen över 74 år. Unga människor behöver ha en möjlighet att flytta hemifrån till ett socialt boende som stödjer gemenskap och som de har råd med.

Det finns idag en stor brist på studentbostäder på flera studieorter. Akademiska Hus har fått i uppdrag att utveckla och bygga 5700 nya student och forskarbostäder på campus runt om i landet. Sedan år 2000 har nästan alla studentbostäder byggts som enrumslägenheter, vilket är ett ineffektivt sätt att nyttja resurser, och som dessutom skapar isolering. Nu vill Akademiska Hus undersöka om det går att bygga bättre, mer hållbara och sociala bostäder genom delade boendeformer.

Utgångspunkterna för CoKitchen är att vi behöver bygga smartare och mer resurseffektiva bostäder som både minskar bostadsbristen, är ekologiskt hållbara och erbjuder ett socialt boende med hög kvalité.

Inomhus i ett kök. En tjej och en kille sitter vid köksbordet och äter, och en kille och en tjej står och lagar mat. — Köket i experimentlägenheten är stort och har två spisar. Här lagar man mat, umgås och pluggar.

Viktiga resultat

Delningsbostäder ger mer boarea per byggd bruttoyta jämfört med enrumslägenheter. Lägre byggkostnader och mer effektiva byggnader skapar potential för lägre hyra per person.
Eftersom delningsbostäder möjliggör mer effektivt utnyttjande av byggnadens totala yta, gör det också att klimatbelastningen blir lägre per person, upp till 26–34 procent lägre koldioxidutsläpp.
Med delningsbostäder får det plats 20–33 procent fler personer i ett hus (jämfört med enrumslägenheter), samtidigt som de boende får större levnadsyta.
Delningsbostäder kan bli 26–34 procent billigare att bygga per boarea, beroende på hyresmodell, jämfört med enrumslägenheter.
Delningsbostäder skapar en familjelik gemenskap som ökar trygghet och minskar ensamhet. Särskilt för de som nyss flyttat från en annan plats.

”Familjen” blir ett socialt skyddsnät, vid till exempel ensamhet, covid-isolering, vinterdepression, sjukdom och hemlängtan.
I en delningsbostad sprids hållbara praktiker från mer engagerade till nybörjare, till exempel mer återvinning, mer vegetarisk mat och mindre matsvinn.
Det är lätt att dela på prylar som köksmaskiner, dammsugare, torkställning och sådant man använder mer sällan. Att två personer delar på badrum upplevs inte som ett problem.
Gäststudenter upplever att det är lättare att leva hållbart i Sverige. De får hållbara vanor som de tar med sig hem.
Det finns hinder i lagstiftning och policy som behöver förändras för att delningsboende ska bli enklare att bygga.

Fokus framåt

För att underlätta planeringen och utveckling av delade boendemiljöer av hög kvalité, skulle nuvarande regelverk behöva bli tydligare, så att aktörer i bostadsbranschen får klara spelregler. Delningsbostäder är idag inte definierade som bostadsform och regelverk, till exempel hyreslagstiftning, är otydliga.

I nästa steg tar projektgruppen avstamp i CoKitchen och fortsätter resan med ett nytt forskningsprojekt, Design för energi- och resurseffektiva delade boendeformer (DelBo), som också är finansierat av Energimyndigheten. Delbo har ett större fokus på att skapa kapacitet och ge underlag för förtydligande av svenska regelverk och policyutveckling. DelBo kommer också att skapa fler konkreta underlag för hur man utformar bra delandebostäder, idag och i framtiden.