Projektet som undersöker möjligheterna vid begränsad eltillgång

Inomhus, två personer som står vid en köksbänk. En person skär morötter på en skärbräda, och en person håller på att ta ut ägg ur en äggförpackning.

Hur skulle vår vardag kunna se ut i en framtid med mer begränsad tillgång till el? I projektet “Design för en energiresilient vardag” har forskarteamet undersökt nya möjligheter för att undvika problem om störningar på energisystemen uppstår.

– Vi har velat titta på lösningar för ett gott vardagsliv även med begränsad eltillgång, säger Helena Strömberg, projektledare och universitetslektor på avdelning Design & Human Factors, Chalmers.

En framtid med viss energibrist måste inte innebära problem. Tvärtom kan det vara en möjlighet att påskynda en omställning till en mer hållbar vardag. Det konstaterar man i projektet “Design för en energiresilient vardag” som drivits av bland andra Chalmers tekniska högskola och RISE (Research Institutes of Sweden), med finansiering frånforsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag.

Energiresiliens – hur klarar vi kortare strömavbrott?

– Vi har utgått från att med omställningen till förnybar energi kommer tillgången till el att bli mer instabil. Då kan det vara så att vi behöver begränsa eltillgången, säger Helena Strömberg, projektledare och universitetslektor.

Forskarna konstaterar att de produkter vi använder i vardagen blir i allt större utsträckning elektriska och uppkopplade.

– Det gör oss mer och mer beroende av en väldigt tillförlitlig el- och internetförsörjning. Vår tanke var att om vi svenska hushåll skulle kunna stå ut med några kortare små strömavbrott på vintern så skulle det kunna snabba på omställningen till ett helt förnybart energisystem. Vi ville utmana idén om att ha ständig tillgång till helt obegränsad el, och se om vi kan skapa ett gott vardagsliv ändå, säger Helena Strömberg.

I projektet kallas detta för energiresiliens i vardagen, att vårt vardagsliv alltså blir mer motståndskraftigt mot sådana störningar där elen stängs av en kortare stund ibland, eller att man begränsar hur mycket el varje hushåll får använda.

Positiva till förändringar

Forskarna har intervjuat hushåll över hela Sverige med olika sätt att leva. Några har redan levt i det närmaste utan el, andra är familjer i städer med en elförbrukning likt de flestas. Frågorna var bland annat hur de ställde sig till detta scenario, och vilka som är de kritiska aktiviteterna i vardagen där man anser sig behöva el.

Projektet började i april 2020, det vill säga innan den pågående elkrisen var ett faktum.

– Ändå var hushållen mer positiva än vi hade trott till att göra vissa förändringar och leva med en något begränsad eltillgång. Men det fanns också en annan sida som ansåg att det skulle vara en ovälkommen tillbakagång och inte den framtida utveckling man ville se, utan att elförsörjningen måste säkras upp.

Inom ramen för projektet har man också velat utforska om själva designen av vardagsprodukter skulle kunna minska hushållens sårbarhet och bidra till en mer flexibel efterfrågan på energi.

Inomhus i ett fönster står en vit box med trädetaljer. Boxen har eluttag och USB-ingångar och en vev.
Energilagret Boostbox

Integration i vardagen

– Vi tog med oss insikterna från intervjuerna med hushållet och har omvandlat dem till ett antal idéer på olika designlösningar, varav vi har utvecklat två.

Det ena är ett så kallat vardagsintegrerat energilager.

– Många hade en krislåda hemma, men ingen aning om hur sakerna i den fungerade. Man kanske hade ett spritkök men ingen sprit, till exempel.

Det nya energilagret som togs fram heter Boostbox och fungerar som lampa och högtalare i vardagen. Boostboxen är gjord i en design som smälter in och alltid kan stå framme i de flesta hem. Om det skulle bli strömavbrott så går det att ladda mobilen, datorn eller mindre köksutrustning med den då Boostboxen är uppladdad som ett batteri.

Två matkassar i väv med matvaror i står på ett bord. Framför ligger en zucchini, en citron, en lök och en rödlök. Lutad mot ena kassen står ett häfte med texten Välkommen till energikassen.
Matkassetjänsten “Energikassen”

Forskarna har även i samarbete med en matbloggare tagit fram en matkassetjänst – Energikassen – med recept som kräver lite eller ingen ström.

Förvånande upptäckter

I projektet har forskarna från Chalmers och RISE haft en referensgrupp bestående av Electrolux Miljömärkning Sverige AB, HSB Living Lab, Tengbomgruppen, Tieto Sweden och Svanen.

Det har varit värdefullt för att verklighetsförankra våra idéer och se att resultaten blir användbara.

Helena Strömberg säger att några saker har förvånat dem under projektets gång:

– Dels hur dålig kunskap vi har om el och vad den gör i vår vardag. Vi vet så lite om vad som händer utan el. Fungerar mobilnätet, vattnet, värmen i huset? Men det var också oväntat att så pass många ändå var positiva till att göra mindre anpassningar gällande sin elförbrukning.

Inomhus, en utställning av en köksbänk med våg, , gaskök. Ovanför köksbänken hänger bland annat ett rivjärn och en potatispress. På väggen bakom är information om projektet Design för en energiresilient vardag.
Från utställningen på Form/Design Center i Malmö. Foto Daniel Engval.

Forskningsprojektet, som avslutades i slutet av september 2022, har också utmynnat i en utställning – “Unplugged – Visioner för en vardag med begränsad el” som visas på Form/Design Center i Malmö under hösten 2022.

– Utställningen blev ett intressant sätt att sprida kunskapen på, och samtidigt ett sätt för oss att sammanfatta resultaten. Det har varit ett jätteroligt projekt att jobba i. Det känns som vi har gjort mycket på dessa två år.

Det blir dessutom en fortsättning i ett nytt projekt, också det finansierat av forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag.

– Vi kommer att gå vidare med att titta på detta med tillräcklighet. Vad är en tillräcklig energianvändning? Där kände vi att det fanns mycket mer att gräva i, och det känns intressant att fortsätta med detta, säger Helena Strömberg.

Helena Strömberg
Projektledare Helena Strömberg, projektledare och universitetslektor på avdelning Design & Human Factors, Chalmers.