Illustration av en lägenhetsbyggnad bakifrån, med uteplats och terrasser.

Energiförbrukning kan minskas genom design av smarta bostäder och boenden. Nordic Innovative Living är ett projekt för att skapa moderna, attraktiva och smarta hem som har all tänkbar komfort utan att påverka miljön eller plånboken på ett negativt sätt.

Projektets vision är ett smart hem där människor lever i symbios med den nordiska naturen och använder önskvärda lösningar för noll klimatavtryck. Målet är att samdesigna en framtida förebild för smarta hem byggd i Norrbotten, med smarta lösningar och tjänster för effektiva och varaktiga beteendeförändringar och genom detta sprida kunskap om hur människor i olika åldrar, förmågor, sociala skikt och kön kan leva mer hållbart.

Projektet använder sig av en trans-disciplinär och samskapande designapproach för att utforska människors beteenden med, och barriärer för, smart energiteknik. Projektet skapar lösningar för hållbara bostäder och boenden i och genom samskapandet av ett smart hem.

Projektets mål är att:

  • främja cirkulärt och hållbart boende och hållbara boenden genom att visa upp förebilder. Projektet kommer att bygga hus i norra Sverige som kan fungera som förebilder och som lärande för att sprida kunskap om vad hållbart boende och boenden innebär och hur det kan upplevas.
  • motverka att människor tycker att hållbarhet innebär någon form av uppoffringar eller mindre glädjefylld livsstil genom att samskapa en rörelse i samhället kring glädjen i ett hållbart vardagsliv.
  • ta fram designinspirerande energismarta förebilder som gör det möjligt för människor att leva mer hållbara liv. Förebilderna kommer att vara: smarta boendelösningar, smarta produkter som knuffar människor till beteendeförändringar, och innovativa servicelösningar som bidrar till hållbart boende och hållbara boenden.

Projektägare

Luleå tekniska universitet

Projektledare

Åsa Nilsson Wikberg

Åsa Nilsson Wikberg

E-post: asa.wikberg-nilsson@ltu.se

Telefon: 070 – 610 13 42

Samarbetspartner

Brainbow labs, Innovative Living Sweden

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 december 2024

Illustration av en person som står framför ett hus med siluetten av ett berg bakom, och ett dollartecken i bakgrunden.

Det finns en stor potential för energieffektivisering i svenska småhus. Det här projektet undersöker småhusägares, och potentiella småhusköpares, värderingar av energieffektivitet jämfört med andra aspekter vid köp av småhus.

Hur energieffektivitet värderas kommer att jämföras med andra delar, som till exempel estetik och smarta uppkopplade hem. Projektet undersöker även hur beteendedesign påverkar värderingar och beslut kopplat till husköp. Nudging genom bland annat olika standardval och information om andras värderingar och beslut kan troligtvis ha en betydande effekt på vilka val husköpare och husägare gör.

För att uppnå en högre energieffektiveringstakt är det också viktigt att småhustillverkare och säljare har en god förståelse för sina kunder, erbjuder vad som efterfrågas och kommunicerar effektivt. Projektet undersöker därför även hur väl tillverkare och säljare kan förutspå vilka delar som kunderna värderar högst. Den kunskap som tas fram i projektet kommer att spridas till relevanta aktörer.

Projektägare

Anthesis

Projektledare

Erik Gråd

Erik Gråd

E-post: erik.grad@anthesisgroup.com

Telefon: 073 – 823 44 12

Samarbetspartner

Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 december 2024

En man som tar ut ett verktyg ur ett förråd.

Projektet “Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende” kommer att testa design, beteende, affärsmodeller och energifokus av tjänster för utsläppsfria verktyg. Målet är att utveckla koncept och affärsmodeller så att leverantörer kan erbjuda verktyg för delning mellan förvaltare av bostäder under dagtid i veckorna, och hyresgäster under kvällar och helger.

Utvecklingen kommer att ske tillsammans med boende och förvaltare i Riksbyggens, Telge Bostäders och Bodenbos bestånd. Projektets långsiktiga effektmål är att stödja beteendeförändringen mot delning, öka elektrifiering, resurseffektivitet och klimatpåverkan från verktyg för fastighets- och trädgårdsskötsel, och på detta sätt bidra till ett förnybart, flexibelt och robust energisystem med ökat samspel i energisystemen, såväl som ett mer resurseffektivt samhälle.

Projektets delmål är att:

  • Att ta fram en inventering av de deltagande bostadsbolagens nyttjande av arbetsverktyg för att hitta de verktyg som kan ingå i delningstjänsten inom aktuella pilotområden.
  • Med fokus på utsläppsfria verktyg som tjänst genomföra piloter inom vardera ett offentligt/privatägd bostadsbestånd.
  • Att genom dialog med användare i ovanstående piloter utreda, analysera beteenden och utprova koncept, design med vidhängande affärsmodeller för att leverantörer ska kunna skapa attraktiva erbjudanden kring utsläppsfria verktyg för delning mellan hyresgäster och fastighetsförvaltare.
  • Att leverera en kunskapssammanställning och upphandlingsunderlag och en manual för att respektive offentliga och privata bostadsbolag efter projektet ska kunna implementera tjänsten och gå vidare med upphandlingar inom området.

Projektägare

Husqvarna

Projektledare

Margaretha Finnstedt

Margareta Finnstedt

E-post: margaretha.finnstedt@husqvarnagroup.com

Telefon: 070 – 6786158

Samarbetspartner

Husbyggnadsvaror HBV, UPA, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Stiftelsen Innovation i Sverige, Sustainable Innovations i Sverige, Telge Bostäder, Uppsala universitet

Projektperiod

2020-11-02 till 2023-01-04

Gröna hjärtan

Nya grepp måste till för att få många små och medelstora fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att på bred front genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det behöver bli enklare att veta vad de ska göra, hur de ska genomföra det och om de ser att andra genomfört åtgärder med gott resultat, så kan det bli en “knuff” i rätt riktning.

Vi utgår ifrån beteendedesign, att nudging kan trigga fastighetsägare och förvaltare att genomföra åtgärder som deras grannar redan har genomfört, på samma sätt som till exempel installationer av solceller har gjort. En plattform ska tas fram, där en karta kommer att vara grunden. På kartan ska man kunna se andra fastighetsägare och bostadsrättsföreningar och vilka åtgärder de har gjort.

Även boende och hyresgäster av lokaler ska kunna knuffa fastighetsägaren till aktivitet. Designen av plattformen har påbörjats i ett tidigare projekt tillsammans med beteendevetare och UX-designers. Målet för detta projekt är att ta fram en fullt fungerande och målgruppsanpassad plattform, färdig att lanseras och marknadsföras av ett konsortium av lämpliga organisationer.

Projektägare

Energieffektiviseringsföretagen

Projektledare

Annika Marmbrandt

Annika Marmbrandt

E-mejl: annika.marmbrandt@eef.se

Telefon: 073 – 048 23 02

Samarbetspartner

RISE, Fastighetsägarna

Projektperiod

2021-05-17 till 2022-11-18

Tre barn som promenerar utomhus för att slänga återvinning.

FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, ansvarar för återvinningsstationerna i Sveriges kommuner. De ser till att behållarna töms, att innehållet kommer till rätt plats i hanteringskedjan, att materialet återvinns i så stor grad som möjligt och att det är städat och rent på återvinningsstationerna. När återvinningsmaterial hamnar på fel plats, medför det problem som i sin tur leder till ökad energianvändning i hanteringskedjan.

Projektets mål har varit att minska energianvändningen från materialinsamling vilket i sin tur kan ge energivinster i andra led av förpackningars livscykel. Detta kan åstadkommas genom en effektivare hantering som gör att folk sorterar mer, sorterar rätt och inte lämnar fel saker på återvinningsstationerna.

