Kunskapslyft – beteendemässiga barriärer och främjare för efterfrågeflexibilitet bland småhusägare

Inomhus i ett kök. En kvinna står och lagar mat vid en köksö.

I en värld där vi använder mer och mer energi varje dag har detta projekt tagit sig an utmaningen att minska trycket på vårt elnät. Efterfrågeflexibilitet handlar om att medvetet fördela sin energianvändning för att undvika höga belastningar på elnätet och spara pengar.

Målgruppen för projektet var småhusägare i Sverige, en grupp som utgör ungefär hälften av befolkningen och vars hem står för en stor del av landets energiförbrukning. Visste du att ett genomsnittligt svenskt småhus förbrukar runt 20 000 kWh energi per år? Här finns stor potential att göra en skillnad!

Projektets mål var att hitta vad som hindrar småhusägare från att använda sin el smartare, till exempel genom att använda mer el när det är mindre tryck på elnätet. Genom en stor enkätstudie (2544 svarande) och djupgående intervjuer (25 småhusägare) framkom det att det handlar mer om pengar än om miljön när småhusägare tänker på sin elanvändning. Många visste inte heller tillräckligt om smarta system för att styra om sin elanvändning. Småhusägare oroar sig dessutom för stress och eventuell kontrollförlust som kan komma av att använda smartare system som automatiserar sin elanvändning.

För att lösa dessa problem presenteras fyra koncept:

Elpriskollen 2.0: Elpriskollen är en befintlig tjänst som gör det lättare att välja det bästa energiavtalet. För att möta framtidens energiutmaningar och effektivisera elanvändningen föreslås en uppgradering av Elpriskollen med funktioner som gör det möjligt att få anpassade rekommendationer för att optimera hela hushållets elanvändning.
Kriskommunikation inför efterfrågetoppar: Internationellt har SMS-utskick för att hjälpa till att minska energianvändningen under toppar varit framgångsrika. Sverige skulle också kunna använda sig av SMS för att skicka viktig information till småhusägare vid hög energianvändning, då det finns risk för till exempel strömavbrott.
Vad är egentligen efterfrågeflexibilitet? – en kommunikationsplan: För att öka efterfrågeflexibiliteten hos småhusägare är det kritiskt att förbättra förståelsen för ämnet. Genom att utveckla informationskampanjer som tydligt förklarar påverkan av småhusägares elanvändning på deras elräkningar, och hur smarta val av elavtal och införande av smart styrning kan främja ett hållbarare energisystem, kan kunskapsgapet minska.
Nytt värmesystem, elbil eller solceller – ett fönster för förändring: När du köper nytt värmesystem, elbil eller solceller ska smart styrning ingå. Smart styrning gör att elektriska apparater och byggnader kan styras digitalt för att använda energi effektivare. Genom att automatiskt inkludera detta i köpet, med möjlighet för kunden att välja bort det om så önskas, kan man göra övergången till smarta system enklare.

Lösningarna är utformade efter vad som fungerat i andra sammanhang för att adressera den typ av barriärer som projektet identifierat. Det är dock först när dessa idéer testas i verkligheten som man kan se om de verkligen gör skillnad för småhusägarna. Projektet visar på kreativa sätt att minska energianvändningen, spara pengar och samtidigt ta hand om planeten.

Viktiga resultat

Avsaknad av praktiskt stöd. Enkäten visade att 59 procent av småhusägarna saknar uppvärmningssystem för smart styrning, med liknande siffror bland de med timpris (51%) och fast/rörligt pris (65%), utan stora skillnader mellan elområden. Många väljer inte smart styrning eftersom de är nöjda med sitt nuvarande system och överväger uppgradering endast vid behov av nytt system.
Ekonomi som den främsta drivkraften. Ekonomi är en avgörande faktor för smart styrning av uppvärmning; många anser inte att det är ekonomiskt försvarbart att byta till smart styrning på grund av höga kostnader för uppgraderingar. Majoriteten av timpriskunder (88%) har anpassat sin elanvändning till att undvika peak-timmar, drivna av ekonomiska incitament, jämfört med endast 25 procent av kunder med fast/rörligt pris. Dessutom visar enkäten att elpriserna i olika regioner påverkar valet av elavtal och beslutet att äga en elbil, med fler personer i områden med höga elpriser som väljer timpris för att minska kostnaderna, vilket också ökar antalet elbilsägare i dessa områden.
Medvetenhetsbrist. Enkäten avslöjade en allmän brist på medvetenhet om tjänster och produkter för smart styrning av uppvärmning. 66 procent av de tillfrågade kände inte till några alternativ för schemaläggning av uppvärmning, med en markant könsskillnad: 26 procent av kvinnorna visste inte om deras system stödde smart styrning, jämfört med 13 procent av männen. Kunskapsbristen var ännu större när det gällde tekniken bakom smart styrning, där 78 procent av kvinnorna och 63 procent av männen saknade kunskap. För elbilsägare var situationen liknande, där 40 procent inte kände till någon tjänst eller produkt för att automatisera laddningen av deras elbil. Skillnader mellan könen var tydliga även här, med 56 procent av kvinnorna och 35 procent av männen som saknade kännedom om elbilstjänster.
Oro, stress och kontrollförlust. Från intervjuerna och fritextsvar framgår det att småhusägare är generellt ovilliga att använda fler appar för att övervaka sin energianvändning, vilket leder till oro för teknikstrul samt en rädsla för att förlora komfort och kontroll över vardagliga rutiner. Denna oro bekräftas av både äldre och de med oregelbundna scheman, särskilt när det gäller att hålla bilen laddad och följa fluktuerande energipriser noggrant.

Fokus framåt

Projektets resultat och lösningar har spridits i en publik rapport, och via webbinarier och konferensbidrag. I skrivande stund (mars 2024) har cirka 350 personer tagit del av slutrapporten och medlemmar från projektgruppen är inbokade på tre konferenser för att tala om resultaten under våren 2024. Kommunala energirådgivare är den grupp som främst har visat intresse för att utforska några av projektets koncept vidare. Delar av projektgruppen fortsätter att bearbeta målgruppen energibolag, då dessa spelar en central roll i att utvärdera de flesta av projektets förslag.

Framtida åtgärder innefattar utveckling av användarvänliga digitala verktyg, informationskampanjer och samarbeten för att främja hållbara beteendeförändringar. Projektet siktar på att etablera energiflexibilitet som en norm, som ska bidra till ett mer hållbart och effektivt energisystem i Sverige. Genom att ta itu med småhusägarnas hinder och erbjuda genomtänkta lösningar, lägger projektet grunden för en framtid där energianvändningen är smartare och mer anpassad efter både individuella behov och samhällets kapacitet.