Projektet syfte har varit att förbättra tillgången till, och kvaliteten på, online-information om solceller till husägare. Projektet har undersökt ett skalbart, användarcentrerat kommunikationsramverk. Två nya ”solkartor” har skapats som förenklar processen för husägare. Solkartorna är utformade som pedagogiska verktyg och ger personliga rekommendationer.
I användarstudierna som projektet gjorde kom det fram att de flesta husägare inte litar på informationskällor på webben. Misstron är inte helt ogrundad – när ett enstaka hem testades med tio olika solkalkylatorer varierade de rekommenderade systemen från 6,9 kW till 10,3 kW i storlek, kostnaden varierade mellan 96 000 och 153 000 kr, och återbetalningstider varierade mellan 7 och 18 år.
Solkartorna som tagits fram i projektet ska förenkla, personifiera och utbilda. De stöds av nya maskininlärningsmodeller som utvecklats i projektet för att mer exakt förutsäga den mängd solenergi som levereras direkt till huset (i motsats till såld till elnätet). Solkartorna har testats utifrån tre beteendeaspekter – tillit, osäkerhet och så kallade ”mentala konton” (mental accounting), som handlar om hur vi värderar olika utgifter på olika sätt.
Det visade sig att användare är tveksam inom två områden till informationens tillförlitlighet från de online-kalkylatorer som utvecklats i projektet. Det handlar dels om att resultaten från online-kalkylatorerna skiljer sig markant från solcellsföretagens, som oftare ger mer optimistiska tekniska och ekonomiska beräkningar. Det handlar även om att, på grund av begränsad upplösning av takdetaljer i online-kalkylatorerna, så uppfattas uppskattningen av dimensionering som opålitlig. Osäkerheten om de långsiktiga resultaten visade sig uppfattas mindre kritisk än förväntat. Delvis för att de flesta användare inte har tillräckligt med kunskap för att göra en korrekt bedömning om de långsiktiga resultaten, och därför har ett stort spektrum av acceptabel osäkerhet i sin beslutsprocess. De flesta såg på solceller som någonting man sparar energi och pengar på – inte som en energigenerator eller investering.
Projektet har kommit fram till att det finns en informationsasymmetri mellan solcellsföretag och konsumenter. Det finns flera tredjepartswebbplatser för att hjälpa till, men informationen är vanligtvis relativt generisk. Projektet har påvisat nyttan som bättre online-information ger svenska husägare och de har tagit fram en modell för framtida kommunikation kring energiteknik för prosumenter.
Viktiga resultat
• Det finns en stor informationsasymmetri mellan solcellsföretag och villaägare som är intresserade av att installera solceller.
• Det finns en ökande oro för hur solel används i byggnaden. Flera nya maskininlärningsmodeller för att förutsäga egenförbrukning har utvecklas i projektet, för att göra denna information mer lättillgänglig.
• Solkartor ger en lättanvänd teknik för personliga rekommendationer, det finns ett behov av mer pedagogiska informationskällor istället för marknadsföring.
• Husägare tänker på solceller som en energisparande och ekonomiskt besparande enhet – inte som en energigenerator och investering.
Fokus framåt
Ett betydande komplement till kommunikationsstrategier är utformningen av kanalerna som levererar informationen. Mer arbete krävs för att se till att funktionen och informationen som finns i solkartor är tillgängliga för de som vill ha den, men att den samtidigt inte blir överväldigande. Det finns också ett behov av att utveckla bättre tekniska modeller för att automatiskt placera solpaneler på taket för att kunna göra bättre förutsägelser och hjälpa till med visualisering. Små detaljer på ett tak, såsom skorstenar, ventilationsrör eller takkupor kan ha stor inverkan på layouten och generering från solpanelerna, men dessa är svåra att få med utan en manuell inspektion. Slutligen så behöver möjligheten att göra solcellsanalyser och rekommendationer utökas till fler svenska kommuner.
Testa solkarta
Här kan du testa en av de solkartor som utvecklades under projektet för att beräkna solenergi och den ekonomiska genereringen. Kartan är framtagen tillsammans med Karlstads kommun och Karlstad Energi.
Mer information om projektet
Fullständig slutrapport
Nyheter, akademiska publikationer och presentationer
Presentationer
2021-11-11 Nelson Sommerfeldt presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens
Nyheter och pressreleaser
2021-11-10 Nyhet: Projektet som ska få fler att investera i solceller
2021-11-04 Pressrelease KTH: Nya solkartor hjälper konsumenten fatta rätt solcellsbeslut
2019-12-18 Nyhet KTH: Då bör du köpa solpaneler
Journalartiklar
Sommerfeldt N, Lemoine I, Madani H. Hide and seek: The supply and demand of information for household solar photovoltaic investment. Energy Policy 2021;161:112726.
Konferensbidrag
Sommerfeldt, N., Lemoine, I., Madani, H. (2021) A user-centered design approach to identify behavioral biases in household solar PV adoption In: Xianli Zhu and Gabriela Prata Dias (ed.), 6th European Conference on Behaviour Change for Energy Efficiency (pp. 134-137). Copenhagen
Galli, F. and Sommerfeldt N. (2021) Predicting PV self-consumption in villas with machine learning In: 38th European Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition, Lisbon
Tóth, M. and Sommerfeldt, N. (2022) PV self-consumption prediction methods using supervised machine learning. In: BuildSim Nordic 2022. Copenhagen
KTH Magisteravhandling
Galli, F. Predicting PV self-consumption in villas with machine learning. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2021.
Hjort, L. Evaluation of a Solar Map: Investing in household PV from a prosumer standpoint. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2022.
Tóth, M. PV Self-Consumption: Regression models and data visualization. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2022.
Projektägare
KTH
Länk till projektsida för projektet på KTHs webbplats
Projektledare
Hatef Madani
Samfinansiärer och samarbetspartner
Beteendelabbet, Tyréns och Karlstads kommun.
Projektperiod
2019-08-01 till 2022-06-30