Tydliggöra att förpackningsåtervinningen är en del av ett komplext system

Utmaningen ur ett användarperspektiv är att hanteringen av förpackningsåtervinning är en del av ett komplext system som behöver bli tydligare för användaren. Utmaningen ur ett energiperspektiv är kopplad till användarnas utmaning – i vilken utsträckning kan vi genom att sortera mer, sortera rätt och inte lämna fel saker på återvinningsstationerna minska energianvändningen från förpackningsinsamling?

Projektet har arbetat med dessa frågeställningar med hjälp av tjänstedesignprocessen. Det övergripande målet för projektet har varit att skapa en skalbar lösning som förändrar beteenden kopplat till källsortering.

Interventioner för att hjälpa människor att sortera rätt

Två typer av interventioner genomfördes på ett antal återvinningsstationer. Den första interventionen fokuserade på information till hushåll samt på återvinningsstationerna, och bestod av ett fysiskt informations-kit, källsorteringspåsar, hemsida med info, färgkodade containrar och ny informationsskylt. Den andra interventionen fokuserade på användarens upplevelse på stationen genom ny grafisk design på containrarna.

Foto på färgglada påsar för återvinning och informationsmaterial

Informationskit och återvinningspåsar till hemmen.

Bild till vänster: Färgkodade containrar och ny informationsskylt. Bild till höger: Containrar med ny grafisk design.

Med hjälp av ett antal metoder analyserades interventionerna och energi- och klimateffekter av hushållens hantering. Energi- och klimatpåverkan har också kartlagts för de delar av förpackningarnas återvinningskedja som inkluderar stationsansvariga FTIs aktiviteter – städning, tömning och transport. Med utgångspunkt ur den kartläggningen har scenarier analyserats gällande vilken effektiviseringspotential det finns om de insamlade flödena blev renare, det vill säga att vi sorterar mer rätt och på så sätt ökar kvalitéten på det insamlade materialet.

Viktiga resultat

  • Resultaten av energikartläggningen visar att transporterna för tömning och insamling, och vidare till respektive materials hanteringsanläggning, är de mest energiintensiva aktiviteterna då de står för mer än 75 procent av energiförbrukningen och klimatpåverkan. Enbart genom att minska andelen felsorterat material skulle energi- och klimatpåverkan från transportledet kunna minska med mellan 10 och 35 procent för respektive förpackningstyp, beroende på hur stor andel som är felsorterat idag.
  • Genom att sortera mer rätt blir de insamlade varianterna av förpackningar renare, rätt material tas om hand på rätt plats och antalet onödiga transporter minimeras. Städningen av stationerna står för en jämförelsevis liten del av den totala energi- och klimatpåverkan – mindre än 5 procent i de studerade städerna.
  • Projektet har gett ny kunskap kring hur energianvändningen från insamling av förpackningar till återvinning kan effektiviseras, ny metodutveckling kring hur man kan koppla ihop tjänstedesign med aktörbaserad LCA och energikartlagning, och förbättrad information till användarna.

Fokus framåt

Nästa steg bör vara att ta kontakt med kommuner som vill utveckla ett bättre insamlingssystem, det vill säga utveckling av förbättrad information och utformning av återvinningsstationer. Ytterligare vidareutveckling bör göras av genomförda, mer inkrementella interventioner, med fokus på mer radikala interventioner och tjänster närmare hushållen.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter

Nyhet från Semcon: Ny design för effektivare återvinningsstationer

Projektägare

Semcon Sweden

Projektledare

Anders Sundin

Anders Sundin

E-mejl: anders.sundin@semcon.com

Telefon: 073 – 398 96 35

Lotta Svärd

Lotta Svärd

Samarbetspartner

RISE, Svenska Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Projektperiod

2020-11-01 till 2022-03-31

En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.

Elkonsumenter vill ansluta allt fler och högre laster i de lokala elnäten, till exempel i form av elfordon. Stamnätet har dock av olika anledningar problem att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet, framför allt i storstadsregionerna.

Ett viktigt bidrag till lösningen på kapacitetsbristen anses vara efterfrågeflexibilitet, vilket innebär förändringar i konsumtionsmönstret som bidrar till att upprätthålla effektbalansen i lokala elnät via indirekt eller direkt styrning.

Det övergripande syftet med projektet är att främja energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet bland elkonsumenter och prosumenter genom att utveckla och kvalitativt testa två olika designkoncept för detta ändamål:

  • en app som tillhandahåller realtidsåterkoppling till elkonsumenter som förväntas fokusera mer på effekt.
  • en app som tillhandahåller återkoppling som är speciellt anpassad för prosumenters behov.

Som ett led i utvecklingen (designprocessen) är målet att öka kunskapen om:

  • hur klimatrelaterad-, normativ-, målrelaterad- och uppdelningsåterkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och motivera energirelaterade beteendeförändringar och efterfrågeflexibilitet i hushåll. Uppdelningsåterkoppling innebär information om hur mycket enskilda apparater drar och bidrar till den totala elanvändningen.
  • vilken förståelse elkonsumenter har för begreppet effekt och hur begreppet kan kommuniceras på ett pedagogiskt sätt.

I användartesterna är målet att öka kunskapen om vilken typ av återkoppling som passar hushållens behov för att omsätta den i handling. Med andra ord att anpassa elanvändningen till effektrelaterade prismodeller på ett sätt som gynnar det lokala elnätet.

Projektägare

Uppsala universitet

Läs mer om USER – Uppsala Smart Energy Research group

Projektledare

Cajsa Bartusch

Cajsa Bartusch

E-post: cajsa.bartusch@angstrom.uu.se

Telefon: 018-471 30 25

Samfinansiärer

Bright Energy, Ellevio

Samarbetspartner

Bright Energy, Ellevio, Uppsala universitet

Projektperiod

2021-01-01 till 2022-12-31

Illustrationer som symboliserar vardagslivet i hemmet

Projektet kommer att utforma, utveckla och utvärdera digitala ljudinteraktioner som förstärker enskilda apparater och elmätare, och stödjer energieffektivt beteende i hushållet. Utan att lägga till i myriader av “pip” i vårt liv, kommer man att skapa nya vardagsljud som är avsedda att kännas, och implicit förstå, snarare än att lyssna på.

De processuella ljudmodeller, som kan bäddas in och anpassas, kommer att baseras på tidigare forskning om ljud, interaktionsdesign, beteendeförändring och energi. Projektet kommer att ta fram och utvärdera minst tre prototyper för ljudinteraktion som förstärkning av enskilda enheter och smarta elmätare.

De soniska interaktionerna ska hjälpa till att “knuffa” beteenden på ett diskret och ekologiskt sätt. Projektet kommer se till potentialen för spridning och kommersialisering genom att fokusera på lösningar som inte är orealistiskt komplicerade eller dyra. Projektet kommer även att bidra till kunskap genom publikationer av riktlinjer för hur liknande insatser kan utformas och deltagande i relevanta forum och akademiska publikationer.

Projektägare

KTH, avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign

Projektledare

Sandra Pauletto

Sandra Pauletto

E-post: pauletto@kth.se

Telefon: 076 – 697 38 03

Samarbetspartner

KTH Live in Lab

Projektperiod

2021-01-01 till 2023-12-31

Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".

Intresset för ljusets inverkan på både människan och upplevelsen av miljöer ökar men kunskapen är generellt låg, och det saknas både etablerade definitioner och en terminologi för upplevd ljuskvalitet. Konsekvensen blir ofta både undermåliga ljusmiljöer och överdimensionerade belysningsanläggningar, vilket leder till både minskat välbefinnande och ineffektiv energianvändning.

