I Sverige är ensamboendet en stark norm. Samtidigt råder bostadsbrist, och bostadssektorn står för en stor del av samhällets energi- och resursanvändning. I forskningsprojektet DelBo har forskare från KTH och Lunds tekniska högskola undersökt hur delningsbostäder kan bli ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart alternativ för fler.
Projektet DelBo – Design för energi och resurseffektiva delade boendeformer, bygger vidare på det tidigare projektet CoKitchen, där forskarna testade om små studentettor kunde byggas om till delningslägenheter.
– I CoKitchen kom vi fram till att det finns väldigt stora fördelar, både ekologiskt, energimässigt, ekonomiskt och socialt, med att bo tillsammans. Med DelBo ville vi ta nästa steg och undersöka vad som krävs för att fler delningsbostäder ska kunna byggas, säger Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesign vid KTH och projektledare för DelBo.
Fler bostäder på samma yta
Projektet har framför allt utgått från studentbostäder, men resultaten är relevanta för fler grupper. Många äldre studentbostäder byggdes som korridorer, där de boende hade egna rum men bara små gemensamma ytor för kök och badrum. Under de senaste 40 åren har det i stället framför allt byggts små studentettor i Sverige. De är ofta dyra och resurskrävande, och saknar plats för social samvaro.
DelBo visar att väl utformade delningsbostäder kan utnyttja den byggda ytan mer effektivt. Ett centralt begrepp är levnadsyta, alltså den totala yta en person har tillgång till, både privat och gemensam. I en delningslägenhet kan en person ha ett mindre privat rum men samtidigt tillgång till stora gemensamma ytor.
– När flera personer delar på en lägenhet kan varje boende få tillgång till betydligt mer yta än i en egen etta. Då går det att skapa härliga, sociala ytor med stora kök, vardagsrum och plats för gemenskap, säger Sara Ilstedt.
Hinder i systemet
För att fler delningsbostäder ska kunna byggas har DelBo samlat aktörer från bostadssektorn, fastighetsbranschen och policyområdet. Genom intervjuer och workshoppar blev det tydligt att dagens regler ofta utgår från att en bostad är till för ett hushåll. Brandregler, bygglovsprocesser, hyressättning och begreppsförvirring gör det därför svårt för fastighetsägare att utveckla nya boendeformer.
Projektet har resulterat i en kunskapssammanställning, en designguide och policyrekommendationer för hur goda delningsbostäder kan utvecklas i Sverige. Det har också bidragit till att göra olika förändringsprocesser, bland annat genom kunskapsunderlag till statliga utredningar.
Förvaltning blir en nyckel
En viktig slutsats är att delningsbostäder inte bara behöver god fysisk utformning, utan också en annan typ av förvaltning där fastighetsägaren tar ansvar för den sociala sidan av boendet, från introduktion och städrutiner till boendeambassadörer och stöd vid konflikter.
– Städning är ofta en av de första sakerna som leder till konflikter. Därför behövs tydliga regler, scheman och introduktion redan från början, säger Sara Ilstedt.
Från ensamnorm till delningsnorm
Delningsbostäder kan vara relevanta för fler än studenter. Unga vuxna som vill flytta hemifrån, nyinflyttade yrkesverksamma, flyktingar, äldre och personer som står långt från bostadsmarknaden är några grupper som kan ha behov av ett boende som både är prisvärt och erbjuder social gemenskap.
– Min förhoppning är att projektet ska bidra till att det byggs fler delningsbostäder. Jag ser en stor potential, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samtidigt behöver vi förändra vår norm från ensamnorm till delningsnorm i samhället, säger Sara Ilstedt.
Projektet har genomförts av forskare från KTH och Lunds tekniska högskola, med Södertörns högskola och Akademiska Hus som partners.