Uthyrningsmodeller – Studie av affärsmodeller inom textil- och klädindustrin för en resurseffektiv vardag

Projektet ”Uthyrningsmodeller – Studie av affärsmodeller inom textil- och klädindustrin för en resurseffektiv vardag” har utforskar möjligheter och barriärer för nya affärsmodeller och specifikt uthyrningsmodeller som kan bidra till en mer hållbar textil- och klädindustri. Nystartade företag med uthyrningsmodell i Sverige har varit i fokus.

Teori och metod

Projektet har använt sig av teoretiska ramverk kopplade till ”Industrial Network Approach” och ”Customer Experience Creation”. Metoden har varit en kombination av informationssökning, litteraturstudie och fallstudier. Fallstudierna bygger på datainsamling i huvudsak genom intervjuer med start-ups och andra branschexperter inom textil och klädbranschen, så som hållbarhetschefer. Detta har gett material kring nio fallstudier av start-ups med uthyrningsmodell.

Analys

Baserat på fallstudierna har analysen betraktat värdeskapande ur två perspektiv: ur företagsperspektivet i förhållande till relevanta affärspartners och ur konsumentperspektivet. Detta baserat på de teoretiska referensramarna. Ett av projektets huvudresultat inkluderar konceptualisering av uthyrningsmodeller baserat på resursinteraktion: resursmobilisering, resursutnyttjande och resurskombination. Här identifierades tre typer av affärsmodeller för uthyrning.

I projektet har också olika kategorier av värdeskapande för konsumenter analyserats utifrån hur ekonomiska, funktionella, emotionella och symboliska värden skapas. Dessa värden skapas i olika typer av gränssnitt med kunden; sortiment, tilläggstjänster, möte med personal/system, & social miljö. Analysen visar att vissa affärsmodeller är drivna av primärt ekonomiska och funktionella värden, medan andra är drivna mer av de emotionella och symboliska värdena. Sedan finns det också exempel på affärsmodell som ser ut att drivas av alla fyra typer av värden.

Uthyrningsmodeller sätts också i ett sammanhang för att förstå deras roll för hållbar utveckling. Implikationerna riktas till start-ups, beslutsfattare och företag i den etablerade textil- och klädindustrin. Nästa steg kommer att bli att fortsätta att arbeta med nya affärsmodeller och hållbarhet inom textil- och klädindustrin. Uthyrningsmodeller är viktiga för de kan förlänga livslängden på klädesplagg och uthyrningsmodeller är del av svaret i en omställning men inte den enda lösningen. Vi behöver fler nya och hållbara affärsmodeller.

Viktiga resultat

Tre typer av affärsmodeller för uthyrning har identifierats utifrån hur resurser mobiliseras, resursutnyttjande och hur resurser kombineras.

Dessa tre modeller är: medlemskapsmodellen, prenumerationsmodellen och uthyrning av enstaka plagg. Dessa modeller har olika förutsättningar att bli framgångsrika.
Affärsmodeller för uthyrning skapar ekonomiska, funktionella, emotionella och symboliska värden hos konsumenter.
Det är svårt att få ekonomisk hållbarhet i uthyrning men vi ser att uthyrning som affärsmodell är en del av lösningen att nå en mer hållbar textil- och klädindustri.

Fokus framåt

Med tanke på att flera av de studerade företagen har gått i konkurs verkar barriärerna ofta trumfa möjliggörarna. Samtidigt finns fortfarande ett behov av nya affärsmodeller i textil- och klädindustrin. Affärsmodeller som rör uthyrning av kläder kommer dock troligtvis inte ensamma att lösa övergången till en mer hållbar industri. Vi bedömer att en uppsjö av cirkulära affärsmodeller kommer att behövas, där uthyrningsmodeller kommer utgöra ett av flera viktiga utvecklingsområden. Andra viktiga områden kommer vara nya principer och modeller för design, lagning, remake, återanvändning (secondhand) och återvinning.

I fortsatt forskning kommer det bli viktigt att förstå samspelet mellan olika affärsmodeller, till exempel secondhand och uthyrning, och hur dessa kan stärka varandra. Ett annat spår är att fokusera på förutsättningar kring att förlänga livslängden för kläder och då är ett spännande spår storskalig lagning. Det är särskilt spännande i ljuset av nya riktlinjer där kommunerna från årsskiftet kommer att börja samla in textil och se vilka möjligheter det går att skapa från insamlad textil.