Perceptual Metrics for Lighting Design

Perceptuella mått för ljusdesign är ett tvärdisciplinärt projekt där det övergripande målet är att utveckla ett digitalt kommunikationsverktyg för upplevd ljuskvalitet, utifrån flera parallella och samverkande processer. Projektet går främst under den engelska titeln “Perceptual Metrics for Lighting Design”. Med aktiv bransch-samverkan utvecklas definitioner och en begreppsmodell för upplevd ljuskvalitet. Genom forskningsstudier kommer metoder för systematiska bedömningar av upplevd ljuskvalitet att utvecklas. Utifrån behovsanalyser, användaranalyser och UX-design integreras båda i en applikation för kommunikation och kompetensutveckling.

Centralt i projektet är att studera hur man med olika belysningslösningar kan uppnå både goda ljusmiljöer och effektiv energianvändning. Kunskapen förmedlas via det kommunikationsverktyg som byggs upp under projektet. Syftet är att kommunikationsverktyget ska kunna användas vid flera olika faser under designprocessen och även för utvärdering av färdig installation. Det kan ge argument för hur genomtänkt ljusgestaltning, och på så sätt bidra till både bättre ljusmiljöer och energibesparingar.

Projektägare

Konstfack

Projektledare

Johanna Enger

Johanna Enger

E-post: johanna.enger@konstfack.se

Telefon: 070 – 246 17 99

Samfinansiärer

RISE

Samarbetspartner

Högskolan Kristianstad, RISE

Projektperiod

2020-12-15 till 2023-07-30

Mer information om projektet

Följ projektet på deras Facebook-sida

Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Projektet Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen undersöker hur dominerande berättelser om “hållbara livsstilar” i samhället reproduceras i olika typer av medier och vad detta får för konsekvenser när det gäller att uppnå beteendeförändring. Utifrån ett normkritiskt perspektiv granskas och synliggörs hinder som byggts in i dessa berättelser när det kommer till tillgänglighet, förståelse och faktiska möjligheter till förändring för olika grupper av människor.

Projektets tvärvetenskapliga forskargrupp kommer att ta fram diskursiva designförslag, prototyper med uppgift att skapa diskussion snarare än att föreslå lösningar, som på olika sätt undersöker alternativa sätt att agera på klimatkrisen i relation till vardagslivet och på så sätt minska avståndet mellan insikt och agerande.

Projektägare

KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Karin Ehrnberger

Tf. projektledare

Camilla Andersson

Telefon: +46 (0)70 – 485 71 37

E-post: camilla.andersson@aalto.fi

Samarbetspartner

Global Utmaning, Aalto University, Högskolan i Halmstad och Usify

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-12-31

Mer om projektet

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

Ett barn som pekar på en datorskärm med ett hus som har solceller på taket.

Lokalförvaltningen i Göteborg Stad satsar storskaligt på solceller. Projektet ska ta fram ett koncept som på ett pedagogiskt sätt synliggör den egna fastighetens solelproduktion och dess sammanhang. Målet är ett interaktivt verktyg som på ett lustfyllt sätt skapar varaktigt engagemang och lärande, väcker nyfikenhet kring solel och inspirerar andra att ta efter. Primär målgrupp är skolbarn i årskurs 4 – 6 och sekundär målgrupp allmänheten.

Konceptet kommer att bygga på lokalförvaltningens mångåriga erfarenhet av beteendeförändring och lärande inom deras energipedagogiska arbete. Konceptet tas fram tillsammans med energipedagoger, akademi och design- och IT-konsult. Det slutliga verktyget kommer att användas i fastigheter och konceptets lärande kommer att utvärderas av Chalmers Tekniska Högskola.

Projektägare

Lokalförvaltningen Göteborgs Stad

Projektledare

Luisa Beneduce

Luisa Beneduce

E-mejl: luisa.beneduce@lf.goteborg.se

Telefon: 031- 365 08 27

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola

Projektperiod

2019-12-02 till 2022-09-30

Mer om projektet

2021-04-23 Pressmeddelande: Solvis gör elever till kloka elkonsumenter

Illustration för att symbolisera elförsörjning i vardagen.

De produkter vi använder i vardagen blir i allt större utsträckning elektriska och uppkopplade. Vi blir därmed också mer beroende av en väldigt tillförlitlig el- och internetförsörjning. På grund av energisystemets omställning till mer förnybara källor och påverkan från klimatförändringar ökar samtidigt sannolikheten för tillfällig effektbrist och störningar på energi- och IT-system.

Projektet kommer att undersöka hur vardagslivet skulle kunna bli mer motståndskraftigt mot sådana störningar men ändå upplevas som ett gott liv – något som vi kallar energiresiliens i vardagen. Som en del i detta vill vi utforska om själva designen av vardagsprodukter skulle kunna minska hushållens sårbarhet och bidra till mer flexibel efterfrågan på energi.

Exempel på energiresilienta produkter kommer att tas fram, testas, och utgöra grunden i en utställning som väcker tankar om energiresiliens. Projektet kommer även att ta fram riktlinjer för energiresiliens i produkter så att teknikbranschen kan applicera dessa i framtida produkter.

Projektägare

Chalmers tekniska Högskola, Institutionen för Industri och materialvetenskap

Projektledare

Helena Strömberg

helena.stromberg@chalmers.se

Samarbetspartner

RISE, Boid (inom Stiftelsen Chalmers Industriteknik), Electrolux Miljömärkning Sverige AB, Göteborg Energi, HSB Living Lab, Tengbomgruppen och Tieto Sweden.

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-09-30

 

 

 

Illustration av lägenhetshus med kortsidan utan vägg, så att man kan se in i olika rum.

Projektet fokuserar på det gemensamma köket och badrummet i kollektivt boende. Köket är en central plats för energi och resurshantering i hemmet, en plats för gemenskap men också för slitningar. Här behövs nytt tänkande och nya lösningar som utgår ifrån flera användare i köket och den senaste tekniken.

Projektet samlar partner från fastighetsbranschen, arkitektur, tjänstedesign och vitvaror för att tillsammans med forskare från KTH undersöka, utveckla och testa nya boendelösningar, produkter och tjänster. Akademiska Hus ska bygga 7000 nya studentbostäder och kommer direkt att kunna nyttiggöra kunskapen i sin verksamhet. Vårt mål är att skapa explorativa och kreativa lösningar både vad det gäller energi- och resurseffektivisering, samvaro,  lärande, matlagning och hygien, samt utveckla kunskap för att påverka byggregler och framtida byggande.

Projektägare

KTH, Institutionen för maskinkonstruktion – Integrerad produktutveckling och design

Projektledare

Sara Ilstedt

sarai@kth.se

Samarbetspartner

Electrolux, Akademiska Hus, The Savvy People, Theory Into Practice

Projektperiod

2019-12-02 till 2022-08-31

Mer om projektet

2021-11-16 Inslag i SVT: Studenter flyttar in i bostadsexperiment på KTH

2021-11-17 Pressrelease från KTH “Nu testas en ny typ av hållbar studentbostad”

Tjej och kille som sitter på golvet i ett rum med flyttkartonger runt omkring sig.

Via den digitala tjänsten Budkeep kan privatpersoner hyra ut förvaringsutrymmen de inte använder till personer som har behov av förvaringsutrymme. Tjänsten är baserad på delningsekonomi och minskar behovet av förvaringsanläggningar.

Projektet har handlat om att med hjälp av interaktionsdesign främja användningen av en hållbar förvaringslösning och kommunicera den klimatbesparing som görs, med målet att öka delande av förvaringsutrymme. Det långsiktiga målet är att skifta en hel industri med en negativ påverkan på miljön med dess höga energi- och resursförbrukning genom att minska efterfrågan på nybyggda förvaringsanläggningar.

Inom ramen för projektet har man även tagit fram livscykelanalyser (LCA) och information om den energi- och resursbesparing som tjänsten medför, vilket omvandlats och kommuniceras i koldioxidutsläpp. Man har även undersökt hur konsumenter kan nudgas mot ett mer hållbart beteende vid val av förvaringslösning.

Bild från Budkeeps websida, med illustrationer av flera hus på en gata med ett hus "inzoomat" med ett förstoringsglas och rubriken "Hitta förvaringsutrymme nära dig".
På Budkeep.com kan personer med outnyttjat förvaringsutrymme hyra ut detta till andra i behov av förvaring.

Nudga användare genom tjänstens smarthet

Under projektet kom man fram till att konsumenter inte ser förvaringsbranschen som en ohållbar bransch, även om LCA-resultatet visar på det. Detta ledde till en utmaning för projektet och man undersökte detta vidare – hur en hållbar tjänst kan kommuniceras för en större mängd personer där inte miljömedvetenheten finns, eller anses ligga till grund för, själva beslutsfattandet.

Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, eftersom miljöeffekten inte verkar ligga som främsta grund för beslutet. Desto fler som anammar hållbara tjänster – oavsett anledningen till beslutet – desto större blir den positiva miljöeffekten.

Viktiga resultat

  • Livscykelanalys data visar att self-storage har en betydande negativ miljöpåverkan motsvarande 12 kg CO2 per kvadratmeter och år.
  • Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, då miljöeffekten av tjänsten inte verkar ligga som främsta grund för beslut hos användarna.
  • De mätbara resultaten för projektet handlade om att höja konverteringsgraden av vissa beteenden inom tjänstens ramar, vilket också har uppnåtts.

Nästa steg handlar om att öka tjänstens tillväxt organiskt.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Mer om projektet

Projektägare

Budkeep AB

Projektledare

Oskar Bergkvist

oskar@budkeep.com

Samarbetspartner

KTH

Projektperiod

2019-09-01 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Simon Oljemark berättar mer om projektet på Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.

Consupedia har byggt ett Wikipedia för konsumenten. En webb- och mobilapplikation som på ett ögonblick ger information om alla dagligvaror på marknaden. Varje produkt värderas enligt fem kategorier: miljö, rättvisa, hälsa, kvalitet och pris. Värderingen utgår ifrån de globala hållbarhetsmålen och innehåller information om allt från transportsträcka, förpackningsmaterial och klimatpåverkan till näringssammansättning, allergener och prisjämförelser. Applikationen innehåller även tips och varningar från organisationer som bland annat Livsmedelsverket, Amnesty och WWF. Ett unikt beslutsstöd för värderingsstyrd konsumtion.

Projektet syftar till att, via Consupedia, utveckla och kommersialisera nischade lösningar som är behovsanpassade för offentlig och privat sektor som till exempel äldreboenden, skolmatsservering, restauranger och hotell. Samverkan mellan forskningsinstitut och offentlig och privat sektor skapar en bredd som är viktig för att kunna inkludera alla delar av samhället och maximera projektets genomslag på samhällets totala konsumtion.

De nischade lösningarna handlar om att man ska kunna skapa en profil i Consupedia med krav på till exempel godkända arbetsförhållanden vid produkttillverkning, max koldioxidutsläpp, hur långt en produkt ska ha fått transporterats, godkänd näringssammansättning, max mängd plast per kilo vara med mera. Ett beslutsstöd som möjliggör värderingsstyrd konsumtion för alla. En feedbackfunktion kommer även att utvecklas, så att man kan följa sin konsumtion över tid och där med även sin påverkan på planeten, andra människor, djuren och sig själv.

Projektägare

Consupedia AB

Projektledare

Roberto Rufo Gonzalez

E-mejl: rufo@consupedia.com

Samarbetspartner

Högskolan i Dalarna, KTH, Vetenskap & Allmänhet VA

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-08-31

Mer information

2020-11-10 Nyhet: Smart app visar matvarors hållbarhetspåverkan

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

En kvinna som är ute i skogen och sträcker armarna mot luften och solen.

Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå

För att skapa hållbara samhällen räcker det inte med energieffektiv teknik utan tekniken behöver utvecklas och stödjas, och trigga vissa mänskliga beteenden. Lösningar som knyter ihop interna och externa så kallade ”triggers” till beteendeförändringar kan bidra till att människor lyckas ställa om.

BeChange minskar klimatavtryck och klimatångest

BeChange är en metod för att minska klimatavtryck och klimatångest. Metoden hjälper till att ändra vårt sätt att tänka och att se miljöarbetet som något upplyftande och en möjlighet att skapa något bättre istället för tungt, begränsande och ångestladdat.

Det nya och unika i metoden är att den kopplar ihop mentala verktyg och klimatpsykologi med klimatrådgivning i ett flerstegsprogram som uppmuntrar till kraft-fulla livsstilsförändringar för att både minska sin klimatpåverkan och må bättre med stärkt miljömotivation. BeChange-metoden har visat att deltagare reducerar sin klimatpåverkan med 47 procent.

BeChange som digital tjänst

Syftet med projektet har varit att utveckla en digital tjänst av metoden BeChange för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå. Tjänsten ska bidra till hållbara förändringar i samhället i stort.

Då teknik och beteende stödjer varandra blir resultatet en positiv användarupplevelse som resulterar i positiv klimatpåverkan och minskad energiförbrukning. Genom att arbeta transdisciplinärt, med avseende på olika kompetenser, i en stegvis process och tillsammans med användare har projektet kommit en lång bit på väg för att uppnå en hållbar digital tjänst.

Kvinna som står och tittar på en vägg där det sitter post it-lappar och papper.
Jessika Rabne Fredin från BeChange vid workshop om kommersialisering.

Påverkan på individ- och organisationsnivå

Projektet har genomförts i en iterativ Design Thinking-process där tjänstens gränssnitt och innehåll har utvecklats. Parallellt har den digitala tjänstens kundnytta, affärsmodell och säljstrategi arbetats fram. Nästa steg är att bygga vidare på prototypen till en fullt fungerande tjänst. Tjänsten beräknas komma ut under hösten 2020.

Viktiga resultat

  • Projektet har resulterat i en första prototyp av den digitala tjänsten BeChange och en säljstrategi.
  • Viktiga insikter under projektets gång har varit vikten av att testa med användare för att förstå hur den digitala tjänsten upplevs och hur den kan bidra till förändrade beteenden inom hållbarhetsområdet.
  • Den digitala tjänsten har möjlighet att verka på både individ- och organisationsnivå. Tjänsten erbjuds i en form som är lättillgänglig för de flesta och den kan därmed även bli en naturlig del i användarnas vardag och på så sätt verkligen göra avtryck och skillnad.
  • Nästa steg är att fortsätta utveckla prototypen till en fullskalig produkt redo för lansering. Det innebär dels mer funktionalitet, dels mer innehåll i tjänstens utbud och fler användartester för att säkra användarupplevelsen.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: ”BeChange – Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå”.

Mer om projektet

Projektägare

BeChangeAB

Projektledare

Ann Murugan

ann@bechange.se

Samarbetspartner

Luleå tekniska universitet, Jaway Stockholm AB

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-04-30

Projektägare

BeChangeAB

Nyheter

2020-03-20 BeChange minskar klimatpåverkan och klimatångest

Filmer

Linn Lindfred, konsult inom cirkulär ekonomi och hållbar innovation på Jayway By Devoteam och deltagare i BeChange-projektet, berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Personer som sitter och tittar på en laptop.

Fjärrvärmeföretag kan genom ökad digitalisering bli en viktig pådrivare för ett smartare energisystem där det är enkelt och tilltalande för kunderna att anpassa sin konsumtion och ta de investeringsbeslut som ger största möjliga nytta i det totala energisystemet.

Fjärrvärme förser mer än hälften av alla svenska hem med värme och varmvatten. Ändå är det en förhållandevis okänd uppvärmningsform för allmänheten, vilket till stor del beror på att den i flerbostadshus generellt sett ingår i hyran för slutanvändaren. Som fjärrvärmekonsument är det svårt att veta vad olika beteenden och åtgärder har för faktisk miljöpåverkan. Energisystemet är komplext och utsläppsvärden kan förändras från timme till timme.

Digitala gränssnitt som underlättar energiuppföljning

Projektet har tittat på hur digitala gränssnitt och visualiseringar för fjärrvärmeköpare och slutanvändare kan stärka kundupplevelse och förståelse för fjärrvärme. Gränssnitten och visualiseringarna som har tagits fram ska även ge incitament för att anpassa det egna värmesystemet och värmekonsumtionen på ett sätt som bidrar till optimal energieffektivitet och begränsad miljöpåverkan ur ett systemperspektiv.

Väldesignad och lättbegriplig information

För att visionen om den upplysta värmekonsumenten ska bli verklighet krävs väldesignade och lättbegripliga digitala gränssnitt som kombineras med avancerad underliggande dataanalys och optimeringsberäkningar. Projektet har fokuserat på att bemöta dessa utmaningar med modern digital teknik och gränssnitt.

Bild inomhus på personer som står och diskuterar vid en tavla med post it-lappar på.
Workshop med energiföretag och designer för att utforma tjänsteerbjudande och designkoncept.

Viktiga resultat

  • Prototyp av ett digitalt gränssnitt som kraftigt underlättar energiuppföljning av fjärrvärmekonsumtionen. Systemet nyttjar Utilifeeds unika maskininlärningsalgoritm EnergyPredict till att i detalj utvärdera hur värmekonsumtionen påverkats av olika åtgärder samt den generella förändringen av energieffektivitet mellan år oberoende av väderpåverkan.
  • Designprototyper som illustrerar hur gränssnittet kan vidareutvecklas för att sprida insikter om de enskilda byggnadernas påverkan på det övergripande energisystemet. Det visar även hur optimering av energianvändning med hjälp av byggnadens värmetröghet och beteendeförändringar kan illustreras och följas upp för ökad insikt hos fastighetsägare och hyresgäster.
Skärmklipp från PropAI.
Gränssnitt för fjärrvärmeanvändare med insikter och analyser som hjälper till att inspirera till energieffektiva åtgärder.

De prototyper som har utvecklats inom projektet kommer att vidareutvecklas av Utilifeed och testas på ett urval av fastighetsägare och energiföretag under hösten 2020 med ambitionen att i samarbete med energiföretag kunna erbjudas kommersiellt under 2021.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Slutrapport Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme.

Mer om projektet

Utförare

Utilifeed

Samfinansierärer

HiQ, Borås Energi och Miljö, Borlänge Energi, Fortum Oslo Varme, Göteborg Energi, Jönköping Energi, Mölndal Energi

Projektledare

Jonas Ottosson, Utilifeed

Jonas Ottosson

Mobil: +46 (0) 76 316 96 42

E-mejl: jonas@utilifeed.com

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-09-05

Nyheter och filmer

Jonas Ottosson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Solceller på ett tak

Byggnader står för 39 procent av den totala energianvändningen i Sverige och är en kritisk faktor i övergången till ett hållbart energisystem. En av de mest lovande teknikerna för att förbättra byggnaders energieffektivitet och öka förnybar energiproduktion är solceller på tak. Fastighetsägare har idag ett komplext landskap av solcellslösningar att navigera sig genom. Det finns olika tekniska möjligheter, systemlösningar, leverantörer och ekonomiska osäkerheter som alla utmanar i beslutsprocessen.

Projektets mål är att identifiera de mest effektiva metoderna ur ett beteendeekonomiskt perspektiv för att skapa ett skalbart, prosumer-centrerat ramverk för kommunikation av solcellslösningar. Design Thinking kommer att användas för att identifiera behov och barriärer och under prototypfasen kommer idéer och tekniker att testas. Det ramverk som identifieras kommer ligga till grund i arbetet med att ta fram en skalbar kommunikationsmodell som ska underlätta kommunikation och val av solcellslösningar. Kommunikationsmodellen ska samtidigt ”puffa” mot hållbara val och en större spridning av solcellssystem.

Här kan du testa de nya webbverktygen som utvecklats under projektet för att beräkna solenergi och den ekonomiska genereringen av ditt tak.

Projektägare

KTH

Projektledare

Hatef Madani

hatef.madani@energy.kth.se

Samfinansiärer och samarbetspartner

Beteendelabbet, Tyréns och Karlstads kommun.

Projektperiod

2019-08-01 till 2022-06-30

Mer information om projektet

Länk till projektsida för projektet på KTHs webbplats

2021-11-11 Nelson Sommerfeldt presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Nyheter och pressreleaser

2021-11-10 Nyhet: Projektet som ska få fler att investera i solceller

2021-11-04 Pressrelease KTH: Nya solkartor hjälper konsumenten fatta rätt solcellsbeslut

2019-12-18 Nyhet KTH: Då bör du köpa solpaneler

Akademiska publikationer

Galli, F. Predicting PV self-consumption in villas with machine learning. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2021.

Sommerfeldt, N., Lemoine, I., Madani, H. (2021) A user-centered design approach to identify behavioral biases in household solar PV adoption In: Xianli Zhu and Gabriela Prata Dias (ed.), 6th European Conference on Behaviour Change for Energy Efficiency (pp. 134-137). Copenhagen

Ritad byggnad med personer som rör sig utanför.

Genom att koppla samman den ”hållbara byggnaden” med de boendes behov via ett så kallat ”servicelager” kan man systematiskt öka de boendes motivation till hållbar livsstil och beteende. Projektet har syftat till att minska energi- och vattenanvändning med 15 procent och avfall med 20 procent och samtidigt förbättra upplevelse och nöjdhet för de boende.

Historiskt sett har energibesparingsprogram till stor del förlitat sig på tekniska eller ekonomiska åtgärder. En hel del forskning har dock visat att nudging som uppmuntrar hushållen mot en mer hållbar energianvändning kan var mer effektivt och ha en positiv inverkan på miljön. Vidare har forskningen visat att ett systemtänkande krävs. Genom att kombinera tekniska åtgärder med nudging kan individen motiveras till ett mer hållbart beteende och därmed minska koldioxidutsläppen från byggnader ytterligare.

Ökar kunskap om miljövänliga tjänster för det smarta hemmet

Forskningsprojektet bidrar till att öka kunskapen inom  beteendeområdet för att designa mer miljövänliga tjänster för det smarta hemmet. Projektet har iterativt kombinerat kvalitativa data från UX-forskning, som till exempel kundresekartor och feedbacksessioner, med högupplösta kvantitativa data från sensorer. Tillsammans har de gett en tydlig bild av potentiellt värdeskapande för både slutanvändare och byggnadsägare.

Projektet har fokuserat på tjänstedesignprocessen med utgångspunkt från användarnas behov och erfarenhet, och tillhandahållit ett systematiskt arbetssätt som länkar dataanalys till användarcentrerad tjänstedesign. Det är först när vi förstår slutanvändarnas beteendemönster och preferenser som vi kan skapa fungerande strategier för beteendeförändringar och vanor som är mer hållbara. Utöver detta har denna studie också undersökt olika intressenters roll i processen att ändra beteenden och vanor. Projektet föreslår metoder för samskapande av de nya tjänsterna med flera intressenter.

Servicekoncepten skapades och testades i KTH Live-in-Lab fullt utrustade testbädd för smarta byggnader. Flera industriella och akademiska partner deltog i projektet.

Personer som sitter och står runt ett bord och diskuterar. På bordet ligger workshop-papper..
Slutanvändare som deltar i idégenerering baserat på resekartan för dagliga aktiviteter. Sessionen ledde till 24 serviceerbjudanden, varav de flesta kunde sättas ihop i tre servicekoncept.

De viktigaste forskningsfrågorna har varit:

  • Hur implementerar man ett både mänskligt (human-centric) och datadrivet tillvägagångssätt för tjänstedesignprocessen i den byggda miljön?
  • Hur kan nya tjänster i hemmet utformas för att spara resurser?

Resultat

Komfort

  • Mål + 30 procent
  • Utfall + 15 procent

Den slutliga tjänsteportföljen visar att både slutanvändare och intressenter vill fokusera mer på “komfort som en tjänst”. Dock kan utvecklingen av en sådan tjänst kräva ett komplext tillvägagångssätt och olika systemintegrationer såsom Human-Building Interaction (HBI).

Användarupplevelse

  • Mål: + 30 %
  • Utfall: + 20 %

Efter fördjupade intervjuer och feedback-sessioner har vi sett högre förväntningar på bostadstjänsterna från slutanvändarna.

Miljöpåverkan

  • Mål: – 15 %
  • Utfall: – 10 %

Efter de preliminära Proof-of-concept-sessionerna för test och feedback ser vi fortfarande många mänskliga faktorer och externa faktorer (som säsong och covid-19-relaterad situation), vilket kan påverka slutresultaten till både högre och lägre värden. Här presenterar vi bara den genomsnittliga energibesparingspotentialen, som vi kan anse som en långsiktig och stabil parameter.

Marknadsanpassning

  • Mål: + 50 %
  • Utfall: + 75 %

I det tidiga stadiet av projektet har vi fått ett enormt intresse och många erbjudanden att samarbeta från olika marknadsaktörer. Detta innebär att de föreslagna servicekoncepten är mycket relevanta för marknaden och vi ser en framtida snabb tillväxt för detta segment.

Slutsatser

  • Ett människocentrerat (human-centric) tillvägagångssätt ökar intresset för alla intressenter att utveckla och använda en tjänst även om den är inriktad på miljö- och hållbarhetsrelaterade värden och kanske inte har direkt ekonomisk avkastning.
  • Processen för samskapande överbryggar klyftan mellan den enskilda användaren och intressenter inom byggnadsindustrin och kan skapa en gemensam strategi för energibesparing i den byggda miljön.
  • Servicekoncepten med ett högre UX-index har en högre potential att bli en del av vardagen och hålla sig kvar i vardagen (inga eller små rebound-effekter). De kan skapa systematisk energibesparing på lång sikt I stället för stora besparingar på kort sikt kan slutanvändarna utveckla nya sociala normer, som kan bli permanenta.

Fokus framåt

Nästa steg är att utifrån projektets resultat utöka portföljen av tjänster och flytta dessa in i den kommersiella designfasen tillsammans med våra industripartner. Denna studie har öppnat en dörr till så kallad servitisering (servitization) i byggnader med fokus på hållbarhet i de boendes vardag.

Artiklar

Februari 2021. Forskningsartikel: Co-Creating Service Concepts for the Built Environment Based on the End-User’s Daily Activities

November 2021. Forskningsartikel där ett av servicekoncepten delvis beskrivs: Identification of everyday food-related activities with potential for direct and indirect energy savings: KTH Live–in–Lab explorative case study

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för energiteknik

Projektledare

Elena Malakhatka, elenama@kth.se

Samarbetspartner

Schneider Electric Sweden, Fjord Accenture, KaosPilots, Aarhus, Karlsruhe Institute of Technology, University College London | UCL Behavior science and energy services for the building environment

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-12-31

Elena Malakhatka berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Person som tittar på en surfplatta i köket. Frukt i förgrunden på köksbänken.

Köket är en central knutpunkt för hushållens energi- och resursanvändning. Kylning av mat, matlagning och diskning står för cirka 50 procent av användningen av hushållsel. Vidare kräver produktion av livsmedel en avsevärd mängd energi, där beräkningar visar att bara den tredjedel mat som slängs står för cirka två procent av energianvändningen.

Projekt syftar till att designa, utveckla och utvärdera digitala beteendeförändringsverktyg för att hjälpa hushåll att ändra energi- och resurskrävande beteenden i köket. Projektet baseras på två större forskningsöversikter som genomförs rörande digitala beteendeinterventioner om mat och energi. Till skillnad från de flesta studierna i dessa översikter kommer lösningarna att grundas i beteendeförändringsteori. Projektet kommer framför allt att fokusera på beteendeförändringsteknikerna “habit formation” och “goals and planning”, som projektet ser har störst potential. Projektet kommer att utveckla både fysiska IoT-verktyg och rent digitala verktyg.

Projektägare

KTH – Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och Interaktionsdesign (MID)

Projektledare

Björn Hedin, bjornh@kth.se

Samarbetspartner

Linnéuniversitetet, Consupedia AB, Swedish Development Group 12 AB

Projektperiod

2019-05-15 till 2022-12-31

 

En kvinna som står still med sin cykel och pratar med en kvinna och en man.

För att lyckas nå upp till klimatmålen behöver vi bli bättre på att engagera vanliga medborgare i klimatomställningen. Detta projekt undersökte hur en lokal hållbarhetsapp kan bidra till ökat engagemang och trivsel kopplat till avfall och energi i två pilotområden i Stockholm. Totalt deltog över 200 hushåll i testerna.

För att bättre engagera de boende i avfallsfrågan testades en ny teknologi som möjliggör återkoppling och visualiseringar av sortering och avfallsmängder på hushållsnivå tillsammans med boende i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. En innovation som möjliggjordes med hjälp av smarta mätare i sopsugssystemet. Återkopplingen kombinerades med olika beteendeinsatser och kampanjer med smarta guider och tips, för att bidra till ett kollektivt engagemang och beteendeförändringar hos de boende.
På energisidan testade projektet nya typer av återkopplingar och visualiseringar för elanvändning på hushållsnivå med testhushåll på KTH campus i Stockholm. Ett särskilt fokus låg vid att testa hur ett nytt ”paustimme”-koncept kan bättre engagera boende att minska elanvändningen under timmar då elnätet är högt belastat.

Lovande sätt att engagera boende

Projektets resultat visar denna nya metod för ökat medborgarengagemang kan utgöra ett lovande sätt att bättre engagera boende i avfalls- och energifrågor. Den nya plattformen bedöms kunna bidra till beteendeförändringar, ökad miljömedvetenhet hos de boende, smidigare kommunikation och nöjdare hyresgäster. Samtidigt öppnar tjänsten för nya möjligheter för kommuner, fastighetsägare och infrastrukturbolag att nå ut till sina slutanvändare, konkretisera hållbarhetsarbetet och följa upp och bevisa framsteg som görs inom avfall- och energisektorn.

Viktiga resultat

  • Deltagarna var vid projektets slut 15 procent nöjdare med sitt avfallssystem
  • Sorteringen i sopsugssystemet ökade med 48 procent
  • Restavfallet hos projektdeltagarna minskade med i snitt 7 procent
  • Driftstoppen i sopsugssystemet minskade med 55 procent jämfört med tidigare år
  • Förbättrad social hållbarhet i form av ökad trivsel, samhörighet, grannskapsidentitet och tillit mellan deltagarna i projektet
  • Minskade topplaster för elförbrukning med i snitt 63 procent för de som deltog i de så kallade Paustimmarna (en timme då elnätet är högt belastat)
  • Minskad elförbrukning hos deltagarna med i snitt 7 procent

Fokus framåt

Tillsammans med en av Sveriges största cleantech exportörer, sopsugsleverantören Envac, fortsätter arbetet för att ta fram en vidareutvecklad och professionaliserad version av konceptet som testats. Den långsiktiga målsättningen är att etablera en ny digital standard för resurshantering i städer enligt Re3 – Reduce, Reuse, Recycle. Nästa steg för projektdeltagarna handlar om att bygga vidare på de viktiga lärdomar som möjliggjorts genom detta projekt för att skala de nya lösningarna till fler områden. Särskilt viktigt blir att pröva om de goda effekterna som uppmätts i detta projektet kan bibehållas och förstärkas vid en uppskalning av konceptet i Norra Djurgårdsstaden och flertalet andra stadsdelar i Stockholmsområdet.

Slutrapport

Bilder från projektet

Personer som står i kö till ett glasstånd.
Boende i ett av testkvarteren under en glassdag som projektet arrangerade.
Innergård med grönska och lägenhetshus runt omkring.
Pilotkvarteret Hornslandet i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm.
Sopnedkast utanför lägenhetshus. Tre sopnedkastluckor med olika färger, blå, gul och vit.
Sopsugssystemet i kvarteret Hornslandet, Norra Djurgårdsstaden.
Tre sopnedkast med figurer runt själva inkasten.
Mata monstren – projektet testade ett sopmonsterkoncept för att engagera i avfallsfrågan.
Bild på två mobiler och en surfplatta som visar nästa steg av boendeplattformen.
Nästa steg i utvecklingen: Envac ReFlow


Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2021-11-11 David Enarsson från LocalLife presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2020-09-10 Blogginlägg från LocalLife: “Glass i stora lass och i alla väder”

2020-12-18 Nyhet: Boendplattform ökar miljöengagemang hos grannar

2019-12-12 Hans Anebreid från Envac presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019.

Projektägare

Envac AB

Projektledare

Kent Norlenius, kent.norlenius@envac.se

Samfinansiärer

Stockholmshem, LocalLife Sweden

Samarbetspartner

Stockholmshem, KTH, LocalLife Sweden

Projektperiod

2019-04-01 till 2021-09-30

Personer som cyklar på en cykelbana.

Konsumtion i svenska hushåll står för drygt 60 procent av Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Forskningsprojektet VaneVis adresserar problemet med den handlingsförlamning som kan uppstå när människor har kunskap om effekten av sina beteenden på klimatet men inte vet hur de ska åtgärda bristerna.

Projektet visar att företag mycket väl kan stödja sina anställda i att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion. Den slutsatsen drogs när VaneVis studerade hur anställda på två olika företag agerade när de genomförde en hållbarhets-kampanj på två månader under 2021. Projektet visar också att när ett verktyg för att stödja minskning av klimatavtryck ingick i ett socialt sammanhang upplevdes det som mer positivt än när det användes av enskilda privatpersoner utanför kampanjen.

Kärnan i kampanjen på företagen var det webbaserade verktyget Habits, som bygger på att användare beräknar sina klimatavtryck, minskar sina avtryck genom att anta olika utmaningar som ges av verktyget och tävlar i lag för att tillsammans uppnå ett uppsatt mål. Tanken var att grupper och individer på ett lustfyllt sätt skulle utmana varandra att prova mer hållbara vanor jämfört med sina nuvarande.

Både före och efter kampanjen fick deltagarna beräkna sina klimatavtryck med hjälp av en så kallad klimatkalkylator. Forskarna analyserade sedan hur mycket deltagarna lyckades minska den totala klimatpåverkan. Före respektive kampanj satte företagen ett mål för hur stor minskning av utsläpp som siktades på efter avslutad kampanj. Målet sattes i förhållande till FN:s klimatmål och till hur många av de anställda på företaget som deltog i kampanjen.

Deltagare minskade sina koldioxidutsläpp över uppsatt mål

Båda företagen nådde en minskning över det uppsatta målet. Minskningen var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant. Skälet till att minskningen var störst inom det område skulle kunna ha att göra med att förändringar i vanor kopplade till denna resursanvändning tillhör dem som både är enkla att åstadkomma och påverkar CO2-avtrycket avsevärt. Signifikanta skillnader fanns också i avtrycken inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna.

Enkäter och intervjuer visade att kampanjerna ledde till att de flesta deltagare upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare. Kampanjen ledde också till att de diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj. En viktig lärdom från projektet är att alla deltagare och användare av verktyget inte har samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Det finns en risk med att kampanjer av det slag som gjorts i projektet enbart når dem som är motiverade att sänka sina klimatavtryck. Framtida forskning bör därför studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Viktiga resultat

  • Verktyget Habits var mer motiverande att använda i företagskampanjer än av enskilda privatpersoner som själv sökte upp det på Internet. Ett skäl är den sociala gemenskapen som ett företag kan ge.
  • Företag har en viktig roll att spela i att stödja sina anställda att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion
  • Båda företag som medverkade i studien nådde en minskning över de mål de hade satt upp före respektive kampanj
  • Minskningen av klimatavtryck var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant
  • Minskningen av klimatavtryck var också signifikant inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna
  • De flesta deltagare i kampanjerna upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare
  • Kampanjen ledde till att deltagarna diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj
  • Verktyget passar bäst för användare som är motiverade till att förändra sina vanor till att bli mer hållbara, men behöver hjälp med att komma igång

Fokus framåt

Alla deltagare och användare av verktyget har inte samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Framtida forskning bör också studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Slutrapport

Den fullständiga projektrapporten kommer att läggas upp i augusti/september.

Mer om projektet

2021-07-01 Nyhet: Kollegorna underlättar hållbara beslut

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

KTH, Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Cecilia Katzeff, ckatzeff@kth.se

Samfinansiärer

Habits

Samarbetspartner

Stockholm Environment Institute, Habits

Projektperiod

2019-05-15 till 2021-05-31

Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.

– Normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet

Vi står inför en mängd stora utmaningar i omställningen till ett hållbart samhälle. Vi vet också att det krävs mer än tekniska förändringar för att nå sociala och ekologiska mål. Hur kan boende och vardagsliv fungera som en arena i denna omställning och vilken roll kan boendeföreningar spela för att driva gemensam omställning? Projektet har kombinerat energi- och klimatutmaningen med jämställdhetsfrågor – för att undersöka hur synen på hållbarhet relaterar till bland annat kön, ålder och klass och hur ett hållbart vardagsliv skulle kunna se ut bortom de normer och maktstrukturer som vi har idag.

Genom en nyskapande kombination av etnografisk och designbaserad forskning har detta tvärdisciplinära projekt kritiskt studerat hur hållbarhet i vardagslivet uppfattas och görs rent praktiskt. Projektet har lyft blicken från det ofta individualiserade fokuset på att det ska vara ”lätt att göra rätt” – medvetet tillspetsat och illustrerat i våra normkritiska designprototyper som exempelvis ”återvinningsbältet” eller ”klimatredovisande påsar” som upprätthåller rådande konsumtions- och maktstrukturer, om dock i en grönare tappning. I fallstudier med boendeföreningar har de sett att tolkningar av hållbarhet i boendet dessutom tenderar att exkludera olika perspektiv bortom rådande föreställningar av exempelvis tekniska lösningar där de boende ses som en barriär snarare än en utgångspunkt för förändring.

Projektet har dock inte stannat i kritiken, utan också mer framåtblickande visat på vad som behöver göras för att nå längre i bostadssektorn, där alla pratar hållbarhet, men få ställer om. Vi måste gå från ett ofta ensidigt fokus på effektivitet till att i stället prata tillräcklighet och från att prata förändring av enskilda teknologier eller beteenden till ett systemperspektiv, där alla aktörer berörs och behövs. Utifrån ett antal framåtblickande, ”spekulativa” designkoncept ges också förslag på hur en ny relation mellan vardagsliv, ekosystem och samhällssystem kan te sig, där vi måste omvärdera och omförhandla befintliga privilegier och förgivettagna sätt att göra och tänka kring exempelvis yta och resurser i boendemiljön. I ett av huvudresultaten från projektet – ett samtalsmaterial riktat till boendeföreningar som vill ta sitt hållbarhetsarbete längre – samlas slutligen alla forskningsinsikter för att hjälpa människor att ställa om vardagen, tillsammans.

Illustration av bostadsbyggnader med en loge. Djur betar utanför och en stor humla är i förgrunden av bilden.
Logen, ett av sju spekulativa designkoncept. Här undersöker vi hur vi kan skapa lokal resiliens genom en förståelse av hur hållbarhet handlar om att förstå vår plats i en sammankopplad väv där vi alla är beroende av varandra – djur, natur och människan.
Man med mörka kläder som har ett bälte med små väskor för återvinning av bland annat plast, papper och cigarettstumpar.
Återvinningsbältet, ett av de fyra normkritiska designkoncepten. Det här bältet vill synliggöra och problematisera symbolhandlingar, i det här fallet sopsortering, som bara hanterar konsekvenserna, snarare än grundproblematiken.

Viktiga resultat

Insikter

  • Det krävs mer än teknik eller enskilda beteendeförändringar för att nå hållbarhetsmål, det krävs ett paradigmskifte där vi engagerar alla aktörer för en hållbar omställning av bostadssektorn såväl som människors vardagsliv och boende
  • Olika normer kopplade till kön, klass, etnicitet, ålder osv. påverkar hur vi förstår hållbarhet och rådande maktrelationer skapar inlåsningar som vi måste adressera för att åstadkomma en inkluderande omställning
  • Designdriven norm-kritisk och spekulativ forskning är ett nyskapande och relevant sätt att ta sig an samtida samhällsutmaningar och visa på de omförhandlingar av privilegier som krävs i omställningen
  • Genom att ge utrymme för känslor och förkroppsligandet av kunskap i samtal kring omställning kan vi uppmuntra till att driva förändring tillsammans

Verktyg för hållbar omställning

Här har vi samlat det material som tagits fram i projektet. De olika materialen riktar sig till olika målgrupper och ger en möjlighet att både enskilt och gemensamt få reflektera kring flera perspektiv på hållbarhet och de överväganden som omställningen till ett hållbart samhälle, boende och vardagsliv kan innebära.

  • Samtalsmaterial: ”Att ställa om vardagen tillsammans”.
  • Pamfletter, två stycken: “Alla jobbar med hållbarhet – ingen ställer om. Vad alla i bostadsbranschen bör veta” och “Do´s and Dont´s: Design för vardagslivets omställning”.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Fyra vetenskapliga artiklar har skrivits, varav en är hittills (augusti 2022) är publicerad.

Examensarbete

Bachelor-nivå: ”Utveckling av illustrativa artefakter: samtalsmaterial om maskulinitetsnormer inom hållbarhet”. Mastersnivå: “Normed Sustainability – A socio-technological journey in hygiene practices ”.

Spel

Normkollen

Fokus framåt

Som ett nästa steg vill projektgruppen förankra projektets resultat och verktyg hos fler bostadsaktörer så att det får större spridning, och på så sätt bidra till ett paradigmskifte inom branschen samt möjliggöra för de boende att tillsammans driva en inkluderande omställning.

Fullständig rapport

Presentationer och nyheter

2021-12-01: Avslutande webbinarium

Den 1 december 2021 höll forskningsprojektet ett avslutande webbinarium där man presenterade ett urval konkreta verktyg framtagna som stöd för de som vill driva en inkluderande omställning utifrån sin vardag och boendemiljö. Med hjälp av en panel aktörer från bostadssektorn, civilsamhället, med flera utforskades behovet av ett paradigmskifte i hur vi arbetar med hållbarhet i boendet och möjligheterna för omställning, tillsammans.

2021-08-17 Intervju med Pernilla Hagbert i webbtidningen Extrakt: Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

2021-04-29 Nyhet på Designforenergi.se: Könad hållbarhet utforskar energimaningen normkritiskt

2020-12-18 Intervju med Pernilla Hagbert och Eva Minoura i Tidskriften Arkitektur: Läs intervjun “Vi måste prata omställning”

2020-02-12 Därför bryr sig män och kvinnor olika mycket om klimatet: Hagbert medverkar i ett inslag för SVT Nyheter Västerbotten som kopplar till projektets tema och relation till samarbetet med organisationen MÄN: Läs mer och se inslaget här

2019-11-12: Årskonferens Design för energieffektiv vardag

Projektledare Pernilla Hagbert presenterar projektet Könad Hållbarhet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

2019-09-16 20 tänkare kring 2020-talet. Pernilla Hagbert intervjuas i Svenska Dagbladet med koppling till projektets fokus på intersektionella aspekter i boende. Länk till artikeln i SvD (prenumeration krävs för att kunna läsa hela artikeln)

2019-10-03 Cross-dressing appliances reveals design’s gender bias. Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare på KTH, deltar på TedxStockholm i maj 2019. Se föreläsningen här.

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, och avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Projektledare

Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH (föräldraledig)

E-post: pernilla.hagbert@abe.kth.se

T.f. projektledare: Camille Andersson

E-post: andersson.camille@gmail.com

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Projektperiod

2019-01-01 till 2022-06-30

Illustration av en lägenhetsbyggnad bakifrån, med uteplats och terrasser.
Nordic innovative living – design av människa & energismarta hus och boende
Energieffektivitet i hemmet
Illustration av en person som står framför ett hus med siluetten av ett berg bakom, och ett dollartecken i bakgrunden.
Värdering av energieffektivitet vid husköp, säljares förmåga att förutspå och effekten av beteendedesign
Energieffektivitet i hemmet
En man som tar ut ett verktyg ur ett förråd.
Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende
Energieffektivitet i hemmet
Gröna hjärtan
Beteendedesign för energieffektivisering mellan grannfastigheter
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Tre barn som promenerar utomhus för att slänga återvinning.
TJÅRVEN – Tjänsteinnovation inom återvinning ur energisynpunkt
Energieffektivitet i hemmet
En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.
Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Illustrationer som symboliserar vardagslivet i hemmet
Sonisk interaktionsdesign för att stödja energieffektivt beteende i hushållet
Energieffektivitet i hemmet
Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".
Perceptuella mått för ljusdesign
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Man i kostym promenerar över ett gångställe. I bakgrunden syns en bil.
Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Ett barn som pekar på en datorskärm med ett hus som har solceller på taket.
SolVis – verktyg för visualisering av och kunskapsspridning om solelproduktion
Energieffektivitet i hemmet
Illustration för att symbolisera elförsörjning i vardagen.
Design för en energiresilient vardag
Energieffektivitet i hemmet
Illustration av lägenhetshus med kortsidan utan vägg, så att man kan se in i olika rum.
Co-kitchen, Hållbart co-living för studenter
Energieffektivitet i hemmet
Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.
Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö och förbättrad hälsa
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel
BeChange
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Personer som sitter och tittar på en laptop.
Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme
Energieffektivitet i hemmet
Solpaneler på ett tak
Prosumer-Centric kommunikation för spridning av solceller
Energieffektivitet i hemmet
Service Design för pro-miljö-beteende och resurseffektivitet i KTH Live-in Lab
Energieffektivitet i hemmet
Design av digital teknik för att stötta energirelaterade beteendeförändringar i köket
Energieffektivitet i hemmet
Re3 – Kollektivt engagemang för en cirkulär ekonomi
Energieffektivitet i hemmet
Personer som cyklar på en cykelbana.
VaneVis – Att Skapa Hållbara Vanor i Vardagen
Energieffektivitet i hemmet / Mobilitet
Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.
Könad hållbarhet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet