Energieffektivitet i hemmet

Svenska hushåll berörs av alltmer komplexa elprismodeller, där både rörliga elpriser och nya former av effektavgifter påverkar den totala elkostnaden. Informationen finns, men den är ofta svår att förstå och blir tillgänglig först med kort varsel, vilket gör det svårt för hushåll att planera sin elanvändning. Det kan leda till en känsla av förlorad kontroll. Samtidigt ökar elektrifieringen av samhället och prissättningen blir mer detaljerad, vilket gör behovet av tydlig och användarvänlig kostnadsinformation större än tidigare.

Projektet SPOT‑ON utvecklar prototyper och design‑guidelines som visar hur historiska elpriser, prognoser på elpriset och effektavgiftsinformation kan presenteras på ett tydligt, begripligt och tillförlitligt sätt. Syftet är att skapa lösningar som stärker hushållens möjligheter att planera sin elanvändning, samtidigt som energibolag, tjänsteutvecklare och myndigheter får nya insikter om hur kostnadsinformation kan utformas för att bli mer relevant och användbar.

Projektet kombinerar användarstudier, analyser av pris- och avgiftsdata samt prototyputveckling för att ta fram kunskap och exempel som kan integreras i framtida tjänster. Genom detta bidrar SPOT‑ON till ökad förutsägbarhet, trygghet och förståelse hos hushåll, och till ett mer flexibelt och hållbart elsystem i stort.

Mål

Målet är att ge energibolag, tjänsteutvecklare och rådgivande aktörer riktlinjer och insikter som kan stödja utvecklingen av framtida digitala tjänster för elkostnadsinformation. Dessa riktlinjer tas fram i form av design‑guidelines som bygger direkt på de prototyper som utvecklas i projektet.

En central del av projektet är därför att utveckla pedagogiska, tydliga och tillförlitliga sätt att presentera historiska och prognostiserade elpriser och avgifter. Genom prototyper som visar hur sådan information kan utformas och användas i praktiken skapas det kunskapsunderlag som ligger till grund för design‑guidelines. På så sätt bidrar projektet både till hushållens möjligheter att planera sin elanvändning bättre och till att stärka flexibiliteten i elsystemet.

Målgrupp

Projektets primära målgrupper är energibolag och tjänsteutvecklare som utvecklar digitala tjänster för pris- och kostnadsinformation, samt forskare inom energi, beteende och människa‑teknik‑interaktion.

Sekundära målgrupper är energi‑ och klimatrådgivare, berörda myndigheter och aktörer som aggregatorer och systemutvecklare. Hushåll utgör en indirekt målgrupp som på sikt kan dra nytta av tydligare och mer förutsägbar information om elkostnader genom tjänster som bygger på projektets resultat

Mer om projektet

Projektägare

RISE Research Institutes of Sweden (projektägare och utförare).

Projektledare

Gustaf Bengtsson
E-post: gustaf.bengtsson@ri.se
Telefon: 010-516 56 57

Samarbetspartner

I projektets referensgrupp ingår:

Göteborg Energi, Herrljunga EL, Nätkraft Borås, E.ON, Övik Energi, Riksbyggen, och Öbo

Projektperiod

2025-09-01 till och med 2027-11-30.

Våra tidigare erfarenheter i forskningsprojekt om energi och vardagsliv visar att många hushåll har en negativ inställning till äldre lösningar. Att behöva använda dem ses som att gå bakåt i utvecklingen – tillbaka till stenåldern. Samtidigt finns det många som romantiserar dåtiden och tänker att det var bättre förr.

Att okritiskt blicka tillbaka på historien riskerar att osynliggöra de svårigheter och ojämlikheter som präglade tiden. I detta projekt kommer därför spänningarna mellan motståndet och romantiseringen att utforskas. Detta görs för att hitta sätt att identifiera energieffektiva lösningar från dåtiden och omtolka dem för en modern, inkluderande samtid.

Tillsammans med personer från olika generationer, verksamma designer och museer, kommer projektet att undersöka vilka lösningar som fanns, vilka som är relevanta att plocka fram igen och hur de kan tolkas. I detta arbete ingår arkivsökningar, fokusgrupper, kritiska analyser och samskapande designsessioner. Resultatet blir en inspirerande kollektion av omtolkade lösningar och praktiker, samt förslag på designverktyg för designer som vill inspireras av dåtiden.

Mål

Projektets syfte är att öka tillgången på energieffektiva och tillräcklighetsorienterade lösningar som är attraktiva och användbara för en bred allmänhet. I projektet är målet att göra detta genom att inspirera personer verksamma inom olika designprofessioner att dra lärdom från historiska lösningar när de skapar lösningar för framtiden. Delmålen för att strukturera arbetet är att:

• Kartlägga spänningarna kring historiska energieffektiva och tillräcklighetsorienterade lösningar.
• Utveckla designprocesser och strategier för att hitta och omtolka historiska lösningar.
• Ta fram en inspirerande kollektion av omtolkade historiska lösningar som demonstrerar processen och strategierna.
• Ta fram inspirerande kommunikations- och utbildningsmaterial riktat mot studerande och yrkesverksamma.

Målgrupp

Projektets främsta målgrupp är personer som är verksamma eller studerar inom den breda designprofessionen. Formgivare, designer, produktutvecklare, arkitekter, stadsplanerare – alla som arbetar med att utforma framtidens produkter och miljöer.

Allmänheten är också en viktig målgrupp. Allmänheten bjuds in för att välja ut lösningar att plocka fram från historien och medverka i omtolkningen, och även för att ta del av resultatet genom samarbeten med museer.

Mer om projektet

Projektägare

Chalmers Tekniska Högskola

Projektledare

Helena Strömberg
E-post: helena.stromberg@chalmers.se
Telefon: 031-7721047

Samarbetspartner

Boid och RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektperiod

2026-01-01 till och med 2028-12-31.

Detta är frågor som projektet Energispar via textilhantering i vardagen, Texergi, ska ta sig an. Projektet syftar till att minska energianvändning och klimatpåverkan genom förändrade beteenden kopplade till hur kläder och hemtextilier används, vårdas och hanteras i vardagen.

Projektet utgår från en användarcentrerad designprocess där boende, verksamma, skolor och lokala aktörer involveras för att identifiera hinder, drivkrafter och möjligheter till en mer resurseffektiv textilanvändning.

Hammarby Sjöstad fungerar som testbädd där lösningar för kommunikation, infrastruktur och andra påverkansfaktorer utvecklas, testas och utvärderas i verklig miljö. Kommunikation och dialog är en integrerad del av projektets genomförande och används både för att engagera lokalt och för att skapa förutsättningar för att skala projektet och sprida erfarenheter och lärdomar till andra stadsdelar och kommuner.

Mål

Det övergripande målet för projektet är att maximera användningen av befintliga textilier, öka återbruk och förbättra beteenden kring textilvård för att sänka energiförbrukning samt minska vatten- och kemikalieanvändning.

Genom att minska beroendet av nyproduktion och globala leveranskedjor bidrar projektet även till ökad resiliens, både på individ- och samhällsnivå. Med färdigheter inom reparation, resurssnål textilvård, remake och cirkulära lösningar stärks motståndskraften mot resursbrist och ekonomiska svängningar.

Projektets direkta mål är kopplade till att ta fram en metodhandbok för spridning och vidare användning så att fler kan bidra till beteendeförändring i samhället. Andra direkta mål är kopplade till kunskaps- och beteendeförändringar i testbädden, till exempel ökad förståelse för sambandet mellan textilhantering och energiförbrukning, minskad nykonsumtion, ökat återbruk samt mer hållbara rutiner för tvätt, torkning och lagning.

Målgrupp

• Boende och verksamma i testbäddsområdet (Hammarby Sjöstad)
• Hushåll, med fokus på vardagsbeslut kring textilanvändning, tvätt, torkning och klädvård
• Kommuner, stadsdelar och kommunala bolag
• Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar
• Energi- och klimatrådgivare
• Civilsamhällesorganisationer och lokala initiativ
• Företag och entreprenörer inom återbruk (till exempel second hand), reparation och textilvård

Mer om projektet

Projektägare

IVL, Svenska Miljöinstitutet

Projektledare

Simone Andersson
E-post: simone.andersson@ivl.se
Telefon: +46 10 788 66 61

Samarbetspartner

• ElectriCITY Innovation
• Slow Fashion Hub
• Remondis

Projektperiod

2025-11-01 till och med 2028-10-31.

Projektet ska designa, utveckla och utvärdera ElectriCITY-modellen som bygger på kunskap och erfarenheter från Hammarby Sjöstad. Modellen kombinerar beteendevetenskap, en digital plattform med AI-baserat beslutsstöd samt användarcentrerad design för att främja energieffektiva vanor i bostadsrättsföreningar (BRF).

I en pilot med 40 föreningar ska modellen testas med målet att skalas upp och spridas nationellt för att bidra till Sveriges gröna omställning.

Mål

Projektets mål är att designa, utveckla och pilottesta en ny digital plattform, byggd på LocalLifes teknik och ElectriCITY:s djupa expertis, som gör det möjligt för bostadsrättsföreningars styrelser och boende att bli mer energieffektiva i sin vardag.

Plattformen ska bidra till att kunna fatta bättre och fler energirelaterade beslut, samtidigt som den bidrar till att minska energikostnader, total förbrukning och effekttoppar. Den är utformad för att göra energidata synlig och lätt att förstå, stödja gemensamt beslutsfattande och ge meningsfull återkoppling genom sociala jämförelser, mål och utmaningar.

Projektet undersöker också hur AI kan användas för att ge insikter och rekommendationer om energieffektiviseringsåtgärder, samtidigt som kunskap, samarbete och beslutsprocesser inom föreningarna stärks. I slutändan är målet att skapa hållbara och resilienta energivanor i bostadsrättsföreningar samt att möjliggöra att modellen och plattformen kan skalas upp i Sverige och internationellt.

Målgrupp

De primära målgrupperna är bostadsrättsföreningars (BRF) styrelser och deras medlemmar. Det är dessa användare som kommer att använda plattformen, fatta energirelaterade beslut, förstå och följa energidata, minska sin energiförbrukning och utveckla mer hållbara och resilienta energivanor.

I pilotfasen riktar sig projektet specifikt till BRF:er i Stockholm, där upp till 40 föreningar deltar.

Mer om projektet

Projektägare

LocalLife Sweden AB

Projektledare

David Enarsson
E-post: david@locallife.se
Telefon: +46 76 628 99 33

Samarbetspartner

• LocalLife – projektkoordinator och teknikleverantör, ansvarig för utveckling av den digitala plattformen och för användarcentrerad design samt beteendekomponenter.
• ElectriCITY – ideell förening med lång erfarenhet av energieffektivisering i fastigheter, särskilt i Hammarby Sjöstad, och projektets expertpartner kring energigemenskaper, upphandlingar och fastighetsnära energiarbete.
• KTH – forskningspartner med fokus på utvärdering, energibeteenden, HCI och analys av effekter samt vetenskaplig spridning.

Projektperiod

2025-09-01 till och med 2027-08-31.

Projektet har som mål att ta fram en guide för hur information om energieffektivisering bör se ut för att öka förståelse och motivation. Här tas lärdomar från internationell forskning tillsammans med egna nyskapande studier.

Studierna tas fram i samarbete med behovsägare för att direkt relatera till information och informationskampanjer. Som verktyg används den senaste forskningen inom informationsdesign, nudging och emotionsforskning. Genom dialog med de som vill spara energi samt de som ska informeras tas riktlinjer fram som är konkreta och relevanta.

Design av information

Små ändringar i informationen kan ha stor påverkan. Hur information delas upp, hur den presenteras, till vem den presenteras.

Tidigare studier visar att information om energisparande åtgärder behöver brytas ned i mindre delar för att bli översiktligt. Här visas även att när det ska bedömas om en energismart investering är kostnadseffektiv så används andra investeringar som jämförelsepunkt. Att ge en kontext spelar därför en stor roll. Vi behöver ofta stöd för att fatta mer effektiva beslut då vår uppmärksamhet och tid är begränsad.

De som söker information om energisparande åtgärder är ofta från skilda bakgrunder. Från de som gör en investering i sitt hus, till de som snabbt behöver sänka elräkningen. Eftersom de som söker information är en blandning av olika användare, behöver man tillgodose både de som söker snabba lösningar, och de som vill läsa på inför en större investering.

Emotioners roll i kampanjer

Som människor fattar vi ofta beslut och utför beteenden baserat på känslor av gillande och ogillande. Dessa känslor kan leda oss att tro att de beteenden vi gillar också är de mest effektiva för att sänka vår energiförbrukning eller vårt klimatavtryck. Information som är tänkt att vara saklig väcker också emotioner.

På vilket sätt spelar emotioner in i våra beslut om att spara energi? Kan kampanjer utformas för att ta hänsyn till emotioners roll? Och vilka frågor väcker detta om acceptans för denna typ av påverkan? Dessa är några av de frågor projektet undersöker.

Mål

Genom att kombinera nya forskningsstudier och tidigare litteratur ska en guide tas fram som beskriver hur information om energieffektivisering bör designas. Projektets mål är att:

• Utföra vetenskapliga studier tillsammans med behovsägare för att undersöka hur information om energieffektivisering bör designas.
• Utföra vetenskapliga studier om emotioners roll för att bibehålla motivation kring energieffektivisering samt dess betydelse i kampanjer.
• Sammanfatta projektets egna studier och forskningsläget i en tillgänglig guide för design av information om energieffektivisering.

Målgrupp

Privata och offentliga aktörer, så som myndigheter, fastighetsbolag och elnätsföretag, som vill minska hushålls eller privatpersoners energiförbrukning.

Mer om projektet

Projektägare

Linköpings universitet

Projektledare

Per A. Andersson
E-post: per.a.andersson@liu.se
Telefon: +46 13-28 20 53

Samarbetspartner

William Hagman och Placeholder AB.

Projektperiod

2024-09-01 till och med 2026-08-31.

Från och med 2025 är alla EU-länder skyldiga att samla in textilavfall separat. Detta har initialt lett till vissa logistiska utmaningar, men på längre sikt ses det som ett viktigt steg mot ett mer hållbart sätt att hantera textilier. Enligt EU:s avfallshierarki bör återanvändning prioriteras, följt av materialåtervinning. Ett sätt att uppnå ökad återanvändning är att bygga upp system för storskalig lagning i syfte att reparera och återbruka stora mängder kläder som annars ofta skulle ha gått till förbränning.

Projektet inleds med en analys av vilka typer av kläder som slängs samt vilket behov som finns av uppfräschning och lagning. Baserat på dessa data tas en testkollektion fram bestående av restaurerade plagg. Här drar projektet nytta av den sorteringshubb som etablerats i Borås inom ramen för projektet Systemdemonstrator för ett hållbart textilsystem, en treårig nationell industrisatsning med 14 parter, koordinerad av Högskolan i Borås.

För att undersöka konsumenters reaktioner på testkollektionen genomförs ett ögonspårningsexperiment. Deltagarna får se kollektionen, antingen fysiskt eller digitalt, samtidigt som deras ögonrörelser registreras. Detta kompletteras med intervjuer för att fördjupa förståelsen kring vad som gör lagade plagg attraktiva.

Slutligen undersöker projektet hur insamling, sortering, reparation och försäljning kan samordnas på ett mer effektivt och hållbart sätt.

Mål

Målet är att påskynda utvecklingen av innovativa affärsmodeller och banbrytande teknik som främjar en mer miljömässigt hållbar mode- och textilindustri. Genom strategiska investeringar i nya system för hantering av textilt material skapas samtidigt möjligheter till både nya arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt i Sverige.

Målgrupp

• Avfallsbolag, både nationellt och internationellt
• Start-ups och etablerade företag inom textil- och klädindustrin som vill utveckla cirkulära affärsmodeller
• Inkubatorer som stödjer start-ups
• Myndigheter, branschorganisationer och lagstiftare

Mer om projektet

Projektägare

Högskolan i Borås

Projektledare

Daniel Hjelmgren
E-post: daniel.hjelmgren@hb.se
Telefon: +46 70 687 91 33

Samarbetspartner

• Chalmers Tekniska Högskola
• Science Park Borås
• RecoMended
• Didriksons

Projektperiod

2025-09-15 till och med 2027-09-15.

Det kommer att genomföras storskaliga fältexperiment på Boolis plattform för att undersöka hur information om energieffektivitet påverkar bostadssökningar. Med hjälp av en designbaserad metod kommer beteendeinriktade insatser att utvecklas för att främja informerade beslut.

Projektet kommer att inkludera fokusgrupper, småskaliga tester och uppskalning av de mest lovande insatserna till stora fältstudier.

EU arbetar enligt principen om ”energieffektivitet först”, och uppdaterade direktiv kräver omfattande förbättringar av byggnaders energiprestanda. Detta gör att resultaten kommer att bidra till att identifiera strategier för att förbättra energieffektiviteten i det befintliga bostadsbeståndet. Projektet kommer även på ett övergripande plan att bidra med insikter i hur människor söker efter alternativ och fattar beslut i betydelsefulla beslutssituationer.

Mål

Det huvudsakliga målet med forskningsprojektet är att utveckla genomförbara och skalbara lösningar som stärker välgrundat beslutsfattande och hållbarhet på bostadsmarknaden, i linje med konsumenternas preferenser och förväntningar. Projektteamet kommer att göra dessa lösningar så användbara som möjligt för aktörer i sektorn för att säkerställa att projektets resultat får största möjliga genomslag. Detta inkluderar Booli och andra aktörer, såsom fastighetsmäklare och byggbranschen.

Beslut om bostadsköp är mångfacetterade och sträcker sig över flera faser i en dynamisk resa. Projektet syftar även till att identifiera faktorer som påverkar hur energieffektivitet beaktas för att söka efter och köpa bostäder.

Projektets mål är:

1. Bättre plattformsdesign för att öka betydelsen av energieffektivitet.
2. Evidensbaserade insikter för huskonstruktörer.
3. Att främja utvecklingen av kunskap för beslutsfattande, särskilt för beslutsprocesser i flera steg.
4. Bidra till utformningen av policy och den offentliga debatten.

Målgrupp

• Mäklare: För att utforma annonser med design i linje med förväntningar och behov från bostadsköpare.
• Plattformar för bostadsannonser (exempelvis Booli och Hemnet): Även dessa aktörer behöver utforma annonser som möter bostadsköpares behov.
• Husbyggare: För att utforma utbudet av byggnadsbeståndet i linje med efterfrågan.
• Konsumenter (bostadsköpare): För att stärka informerat beslutsfattande.
• Styrmedelsutvecklare (Boverket, Energimyndigheten, EU och internationella myndigheter): För att främja energieffektivitet och styrmedel som kan motivera förbättring av energieffektivitet i bostadsbeståndet.
• Forskarsamhället: För att bättre förstå beslutsfattande, särskilt i beslutssituationer med processer i flera steg.

Mer om projektet

Projektägare

Södertörns Högskola

Projektledare

Erik Gråd
E-post: erik.grad@sh.se
Telefon: +46 73 069 13 39

Samarbetspartner

• Sveriges Lantbruksuniversitet: Anna Edenbrandt och Jens Rommel
• Booli (Booli Search Technologies AB): David Karlsson
• Studio Berget: Anna Kolback

Projektperiod

2025-09-01 till och med 2028-12-31.

Projektet kommer att utveckla hållbara energigemenskaper på landsbygden genom att utgå från världsledande kunskap inom området och använda en designprocess som inkluderar lokalbefolkningen från början av processen. Bakgrunden till projektet grundar sig i utvecklingen och utmaningarna med förnybar energi i Sverige och Europa.

Energigemenskaper bygger på principen om lokalt ägande och förvaltning av energiresurser, vilket kan adressera många av de problem som traditionell energiproduktion stött på. Lärdomar från tidigare projekt, som exempelvis E.ON:s mikronät på Åstön och Simris, visar på vikten av lokal förankring och dialog för utveckling av lokala energigemenskaper. I detta projekt förstärks fokus på dessa aspekter ytterligare.

Målet är att skapa en replikerbar modell för energigemenskaper som kan stödja nationella energimål och inspirera till bredare samhällsdialog om hållbar energianvändning. Projektet inkluderar utbildningsprogram, utveckling av affärsmodeller och etablering av en kunskapsplattform för framtida energigemenskaper.

Resultaten från projektet kommer att spridas genom vetenskapliga publikationer, konferenser och regionala forum för att engagera ännu fler inom energigemenskaper.

Mål

Det övergripande målet med projektet är att skapa en replikerbar modell för energigemenskaper som kan stödja nationella energimål och inspirera till bredare samhällsdialog om hållbar energianvändning.

Delmål 1: Utbildnings- och engagemangsprogram

Implementera ett program för att öka medvetenhet och engagemang kring hållbar energi bland lokalbefolkningen, i samarbete med kommunens energirådgivare. Målet är att förbättra kunskapen om hållbara energilösningar och främja aktiva energibesparingsåtgärder.

Delmål 2: Replikerbar modell för andra landsbygdsgemenskaper

Utveckla och tillämpa en anpassningsbar och replikerbar modell för energigemenskaper i landsbygdsmiljöer, med syfte att stödja nationella energimål. Modellen ska baseras på byarnas specifika behov och inkludera startpaket för implementation.

Delmål 3: Etablering av energigemenskaper

Underlag för att etablera minst två energigemenskaper till 2026, som demonstrerar nya tekniker och integrerar affärsmodeller, beteendeförändringar och organisatoriska strukturer, samt utforskar avancerade finansieringsmöjligheter.

Delmål 4: Design av framtidens organisation för energiinitiativ

Skapa en struktur för en framtida organisation eller nätverk (”one-stop shop”) som samarbetar med kommuner och nätbolag för att effektivt etablera och stödja nya energigemenskaper och liknande projekt.

Målgrupp

Projektet riktar sig primärt mot tre huvudmålgrupper:

• Nuvarande och potentiella medlemmar i energigemenskaper och byar intresserade av lokala energisystem.
• Aktörer som kan stödja utvecklingen av energigemenskaper på landsbygden i Sverige.
• Forskare inom detta område.

Mer om projektet

Projektägare

Arctic Center of Energy (ACE) vid Luleå tekniska universitet

Projektledare

Namn: Tobias Vahlne
E-post: tobias@arcticcenterofenergy.se
Telefon: 070-342 93 13

Samarbetspartner

ACE (LTU), RISE, Coompanion, KTH, Skellefteå kommun och Skellefteå Kraft

Projektperiod

2024-10-01 till och med 2026-12-31.

I detta projekt kommer det att undersökas hur hemelektronik kan designas “rätt från början” för att vara del av ett cirkulärt kretslopp. Genom kunskap om användarcentrerad design och konsumentbeteende utforskas hur produkter, tjänster och affärsmodeller kan utformas så att konsumenter inkluderas och görs delaktiga som aktörer i den cirkulära ekonomin genom förändrade konsumentbeteenden och värdekedjor genom produktens livscykel.

Mål

Projektet syftar till att bidra med ny kunskap och kompetens om hur designtänkande kan användas för att förstå hur tekniklösningar, produkter, tjänster och affärsmodeller kan utformas för att underlätta för konsumenter att göra hållbara val i sin vardag gällande deras energianvändning och miljöpåverkan. Specifikt förväntas projektet bidra till:

• Ökad kunskap kring hur cirkulära produkter och affärsmodeller bör utformas.
• Bättre förståelse för Order Nordics möjligheter och hinder för att lansera en cirkulär produkt och affärsmodell.
• Ökad kunskap kring hur cirkulärt konsumentbeteende kan skapas.
• Förslag på cirkulära produkter och affärsmodeller för Order Nordic.

Målgrupp

Primära målgrupper

1. Företag inom hemelektronikbranschen.
2. Studenter inom produktutveckling och design.
3. Akademiker inom produktdesign och hållbarhet.

Sekundära målgrupper

1. Allmänheten, konsumenter.
2. Beslutsfattare och myndigheter.

Mer om projektet

Projektägare

Lunds universitet, LTH

Projektledare

Anders Warell

E-post: anders.warell@design.lth.se

Telefon: 072–224 01 23

Samarbetspartner

Lund University, LTH

• Anders Warell, Innovation
• Axel Nordin, Innovation
• Lars Bengtsson, Innovation
• Pimkamol Mattson, Environmental Psychology
• Fredric Bauer, Environmental and Energy Systems

Order Nordic AB: Tobias Wendrup & Isabell Hallgren

Jonas Ihreborn AB: Jonas Ihreborn

Circular Link: Erland Riis Lavsen

Projektperiod

2024-09-01 till och med 2025-09-30.

Hur resurseffektiv och miljövänlig en produkt är påverkas bland annat av hur tydligt produktens hållbarhetsparametrar har formulerats före tillverkningen. Det handlar till exempel om vilket, och hur mycket, material som ska användas, och vilket energislag som används vid tillverkningen. Många av hållbarhetsparametrarna är typiska tekniska parametrar som till exempel livslängd och vikt.

Resursutnyttjande styrs dock även av dess design, som länkar till hur användaren hanterar produkten. Hur länge produkten används är också en viktig parameter som påverkar resursutnyttjandet ur ett livscykelperspektiv, och som kan styras från både produktutveckling och design (utformning). Projektet Nexus för cirkulär design vill vi knyta ihop de tre disciplinerna: hållbar produktutveckling, hållbarhetsbedömning och användarcentrerad design för att adressera behoven att:

• få kunskap om hur användarbeteendet påverkar produktens resurseffektivitet och miljöpåverkan och därmed ta hänsyn till det i utvecklingen och designen av produkten.
• få in en kundbeteendeförändring i produktutvecklingen, det vill säga hur man kan integrera kundbeteendeförändring i en redan befintlig produktutvecklingsprocess.

Mål

Projektet NEXUS är i huvudsakligen ett förberedande projekt som syftar till att planera ett större projekt med fokus på hur man integrerar förmågor att förändra kundbeteende i en befintlig produktutvecklingsprocess, och hur användarbeteende påverkar resurseffektiviteten och den miljömässiga hållbarheten hos utvecklade lösningar.

Målet med detta förstudie-projekt är att:

• Utveckla våra forskningsfrågor och hypoteser.
• Definiera potentialen och vikten av användarbeteende, särskilt under produktens livslängd, för lämpliga cirkulära lösningar.
• Definiera praktiska fördelar i termer av kunskapsutveckling och industriell tillämpning.
• Identifiera produktsegment, produktgrupper och partner för ett efterföljande projekt.

Målet är även publikationer i vetenskapliga konferenser och tidskrifter, samt samarbeten med nationella och internationella forskargrupper inom området.

Målgrupp

Våra primära målgrupper är:

• Produktutvecklare och designer i produktutvecklande och tillverkande företag som vill öka deras förmåga att minska hållbarhetsavtrycket från deras produkter genom att bättre förstå användarens önskemål, krav, och beteende, samt hur de i tidig utveckling och design kan styra användaren att göra mer hållbara val.
• Användare till de produkter som levereras från företag ovan: som vill bli medveten om vilka val som kan minska hållbarhetspåverkan och hur deras önskemål, krav, och beteende bättre kan kommuniceras till det produktutvecklande företaget.

Våra sekundära målgrupper är:

• Akademin – undervisning med lärare och studenter.
• Akademin – forskning med nationella och internationella nätverk.
• Standardiseringsorganisationer och policy-designer.

Mer om projektet

Projektägare

Chalmers Tekniska högskola AB

Projektledare

Giliam Dokter
E-post: dokter@chalmers.se
Telefon: 072-510 59 53

Samarbetspartner

Forskargruppen i projektet representerar tre discipliner vid Chalmers Tekniska Högskola: användarcentrerad design, hållbar produktutveckling och hållbarhetsbedömning.

Projektperiod

1 september 2024 till och med 1 april 2025.

Hushållens energiresiliens har aktualiserats med osäkerheter i Sverige och omvärlden, tidvis höga elpriser och ökad risk för effektbrist. Klimatförändringar och väderrelaterade störningar påverkar också hushåll i ökande grad.De tre fälten krisberedskap, klimatanpassning och hållbar energiomställning kopplar alla till hushållens energiresiliens och har initiativ, som kurser, kampanjer och rådgivning, för att stödja hushåll. Men samverkan mellan fälten är begränsad, vilket riskerar att leda till initiativ som stärker hushåll på vissa sätt men samtidigt motverkar andra mål. Beredskap förknippas exempelvis ofta med ägande av materiella resurser, vilket försvårar en hållbar omställning.

Projektet tar därför ett helhetsgrepp på hushållens energiresiliens och identifierar synergier och konflikter mellan initiativ inom krisberedskap, klimatanpassning och hållbar energiomställning som riktas mot hushåll. Vi kartlägger också vilka mer specifika målgrupper initiativ riktar sig till och hur initiativen kopplar till människors vardag. Med designmetoder undersöker vi hur deltagare i utvalda initiativ upplever dessa och reflekterar kring sin energiresiliens, samt hur medverkan påverkar deltagarnas energiresiliens på lite längre sikt. Slutligen tar vi fram och testar koncept för hur initiativ kan utformas för att stärka varandra och bidra till att utveckla en övergripande energiresiliens hos fler hushåll.

Mål

Målet med projektet är att bidra till att stärka initiativ som kopplar till hushållens energiresiliens genom att undersöka vilka hushåll nuvarande initiativ når, om de leder till ökad resiliens och hur initiativ kan designas för att möjliggöra för fler att bli mer resilienta. På längre sikt ser vi att det kan bidra till att stärka energiresiliensen för olika typer av hushåll, så att fler kan hantera både den pågående energiomställningen och energirelaterade störningar orsakade av klimatförändringar eller andra kriser och samtidigt leva ett gott liv överlag. Vi vill också bidra till att hushåll kan undvika att åtgärder de gör inom ett område skapar sårbarheter på andra sätt, och att de i stället kan utveckla en övergripande energiresiliens.

Målgrupp

Projektets primära målgrupper är kommuner, företag eller ideella organisationer som tillhandahåller information, kurser och andra initiativ riktade mot hushåll inom krisberedskap, klimatanpassning eller hållbar omställning. Hushåll är också en viktig målgrupp indirekt, genom att de får del av projektets resultat via andra aktörer, och direkt genom att vi tillsammans med hushåll utvecklar och testar koncept för stärkt energiresiliens. Även för hushåll kan det övergripande projektresultatet ge värdefull förståelse för till exempel synergier och konflikter mellan olika mål.

Lärdomar från projektet kommer sammanfattas löpande i en ”resilienslåda” som ska uppmuntra till kritisk reflektion, inspirera till synergier och ge verktyg för förändring, för att underlätta för projektets primära målgrupper att omsätta resultaten i praktiken.

Mer om projektet

Examensarbete

Projektägare

RISE, Research Institutes of Sweden

Projektledare

Projektledare: Hanna Hasselqvist
E-post: hanna.hasselqvist@ri.se
Telefon: 073-270 87 96

Samarbetspartner

Chalmers tekniska högskola, Mittuniversitetet

Projektperiod

1 oktober 2024 till och med 30 september 2028.

Att jobba i ett team kan vara utmanande, men om man prioriterar att jobba med gruppdynamiken går arbetet lättare och alla kan nyttja sina styrkor fullt ut. Projektet har undersökt hur man med hjälp av spelmetodik kan stärka samarbetet i energigemenskaper på landsbygden på Gotland. En energigemenskap är en grupp aktörer, till exempel privatpersoner, föreningar, små företag eller kommuner, eller allihop tillsammans, som gemensamt producerar, lagrar och delar förnyelsebar energi.

Projektet använde designthinking som grund och arbetet omfattade djupintervjuer, en litteraturstudie, kartläggning och studentdrivna prototyper. Designprocessen identifierade utmaningar som omsattes till en open‑source-app som gör det enklare för grupper att hålla inkluderande och effektiva möten.

Appen, GECO Facilitation App, innehåller färdiga aktiviteter – Check in, Check out, Start-Stop-Continue och Tutorial to Me – som gör det enklare för alla i teamet att bli hörda, reflektera och utveckla, samt stärka gruppdynamiken över tid. Syftet är inte att ”spelifiera energi”, utan att använda beprövade arbetssätt från spelutveckling för att stärka personer i arbetet med energiomställning.

Viktiga resultat

• En kostnadsfri open-source-app (webbaserad PWA) för att förbättra möten och samarbete.
• Fyra färdiga aktiviteter med tidtagare, instruktioner och enkla flöden för teamarbete.
• Fem centrala utmaningsområden tydliggjorda genom intervjuer och en litteraturstudie: byråkrati, samarbete, förståelsen av energigemenskaper, engagemang och behov av trygga mötesplatser.
• Flera analoga och digitala koncept formade den färdiga appen och guiden.
• Praktisk handledning, benämns som ”quick-start” i rapporten, för när och hur aktiviteterna kan användas och faciliteras på bästa sätt.
• Partnerskap och kartläggning på Gotland stärkte den lokala relevansen och potentialen för pilotprojekt i verkliga miljöer.

Fokus framåt

Nästa steg är att använda appen i riktiga möten, sprida metoden till fler samhällen samt vidareutveckla verktyget genom öppna samarbeten. Appen är fri att använda, och intresserade aktörer bjuds in att bidra med feedback, nya övningar och översättningar.

Syfte och mål

Projektets mål är att förse landsbygdssamhällen på Gotland med spelifierade verktyg som gör det lättare att starta upp och driva arbetet i energigemenskaper effektivt. Detta gör det även möjligt för intressenter som Energicentrum Gotland att ha kontakt med de samhällen som använder sig av verktygen, vilket kan hjälpa till att skala kunskap och insikter och förbättra landsbygdssamhällenas förmåga att planera och genomföra projekt som förbättrar energieffektiviteten och självförsörjningen.

Målgrupp

Projektet riktar sig i första hand till landsbygdssamhällen på Gotland och i förlängningen till landsbygdssamhällen i övriga Sverige och Europa.

Mer om projektet

Projektägare

Uppsala universitet, institutionen för speldesign

Projektledare

Elias Faltin

E-post: elias.faltin@speldesign.uu.se

Telefon: 0783 – 048 77 64

Samarbetspartner

Region Gotland

Projektperiod

1 juli 2023 till och med 31 mars 2025.

Informationskampanjer och webbsajter kan hjälpa folk med tips och vägledning för att bli mer energieffektiva. Den stora utmaningen är att göra informationen både förståelig och motiverande för vanliga privatpersoner. För att minska energianvändningen så är det viktigt att den information som sprids till allmänheten både är begriplig för mottagaren, och att den anspelar på rätt saker. För vissa konsumenter är den ekonomiska aspekten avgörande, medan den moraliska, pro-sociala, aspekten är viktigare för andra.

Psykologiska barriärer spelar in

Enbart mer information kommer inte att leda till bättre beteende hos alla. Vi är alla olika och kommer att påverkas helt olika av samma information beroende på vad vi har för tidigare kunskap om energisituationen, vad vi har för emotioner kopplade till energianvändning och den pågående energikrisen och vilka motiv vi har till eventuella beteendeförändringar.

Det finns ett antal psykologiska barriärer. Det finns dels terminologi som inte alla människor är insatt i. Det är även svårt för människor att själva aggregera information, till exempel att sätta ihop flera små besparingar till en helhetsbild. Vidare så har olika grupper av människor olika typer av motiv för att spara energi, och olika handlingsutrymme.

Kartlägger profiler av energianvändare

Projektet kommer först att kartlägga olika profiler av energianvändare för att sedan testa hur information om energibesparingar kan presenteras på olika vis för att öka dessa gruppers motivation och förståelse. Med hjälp av beteendedesign kommer projektet sedan att demonstrera hur ökad motivation och förståelse kan nås i informationskampanjer. Målet är att utveckla prototyper för webbsidor som ska leda till mer förståelse och högre motivation hos privatpersoner att spara energi.

Undersöker energianvändare i en svensk kontext

Det nya med detta projekt är att de kommer att undersöka profiler av energianvändare i en svensk kontext, och applicera kunskaper om beteendedesign just inom information kring energieffektivisering. Eftersom både motiv och förståelse inför energieffektivisering skiljer sig åt mellan personer, så behöver dessa undersökas inom samma studie. Detta har inte gjorts tidigare i en svensk kontext.

Mål

Målet är att:

• Identifiera vilka barriärer som existerar för energisparande, både i form av kunskap och förståelse men även i form av motivation och hur dessa skiljer sig åt mellan olika konsumentgrupper.
• Att experimentellt undersöka hur informationen bör utformas för att motivera de olika konsumentprofilerna till lägre energiförbrukning.

Resultatet kommer att spridas till en bredd av relevanta aktörer.

Målgrupp

Privata och offentliga aktörer, så som myndigheter, fastighetsbolag och elnätsföretag, som vill minska hushålls eller privatpersoners energiförbrukning.

Mer om projektet

Nyheter

2024-12-19 Design viktigt för energimedvetna val i vardagen

Projektägare

Linköpings universitet

Projektledare

Per Andersson

E-post: per.a.andersson@liu.se

Telefon: 013-28 20 53

Samarbetspartner

Anthesis och Whateverland.

Projektperiod

1 september 2023 till och med 31 augusti 2024

Målgruppen för projektet var småhusägare i Sverige, en grupp som utgör ungefär hälften av befolkningen och vars hem står för en stor del av landets energiförbrukning. Visste du att ett genomsnittligt svenskt småhus förbrukar runt 20 000 kWh energi per år? Här finns stor potential att göra en skillnad!

Projektets mål var att hitta vad som hindrar småhusägare från att använda sin el smartare, till exempel genom att använda mer el när det är mindre tryck på elnätet. Genom en stor enkätstudie (2544 svarande) och djupgående intervjuer (25 småhusägare) framkom det att det handlar mer om pengar än om miljön när småhusägare tänker på sin elanvändning. Många visste inte heller tillräckligt om smarta system för att styra om sin elanvändning. Småhusägare oroar sig dessutom för stress och eventuell kontrollförlust som kan komma av att använda smartare system som automatiserar sin elanvändning.

För att lösa dessa problem presenteras fyra koncept:

• Elpriskollen 2.0: Elpriskollen är en befintlig tjänst som gör det lättare att välja det bästa energiavtalet. För att möta framtidens energiutmaningar och effektivisera elanvändningen föreslås en uppgradering av Elpriskollen med funktioner som gör det möjligt att få anpassade rekommendationer för att optimera hela hushållets elanvändning.
• Kriskommunikation inför efterfrågetoppar: Internationellt har SMS-utskick för att hjälpa till att minska energianvändningen under toppar varit framgångsrika. Sverige skulle också kunna använda sig av SMS för att skicka viktig information till småhusägare vid hög energianvändning, då det finns risk för till exempel strömavbrott.
• Vad är egentligen efterfrågeflexibilitet? – en kommunikationsplan: För att öka efterfrågeflexibiliteten hos småhusägare är det kritiskt att förbättra förståelsen för ämnet. Genom att utveckla informationskampanjer som tydligt förklarar påverkan av småhusägares elanvändning på deras elräkningar, och hur smarta val av elavtal och införande av smart styrning kan främja ett hållbarare energisystem, kan kunskapsgapet minska.
• Nytt värmesystem, elbil eller solceller – ett fönster för förändring: När du köper nytt värmesystem, elbil eller solceller ska smart styrning ingå. Smart styrning gör att elektriska apparater och byggnader kan styras digitalt för att använda energi effektivare. Genom att automatiskt inkludera detta i köpet, med möjlighet för kunden att välja bort det om så önskas, kan man göra övergången till smarta system enklare.

Lösningarna är utformade efter vad som fungerat i andra sammanhang för att adressera den typ av barriärer som projektet identifierat. Det är dock först när dessa idéer testas i verkligheten som man kan se om de verkligen gör skillnad för småhusägarna. Projektet visar på kreativa sätt att minska energianvändningen, spara pengar och samtidigt ta hand om planeten.

Viktiga resultat

• Avsaknad av praktiskt stöd. Enkäten visade att 59 procent av småhusägarna saknar uppvärmningssystem för smart styrning, med liknande siffror bland de med timpris (51%) och fast/rörligt pris (65%), utan stora skillnader mellan elområden. Många väljer inte smart styrning eftersom de är nöjda med sitt nuvarande system och överväger uppgradering endast vid behov av nytt system.
• Ekonomi som den främsta drivkraften. Ekonomi är en avgörande faktor för smart styrning av uppvärmning; många anser inte att det är ekonomiskt försvarbart att byta till smart styrning på grund av höga kostnader för uppgraderingar. Majoriteten av timpriskunder (88%) har anpassat sin elanvändning till att undvika peak-timmar, drivna av ekonomiska incitament, jämfört med endast 25 procent av kunder med fast/rörligt pris. Dessutom visar enkäten att elpriserna i olika regioner påverkar valet av elavtal och beslutet att äga en elbil, med fler personer i områden med höga elpriser som väljer timpris för att minska kostnaderna, vilket också ökar antalet elbilsägare i dessa områden.
• Medvetenhetsbrist. Enkäten avslöjade en allmän brist på medvetenhet om tjänster och produkter för smart styrning av uppvärmning. 66 procent av de tillfrågade kände inte till några alternativ för schemaläggning av uppvärmning, med en markant könsskillnad: 26 procent av kvinnorna visste inte om deras system stödde smart styrning, jämfört med 13 procent av männen. Kunskapsbristen var ännu större när det gällde tekniken bakom smart styrning, där 78 procent av kvinnorna och 63 procent av männen saknade kunskap. För elbilsägare var situationen liknande, där 40 procent inte kände till någon tjänst eller produkt för att automatisera laddningen av deras elbil. Skillnader mellan könen var tydliga även här, med 56 procent av kvinnorna och 35 procent av männen som saknade kännedom om elbilstjänster.
  
• Oro, stress och kontrollförlust. Från intervjuerna och fritextsvar framgår det att småhusägare är generellt ovilliga att använda fler appar för att övervaka sin energianvändning, vilket leder till oro för teknikstrul samt en rädsla för att förlora komfort och kontroll över vardagliga rutiner. Denna oro bekräftas av både äldre och de med oregelbundna scheman, särskilt när det gäller att hålla bilen laddad och följa fluktuerande energipriser noggrant.

Fokus framåt

Projektets resultat och lösningar har spridits i en publik rapport, och via webbinarier och konferensbidrag. I skrivande stund (mars 2024) har cirka 350 personer tagit del av slutrapporten och medlemmar från projektgruppen är inbokade på tre konferenser för att tala om resultaten under våren 2024. Kommunala energirådgivare är den grupp som främst har visat intresse för att utforska några av projektets koncept vidare. Delar av projektgruppen fortsätter att bearbeta målgruppen energibolag, då dessa spelar en central roll i att utvärdera de flesta av projektets förslag.

Framtida åtgärder innefattar utveckling av användarvänliga digitala verktyg, informationskampanjer och samarbeten för att främja hållbara beteendeförändringar. Projektet siktar på att etablera energiflexibilitet som en norm, som ska bidra till ett mer hållbart och effektivt energisystem i Sverige. Genom att ta itu med småhusägarnas hinder och erbjuda genomtänkta lösningar, lägger projektet grunden för en framtid där energianvändningen är smartare och mer anpassad efter både individuella behov och samhällets kapacitet.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och presentationer

2024-06-05 Psykologin kring efterfrågeflexibilitet – hinder som småhusägare upplever och lösningarna de behöver

2024-02-23 Inspelning från projektets första lanseringswebbinarium

2024-02-20 Borås bostadsbolag tog in beteendevetare – för att stoppa nedskräpning (SVT, 20 februari 2024.)

2024 02-20 Tre frågor om: Det innebär samhällsnyttig beteendeförändring (SVT, 20 februari 2024. Frågor till Erik Bohjort.)

2024-01-31 Accelerera skiftet mot hållbarhet med beteendevetenskap (Södertäljedagarna, 15 min med Niklas Laninge.)

2022-09-28 Psykologiska knep kan hjälpa Sverige spara el (DN debatt)

Målgrupp

Energibranschen, policyskapare och småhusägare.

Projektägare

Nordic Behaviour Group

Projektledare

Niklas Laninge

E-post: niklas@nordicbehaviourgroup.com

Telefon: 070-751 45 45

Samarbetspartner

Studio Berget, Karlstads universitet och Skellefteå Kraft.

Projektperiod

12 juni 2023 till och med 28 februari 2024

Genom att kombinera data om bebyggelse, infrastruktur, bostadspriser, hushållens resvanor, energianvändning och socioekonomi har projektet skapat ett nytt verktyg för att fatta mer hållbara beslut – både som privatperson och som kommunal planerare. Modellen täcker hela Sverige och bygger på detaljerad geografisk information i ett rutnät med 100 meters upplösning.

Läget spelar roll – för både klimat och ekonomi

Projektet visar tydligt att hushåll som bor centralt, nära kollektivtrafik och service använder betydligt mindre energi och pengar för transporter än hushåll som bor i mer bilberoende lägen. Dessa skillnader är stora och påverkar både klimatutsläpp, energibehov och hushållens ekonomi.

Bostadsläget påverkar också möjligheten att hantera framtida energikriser. Genom att planera nya bostadsområden på rätt plats – och visa hur olika områden skiljer sig åt – kan samhället minska både energianvändning och klimatpåverkan på ett strukturellt sätt.Bostadsläget påverkar också möjligheten att hantera framtida energikriser. Genom att planera nya bostadsområden på rätt plats – och visa hur olika områden skiljer sig åt – kan samhället minska både energianvändning och klimatpåverkan på ett strukturellt sätt.

Viktiga resultat

• En heltäckande geografisk databas med information om bostäder, transporter, energi och ekonomi i 100-metersrutor över hela Sverige.
• En analysmodell som visar hur läget påverkar hushållens energianvändning, transportkostnader, utsläpp och sårbarhet.
• Färdiga kartor och nyckeltal för Sveriges tätorter – som kan användas av både hushåll och kommuner.
• En digital plattform som gör det möjligt att jämföra olika typer av bostadslägen ur ett energiperspektiv.
• Ny kunskap om hur stadsplanering, bostadsbyggande och fastighetsutveckling kan bidra till en mer energieffektiv vardag.

Fokus framåt

Nästa steg är att vidareutveckla verktyget så att det kan användas direkt av kommuner, regioner och fastighetsutvecklare i deras planeringsprocesser. Plattformen kan också utvecklas för att analysera hur olika teknikval i hushållen – som elbil, laddning, uppvärmning och solceller – påverkar energibehovet i olika typer av bostadslägen. Målet är att ge ännu bättre stöd till hushåll, planerare och beslutsfattare som vill göra val för en mer hållbar framtid.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och media

2025-07-08 Plattformen Bostadsläget lanserad för Stockholm, Göteborg och Uppsala

Projektägare

Spacescape

Projektledare

Joel Hernbäck
E-post: joel.hernback@spacescape.se
Mobil: 076 – 942 55 22

Samarbetspartner

Evidens BLW, On A Wednesday Afternoon, RISE och Trivector Traffic.

Projektperiod

2023-08-01 till och med 2025-06-30.

Utvecklingen av solenergi har länge varit teknik- och ekonomidriven och därför till stor del präglat formspråket som solenergiprodukter har. De har blivit tekniskt bättre men det finns mer att önska när det gäller solenergins energrering i den omgivande miljön. Vad skulle hända om man vänder på tankesättet och utgår från människors relation till solen när man utformar solenergins fysiska utseende?

Målsättningen i Simbyprojektet var att konstruera ett antal prototyper där solenergi integrerades i vardagsföremål för att illustrera hur man kan arbeta med den kreativa och konstnärliga designprocessen och därmed skapa energilösningar som är attraktiva och vackra, som människor vill ha nära sig i sin vardag. Projektet avsåg även att dokumentera tankesättet i en process som inte främst är ekonomi- och teknikdriven, som kan vara nödvändig för att solenergin ska bli hållbar länge och i stor skala.

Så länge ett fåtal svarta fyrkantiga solceller pryder villatak och ladugårdar kommer inte människor att protestera, men om områden bebyggs i stor skala och kulturhistoriska k byggnader och natursköna områden förvandlas till industriella miljöer för elproduktion kommer människor att börja protestera i högre utsträckning. Ligger en del av lösningen i att tänka annorlunda tidigare i processen och arbeta mer holistiskt?

Bakgrund

Vid etablering av vind och vattenkraft i Sverige har det inte varit ovanligt med lokalt motstånd. Orsakerna till detta motstånd är komplexa och innefattar bland annat rättvisa mellan olika intressegrupper, ekonomi, ägande, hänsyn till djurliv och naturliv samt rekreation. Vid etablering påverkas landskapsbilden och upplevelsen av landskapet av energiteknologin och detta är en faktor som nämns när till exempel kommuner lägger in veton för vindkraftsetableringar. Man har talat om ett lokalt motstånd – ”not in my backyard-fenomen”.

Solenergi är det energislag som är yngst men som är på stark frammarsch. Även om energislaget har blivit omåttligt populärt på villatak har också ett visst motstånd börjat synas för till exempel solcellsparker och k-märkta byggnader, och det finns en utmaning i att hitta tillräcklig och lämplig yta. Går det att med hjälp av en process som bygger beteendevetenskap och design att bidra till att skapa ett starkt ”yes in my backyard”-fenomen för framtidens solenergi?

New European Bauhaus-rörelsen i Europa förespråkar vackra och hållbara städer. Projektet ”Sun in my backyard!” vill starta en process som fokuserar på hur förnybar och fossilfri energi kan utformas så att den, utöver att alstra elektricitet eller värme, också bidrar mer till upplevda värden som skönhet, jämställdhet och social sammanhållning.

Prototyper och processer

Projektet tog fram tre koncept. Designforskarna Fanny Lind och Hayley Ho skapade en solcellspergola med böjliga solceller som rör sig avkopplande likt ett andetag. Genom att använda sin kreativitet och lyssna på berättelser från människors personliga relation till solen skapade de en kreation som blev omtyckt, och en plats med solceller dit människor ville komma och spontant satte sig för att umgås och samtala. I framtagandet av den spekulativa designprototypen var fokus på form och funktioner som solenergin kan fylla i tillägg till att alstra el. De utgick från ett posthumanistiskt perspektiv och processen för att skapa prototyperna finns dokumenterad i en film.

Keramikern Axel Danhart utgick från att människor värdesätter hantverksmässigt konstnärligt gjorda föremål mer än maskinella. Han fick inspiration bland annat från det japanska ordet Komorebi som fritt översatt betyder solljus som kommer genom lövverk. Axel skapade keramiska lyktor vars solcellsbeklädda lock går att lyfta av och ta ut i solen för att ladda. Lyktorna är skapade med klassisk elegans och till skillnad från många solcellslampor på marknaden är det här ett kvalitetsobjekt med unik stämningsfullt ljus för eleganta salar. Lyktan kan tjäna som nödbelysning utan att ge alarmerande känslor av krig eller kris.

Xin Wang och Fengling Zhan använde sin ingenjörskonst för att skapa sammanhang som tidigare inte funnits. Möjligheten att använda solenergi för elektriskt bläck som till exempel skulle kunna användas till soldrivna skärmar.

Viktiga resultat

• De spekulativa designprototyperna är ett viktigt resultat för att visa på vad som kan hända om man släpper konstnärer och designer fria.
• Resultaten tyder på att en holistisk designprocess där konstnärliga och humanistiska perspektiv får komma in tidigt i utvecklingen av en solenergilösning ökar sannolikheten att människor ska tycka om att vara nära solenergilösningar.
• En holistisk designprocess och ett posthumanistiskt perspektiv är nya verktyg inom solenergibranschen som skulle kunna användas mer men behöver integreras med nuvarande utvecklings- och arbetssätt vid produktutveckling och installationsutveckling.

Fokus framåt

Nästa steg är att dokumentera resultaten i en vetenskaplig publikation.

De spekulativa designprototyperna har visat på vilken otrolig variationsrikedom som solenergin kan ta om även design och konstnärlig kompetens tas med i utvecklingsprocessen. Att utveckla dessa processer i ett skarpt projekt för en permanent installation är en utmaning som kan vara aktuell i framtiden.

Denna typ av tankesätt kan också tillämpas på andra energislag.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter

2025-06-04 Vardagsnära design som ger solenergi

Projektägare

RISE, avdelning Samhällsbyggnad

Projektledare

Bodil Karlsson

E-post: bodil.karlsson@ri.se

Telefon: 070 – 743 51 44

Samarbetspartner

Svensk Form, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stiftelsen Vandalorum, Dalarnas paraplyfabrik, Värnamo kommun och Göteborgs kommun.

Projektperiod

2023-06-01 till 2024-12-31

Projektet ”Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende – uppskalning” syftade till att minska resurs- och energianvändning genom en dubbel delning av trädgårdsverktyg. Lösningen byggde på bodar och boxar med digitala lås där eldrivna redskap förvarades och laddades. Boende kunde sedan boka och hämta redskapen i trädgårdsbodarna i sitt område – på tider då den professionella grönyteförvaltningen inte använde dem. Tack vare bokningssystemet kunde bodar, produkter och digitala lås delas mellan förvaltning och boende – en dubbel delning.

Projektet tog avstamp i en tidigare studie från 2022, där beteenden och användning utvärderades. I det här fortsättningsprojektet vidareutvecklades resultaten med fokus på marknadsintroduktion och en skalbar affärsmodell.

Genomförda pilotprojekt

Piloter genomfördes med goda resultat på flera platser. Husqvarna var huvudman för lösningen, i nära samarbete med både bostadsrättsföreningar inom Riksbyggen och i allmännyttan med MKB.

Den etnografiska studien visade en god vilja bland boende att dela den här typen av produkter. Skälen var flera: boende slipper köpa, förvara och underhålla egna maskiner, produkterna används relativt sällan och upplevs inte heller som statusmarkörer som man ”behöver” äga.

Framtida potential

Resultaten visar på stor potential. En bod inom piloterna omfattade cirka 45 lägenheter, vilket kan reducera antalet produkter med upp till 90 procent. Dessutom finns möjligheter att öka nyttjandegraden över årets alla säsonger, exempelvis genom att inkludera fler typer av redskap som slagborrar och andra maskiner. Lösningen är även internationellt intressant – både för Husqvarna och för andra aktörer – om produktutbudet breddas utanför segmentet för trädgårdsskötsel.

Viktiga resultat

• Utökad pilotverksamhet med värdefulla insikter
  Fyra piloter genomfördes i Falkenberg, Oxie, Västervik, Norrköping, vilket innebär att projektet överträffade sitt mål. Varje pilot gav unika insikter och bidrog till en förbättrad och mer anpassad design av trädgårdsbodarna, inklusive individuella fack för varje verktyg.
• Ny design av trädgårdsbodar för stöldskydd och spårbarhet
  Husqvarna utvecklade en helt ny, skalbar boddesign med förstärkta dörrar, individuella fack och QR-koder för information. Designen stärker både säkerhet och användarupplevelse.
• Skalbar och användarvänlig accesslösning
  Genom samarbete med FlexAccess och ASSA har ett digitalt lås- och bokningssystem utvecklats som är betydligt mer användarvänligt än tidigare lösningar. Systemet är appbaserat, skalbart och integrerbart med befintliga boendeappar, vilket undanröjer tidigare hinder för användning.
• Affärsmodell som möjliggör storskalig upphandling
  En leasingbaserad affärsmodell har tagits fram som inkluderar verktyg, bodar, bokningssystem, försäkring och service. Den är flexibel, miljövänlig och kostnadseffektiv, vilket gör den attraktiv för både privata och offentliga aktörer.
• Etnografisk studie visar på fortsatt behov av förbättrad användarvänlighet
  Studien visar att även med digitalisering kvarstår hinder som svårigheter att använda boxarna och motvilja mot att registrera betalkort. BankID accepteras bättre, och Swish föreslås som alternativ. Underhåll och enkelhet är fortsatt avgörande för bredare användning.

Framtida fokus

Några nästa steg för framtida projekt och fokus är bland annat:

• Bredda sortimentet i bodarna för ökad nyttjandegrad
  Utöka innehållet i bodarna till att omfatta fler typer av hushålls- och snickeriverktyg (till exempel borrmaskin, textilvårdsmaskin, grovdammsugare), vilket möjliggör användning året runt och av fler boende – inte bara de med trädgård.
• Identifiera och etablera ny huvudman för bredare delningstjänst
  Eftersom Husqvarnas produkter endast utgör en delmängd av ett utökat sortiment, bör en ny aktör ta rollen som huvudman för en bredare delningslösning, med ansvar för samordning, affärsmodell och drift.
• Utveckla affärsmodeller för geografiskt samordnad storskalighet
  För att attrahera grönyteförvaltare krävs affärsmodeller som möjliggör rationell daglig produktion, exempelvis genom att inkludera befintliga elprodukter i tjänsten eller erbjuda restvärdesbaserad inlösen.
• Utforska integration av robotgräsklippare i tjänsten
  Komplettera bodarna med robotgräsklippare för att eliminera behovet av tunga transportmaskiner och möjliggöra upphandling av helt eldrivna lösningar.
• Skapa en modell för internationell skalning
  Bygg vidare på det internationella intresse som väckts inom Husqvarna för att utveckla en exportbar modell för delningstjänster, där bodarna fungerar som nav för lokal resursdelning.

Mål

Målet var att undanröja hinder genom att verifiera beteendeförändringar inom en demonstration och verifiera skalbara affärsmodeller.

Målgrupper

Fastighetsförvaltare och boende i hyresrätter och bostadsrättsföreningar med gemensamma och privata gröna ytor.

Mer om projektet

Nyheter

2026-03-18 Ny verktygsapp sparar pengar och miljö

Projektägare

Husqvarna

Projektledare

Johan Strandberg

E-post: johan.strandberg@husqvarnagroup.se

Samarbetspartner

Hyresgästföreningen, MKB, Riksbyggen och Uppsala universitet.

Projektperiod

2023-06-01 till och med 2024-12-01.

Olika intressenter möts

Projektgruppen representerar många olika discipliner vilket medfört att projektet i hög grad varit tvärdisciplinärt. Därmed har deltagarna ägnat mycket tid åt att utforska det nya parallellt med överföring av existerande kunskap. Det har funnits fyra innovationer att hantera i projektet; stålinnovation, tankinnovation, designkoncept och tjänsteinnovationsutveckling. Att arbeta med radikal innovation innebär att testa koncept och iterera dessa. Processen har varit ett utvecklingslärande; vi formulerar själva uppgiften, det finns olika lösningar och tillika åsikter om vad som ett bra resultat. Bitvis har processen varit oklar, komplex och sökande.

Personas

För att utforska och förstå systemets potential och begränsningar har olika scenarios undersökts, utifrån en etablerad designmetodik som utgår från skapandet av personas. Dessa personas har beskrivits i form av fysiska egenskaper, ägandeförhållanden, förvaltning, energibehov och potentialen att lokalt skapa energi. För att skapa realistiska personas har data kring energiförbrukning både beräknats teoretiskt och inhämtats från faktiska fastigheter.

Flera aspekter att behandla

De tekniska lösningarna är en delmängd av utmaningarna. De ingående delarna befinner sig på olika nivåer i Readiness Level-skalan vilket innebär att utvecklingsbehoven är av olika karaktär. Till detta läggs hur människor kommer att bemöta ett energisystem av detta slag, både på individnivå (som hyresgäst) och på samhällsnivå (exempelvis fastighetsägare, investerare, räddningstjänst, politiker). Hur hanteras mötet mellan radikal innovation och system samt teknisk innovation med etablerade säkerhetsnormer?

Modulärt system

Initialt undersöktes hur systemet skulle kunna integreras med solcellspaneler i en takkonstruktion, integreras i en ytterväggkonstruktion, placeras i källare eller på/vid bostadshus. Vid analys av dessa förslag ur ett säkerhetsperspektiv, och för att underlätta underhåll och byte av tankar konstaterades att anläggningen bör placeras i en friliggande struktur och ej integreras i andra byggnader.

Vårt gemensamma arbete i projektet resulterade i att den framkomliga vägen är ett modulärt skalbart designsystem som fungerar i flertalet situationer utifrån funktionalitet, säkerhet, estetik, skötsel och effektivitet. För att säkerställa skalbarhet och en kostnadseffektiv lösning utgår konceptet från standardcontainrar av modellen high-cube. En design har utarbetats för hur energisystemet ska styras och interagera med användaren och datakällor, såsom väderinformation och elpriser. Denna inkluderar användarvänliga gränssnitt och möjligheter till automatisk optimering av energiförbrukningen.

Den modulära energilagringstekniken med ett smart styrningssystem kan anpassas efter användarnas behov och förbättra energieffektiviteten. Analysen av säkerhetsaspekter och regelverk har identifierat viktiga punkter för att säkerställa överensstämmelse med standarder och föreskrifter.

Acceptans för det nya

För en friliggande struktur blir gestaltningen allt viktigare, jämfört med om anläggningen integreras i andra byggnader. Strukturen ska kunna vara ett positivt bidrag i den urbana miljön.

I takt med samhällets omställning kommer förhoppningsvis acceptansen för alternativa energisystem att öka. För vidareutveckling av detta koncept och gestaltning av framtida lösning behöver det tas vidare i projekt, i sin helhet eller som separata delar.

Viktiga resultat

• Genomförbarhetsstudie inför framtida projekt: En omfattande genomförbarhetsstudie har genomförts för att bedöma möjligheterna och utmaningarna med att implementera ett innovativt, smart energisystem för lokal energiförsörjning i fastigheter. Studien identifierade kritiska faktorer och visade på potentialen för projektets fortsatta utveckling.
• Utveckling av modulär energilagringsteknik: Projektet har resulterat i utvecklingen av ett nytt koncept för modulär energilagringsteknik, vilket möjliggör flexibel och effektiv lagring av energi som kan anpassas och användas i olika fastigheter efter behov.
• Design för energisystemstyrning och användarinteraktion: En design har utarbetats för hur energisystemet ska styras och interagera med användaren och datakällor, såsom väderinformation och elpriser. Denna inkluderar användarvänliga gränssnitt och möjligheter till automatisk optimering av energiförbrukningen.
• Risk- och regelverksanalys: En noggrann analys av säkerhetsaspekter och tillämpliga regelverk har genomförts för lagringstanken och energilagringssystemet. Denna inkluderar riskbedömningar och dialog med myndigheter för att säkerställa överensstämmelse med säkerhetsstandarder och föreskrifter.
• Kunskapsöverföring inom materialkunskap: Projektet har möjliggjort överföring av kunskap och expertis inom materialkunskap till projektets deltagare, vilket har bidragit till att optimera designen och tillverkningen av lagringssystemet med användning av lokalt förnybart stål.
• Integrering i fastigheter och samhälle, kontinuerlig försörjning, balansering samt resiliens: En viktig slutsats är att energisystemet och lagringstekniken kan integreras i olika fastigheter och samhällen för att möta lokala energibehov och öka motståndskraften mot störningar. Detta inkluderar användning i kritiska infrastrukturer som sjukhus och sambandscentraler.

Fokus framåt

Att öka medvetenheten och utbilda samhället om fördelarna med förnybar energi och energieffektivitet är avgörande för att skapa ett engagemang för förändring och hållbarhet. Gällande samhällets övergripande kunskapsnivå kring vätgas hos myndigheter och allmänhet, så noteras att kunskapshöjande aktiviteter behövs. Tillståndsfrågor behandlas fortfarande olika både inom Sverige och i Europa. Det finns också en stor spridning över landet gällande vilken kunskapsnivå de lokala aktörerna befinner sig på.

När det kommer till samhällets mottagande av mer publik användning av vätgas rekommenderar projektet att även här behövs kunskapshöjande aktiviteter. Projektgruppen i HyLite har arbetat integrerat och har fått den gemensamma förståelsen för vilket stort mervärde och ökad acceptans en attraktiv design kan innebära för allmänheten när det gäller acceptansen för vätgasanvändning i samhället. Fortsatt arbete för att djupare förstå de framtida kundernas olika behov och utmaningar är nödvändigt.

Sammantaget så är nästa naturliga steg ett eller flera demonstrationsprojekt av delar eller hela systemet, Det är viktigt att visa upp dessa energilösningar i verkligheten för att bana väg för en bred och vid introduktion i samhället. I nästa steg är det också viktigt att arbeta vidare med nya typer av affärsmodeller för att förstå alla delar av värdekedjan och för att rätt aktörer framåt ska kunna ta olika typer av roller.

Fullständig slutrapport

Mer om projektet

Nyheter

2024-10-30 Energilagring i moduler minskar sårbarheten

Projektägare

RISE Research Institutes of Sweden

Projektledare

Karin Nilsson

E-post: Karin.nilsson@ri.se

Telefon: 0705 – 30 37 67

Samfinansiärer och samarbetspartner

Familjebostäder i Göteborg, Sandvikens kommun, Alleima StripTech, Nordic Hydrogen Solutions, NITIU, Luleå tekniska universitet och FOJAB arkitekter.

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 maj 2024

Målgrupperna är i första hand studenter, unga vuxna, och äldre över 65 år. I projektet tar man ett stort kliv mot konkretisering och att skapa kapacitet för utveckling genom att adressera det som hindrar byggande i större skala. Projektet börjar med att utvärdera befintliga delade boenden och kartlägga internationell forskning inom området. Därefter kommer man att samla alla relevanta aktörer i workshops för att kartlägga hinder och möjligheter för delade boendeformer och för att skapa en gemensam målbild. Genom att titta på olika scenarier för framtidens boende och lärandemiljöer vidgar projektet horisonten för det möjliga. De rekommendationer som tas fram för delade boenden kommer slutligen att testas i tre testlägenheter.

Projekt är en fortsättning på det tidigare projektet Co-Kitchen, hållbart co-living för studenter.

Fullständigt projektnamn

Design för energi -och resurseffektiva delade boendeformer. Utvärdering, policy rekommendationer och konkretisering för befintliga och framtida studentboende.

Mer om projektet

Projektägare

Kungliga Tekniska Högskolan

Projektledare

Sara Ilstedt

E-post: sarai@kth.se

Telefon: 070 – 798 78 30

Samarbetspartner

Boende och bostadsutveckling Lunds universitet och Akademiska hus

Projektperiod

2022-10-03 till och med 2025-05-31.

I projektet arbetar man tillsammans med studenter, forskare och designer och kommer att utveckla kunskap kring beteenden, för att bättre förstå människors faktiska beteende med den byggda miljön.

Utformar framtidens campus – tillsammans med studenter

Målet är inte bara att minska energi-och materialåtgång, utan att också nå sociala och ekologiska vinster som en mer hållbar och inkluderande livsmiljö. Projektet fokuserar på framtidens campus, där boende och lärandemiljöer blir mer varierade och formas av hur studenter lever och lär sig. Projektet kommer att ta fram en prototyp för hur ett sådant framtida levande och lärande kan se ut.

Prototypen kommer att designas tillsammans med ungdomar i åldrarna 16 till 25 år, och testas på två campus, Lunds universitet och KTH, och implementeras i Akademiska Hus pågående arbete med att energieffektivisera campus (Effektivt Campus). Här skapar man en prototyp av koncept för framtidens levande och lärande fysiska utrymme som kan bjuda in och hjälpa oss att skapa nya idéer och vanor.

Tar fram universella mål för hållbara beteenden

Projektet kommer även att ta fram universella mål för hållbara beteenden, ”Sustainable Behaviour Goals” (SBG) som kan jämföras med de globala hållbarhetsmål (SDGs) som är del av FNs klimatmålsättningar. I ”Sustainable Behaviour Goals” kommer olika typer av beteende klassificeras för att bättre kunna illustrera vilken klimatpåverkan olika beteenden har. Målen kommer även att kunna användas utanför detta projekt.

”H” i projektnamnet står för ”Human” och ”Forest” (skog) symboliserar ett naturbaserat tankesätt med naturinspirerade processer och design.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Metodguide – Imagining a future campus

Projektägare

Lunds universitet

Projektledare

Misse Wester
E-post: misse.wester@risk.lth.se
Telefon: 046-222 73 39

Samfinansiärer

Volvo Cars, Akademiska Hus

Samarbetspartner

Lunds universitet, KTH, SustainLab, Arkitekturinstitutet, Boiler AB och Tekniska museet.

Projektperiod

1 september 2022 till och med 30 september 2024

Förenklat kan tillräcklighet beskrivas om att alla människor ska ha nog, men inte använda för mycket – att leva väl innanför sociala och planetära gränser. För de allra flesta i Sverige innebär det minskad energi- och resursförbrukning, vilket väcker både motstånd och stora frågor. Vad innebär det att leva väl? Hur vet man vad man verkligen behöver? Går det att sätta siffror på vad som är tillräckligt? Och kan en minskning eller att avstå vara något annat än bara negativt?!.

Förståelse för tillräcklighet

Projektet har utforskat hur man kan förstå tillräcklighet för hushåll i Sverige. Detta har gjorts tillsammans med hushållen, energi- och klimatrådgivare (EKRer) och med stöd av tillgänglig forskning. Från hushållens reflektioner och tillämpningar av tillräcklighet i vardagen kunde en positiv tolkning av tillräcklighet ses, där hushållen känner sig befriade av att tänka att ”det duger”.

Genom att minska strävan efter ägodelar, sänka kraven i vardagen och vara nöjd där man är, frigörs tid och kraft till saker man längtar efter, som att umgås, vara i naturen, träna och vila. Men det finns också negativa tolkningar, där tillräcklighet förknippas med svårigheter som att bryta mot rådande sociala normer och att göra uppoffringar. Dessutom finns stora inlåsningseffekter i samhället som gör det svårt att vara energitillräcklig utan att göra avkall på viktiga aspekter, till exempel att hitta en liten bostad nära naturen, eller omsorgen om familjen.

Provotyper

Hushållen bjöds in att uppleva tillräcklighet genom att leva med provotyper – provocerande prototyper som är designade med avsikt att väcka frågor om ett ämne.  Detta gjordes för att utforska hur design kan användas i praktiken för att utmana tankar och normer kring tillräcklighet.

Provotyperna togs fram inom projektet och fokuserade på uppvärmd boyta respektive rekyleffekter; två teman i hushållens vardag där tillräcklighet som forskningen och energi- och klimatrådgivare ansåg var extra relevanta. Här har design använts som en metod för att utforska tillräcklighet, för att spekulera kring hur tillräcklighet kan se ut i vardagen och förmedla den bilden till hushållen.

Provotypen ”Kvadratutmaningen” handlar om uppvärmd boyta och provotyperna ”Nog-magasinet” med ”Nog-resan” utforskar konsumtionsrelaterade rekyleffekter. I studien med hushåll, där hushåll fick ta emot och leva med provotyperna, spelade provotyperna en central roll i att hjälpa deltagarna att tänka om, förstå och tolka tillräcklighet i sin vardag.

Handbok ger vägledning

Projektet har använt sig av designverktyg och -kunskap för att kommunicera tillräcklighet på ett lättförståeligt sätt. Ambitionen var att få fler att både våga och kunna prata om tillräcklighet.

Som resultat skapades därför, tillsammans med energi- och klimatrådgivare, en handbok om tillräcklighet, som presenterar projektets insikter och ger vägledandning i hur man kan inleda samtal om tillräcklighet. Handboken riktar sig i första hand till energi- och klimatrådgivare och är tänkt att vara ett stöd i tillräcklighetsfrågor i rådgivningen till hushåll, men är även relevant för en rad andra samhällsaktörer inklusive hushållen själva. Handboken är välkommen att användas av alla intresserade och är fri att ladda hem (länk nedan under ”Nyheter och media”).

– Under projektet har vi verkligen kunnat se att tillräcklighet kan väcka starka känslor, och har mött personer som gått i försvar mot tankarna. Men det har mer än väl vägts upp av en stor nyfikenhet. Därför är vi hoppfulla om att samtalen om – och tillämpandet av – tillräcklighet fortsätter framöver, gärna med stöd av handboken, säger Maria Håkansson, forskare på RISE som varit projektledare för NOG!?.

Viktiga resultat

• Ökad kunskap om vad som kan ses som tillräcklig och rättvis energianvändning från tre kompletterande perspektiv: relaterad forskning från olika vetenskapliga fält, energi- och klimatrådgivare och hushåll.
  • Inom forskningen finns ingen tydlig och allmänt accepterad definition av vad tillräcklighet är eller tydlig väg att ta oss dit, vilket skapar spänningar i hur man kan tolka och praktisera tillräcklighet. En ofta förekommande definition inom energiforskning är dock att ”energitillräcklighet är ett tillstånd där människors basala behov av energitjänster möts på ett rättvist sätt och ett sätt som respekterar planetära gränser. [samt] en organiserande princip för att nå det tillståndet”. Även vår kartläggning av vad tillräcklig energianvändning innebär i relation till nationella och internationella klimatmål belyser olika svar. Här skiljer sig svaren bland annat beroende på vilka förenklingar och antaganden som en forskningsstudie har gjort. Generellt anser dock forskningen att det teoretiskt finns ett utrymme där jordens befolkning idag och 2050 kan leva, men att det krävs radikala förändringar för att nå dit.
  • Energi- och klimatrådgivarna i studien tycker att tillräcklighet är ett svårt men viktigt och spännande begrepp. De skulle vilja jobba mer med tillräcklighet, men trycker på att det finns både praktiska och politiska hinder, till exempel att fokus på tillväxt i samhället går emot tillräcklighet. Men rådgivarna beskrev också mer konkret hur tillräcklighet kan kopplas till hushållen; framför allt till två teman som är särskilt relevanta: rekyleffekter och uppvärmd boyta.
  • Hushållen som deltog i projektet är medvetna om – och ser sin egen lyx – men det innebär inte att de inte vill ha den lyxen, eller vill göra sig av med den. De beskrev tillräcklighet som något som kan vara annorlunda än hållbarhet – om hållbarhet till exempel handlar om att renovera köket med återbruksmaterial, så handlar tillräcklighet om att vara nöjd med det kök man redan har. Hushållen ser att tillräcklighet kan vara både positivt – som att äga färre saker och yta ger mer tid till annat – och negativt – som att det kan ta emot att bryta mot normer. Det kan krävas ansträngning för att förbi nöjd och inte dras med i normen att vilja ha mer.
• Ökad kunskap om hur design kan användas för att utmana tankar och normer kring tillräcklighet. Projektet har analyserat relaterad forskning utifrån ett designperspektiv för att belysa hur design teoretiskt kan stötta tillräcklighet.
• En fritt tillgänglig handbok om tillräcklighet – ”Nog? Nog! Nog. Samtal om tillräcklighet”. Handboken, som är framtagen tillsammans med energi- och klimatrådgivare, är en lättillgänglig sammanställning av kunskap, insikter, råd och rekommendationer från såväl forskning som projektets medverkande energi- och klimatrådgivare och hushåll. Handboken riktar sig i första hand till energi- och klimatrådgivare och är tänkt att vara ett stöd kring tillräcklighetsfrågor i rådgivningen till hushåll, men kan även vara relevant för andra aktörer som är intresserade av tillräcklighet.

Fokus framåt

Frågan om vad som är tillräcklig energianvändning i relation till både personliga behov och som en tolkning av klimatmål är för komplex för att ges ett svar – hushåll och energi- och klimatrådgivare måste gå igenom en tolkningsprocess. I projektet sågs hur provotyperna väckte tankar hos hushållen och ledde till nya sätt att förstå och sätta ord på tillräcklighet. Här finns därmed möjligheter att låta fler möta tillräcklighet och börja sin egen tolkningsprocess – något som handboken förhoppningsvis leder till.

Projekt har fokuserat på uppvärmd boyta och rekyleffekter kring konsumtion som två huvudsakliga teman hos hushållen. Men det finns många fler aspekter av hushållens vardag där tillräcklighet är lika viktigt, som har fallit utanför projektets ramar. Transporter och mat är två exempel. Det finns också en stor begränsning i att bara fokusera på hushållens tillräcklighet, då en icke-försumbar del av vår energi- och resursanvändning ligger inbäddat i de produkter vi köper och de samhällstjänster som vi tar del av. Här finns utmaningar att ta tag i för framtida projekt.

Fler perspektiv att utforska

En fråga som följt genom projektet är huruvida det behövs siffror på vad som är tillräckligt, för att kunna prata om och helst tillämpa tillräcklighet i livet. Utifrån tillgänglig forskning så verkar det svåra inte vara att sätta en minimum-nivå på tillräcklighet, utan att sätta en övre gräns. Oavsett hur man ser på kvantitativa mått, så tror projektgruppen att det kan komma att bli nödvändigt att utforska vidare vad en övre gräns innebär, både som ett kvantitativt mått och som kvalitativa upplevelser i en vardag.

För hushållen var regler och riktlinjer ett sätt att få stöd i tillräckligheten som kunde kompensera för bristen på tydliga siffror. Genom historien har vissa religioner och kulturer haft regler, principer och riktlinjer som hjälpt människor att sträva efter återhållsamhet. Men för många människor i rika, resursstarka, och sekulariserade länder som Sverige finns få sådana principer idag. Vissa deltagare ansåg det till och med vara kontroversiellt att nöja sig i dagens samhälle. Här finns dock motsättningar med vissa deltagares uppfattning av att tillräcklighet inte ger utrymme för spontaneitet, äventyr och guldkanter, något man upplevde var nödvändigt i livet. Här finns flera frågor att utforska vidare kring behovet av riktlinjer att följa och behovet av spontaneitet och äventyr.

Fortsättning på projektet

Projektgruppen har beviljats medel för ett nytt projekt, ”Tillbaka till framtiden: omtolkningar av energieffektiva dåtider för energitillräckliga nutider”, inom Design för en energieffektiv vardag. Här kommer frågor och perspektiv från Nog-projektet tas vidare.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och media

2025-06-09 Projektets digitala slutseminarium

Handboken ”Nog? Nog! Nog. Samtal om tillräcklighet”

Nr 1 2024 Nog!? Magasin (svenska) (PDF 6MB) (6 MB)

No 1 2024 NOG!? Magazine (english) (6 MB)

2023-11-15 Vad är tillräcklig och rättvis energianvändning?

Projektägare

RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektrupp

Projektgruppen har bestått av Helena Strömberg, Chalmers, Katharina Merl (Boid), Sara Renström (RISE) och Maria Håkansson (RISE).

Projektledare

Maria Håkansson

E-post: maria.hakansson@ri.se
Telefon: 010-516 55 46

Samarbetspartner

Chalmers tekniska högskola

Projektperiod

2022-12-01 till och med 2025-03-31.

Förbrukningen förklaras ofta av vilka val de boende gör och vad de föredrar. Genom att använda standardalternativ skulle energieffektiva alternativ kunna främjas. Syftet var att få en ökad förståelse för hur standardalternativ påverkar användarbeteende och hushållens energianvändning i flerfamiljshus genom designen.

I projektet testades förinställda standardalternativ för rumstemperatur, hushållsapparater, ljusnivå, ljusstyrning, vattentemperatur och vattenflöde. Detta genomfördes i en testlägenhet där deltagare ombads att utföra dagliga hushållsaktiviteter. Hur dessa inställningar påverkade användarupplevelse, energibeteende och energianvändning undersökandes i relation till individuella faktorer, till exempel tidigare upplevelser, vanor, normer och motivationer.

Potential att underlätta miljövänligt beteende

Utformningen av byggnader, hushållsapparater, vardagsnära produkter och funktioner spelar en viktig roll. Resultaten visade att användarna accepterade de förinställda alternativen. Det här tyder på att energi- och resurseffektiva beteenden kan främjas. Helst bör det vara lätt att ändra förinställda standardalternativ för att ytterligare minska energianvändningen, medan det kan krävas ett extra steg om ändringar som leder till ökad energianvändning ska genomföras.

Funktioner som är justerbara och lätta att förstå har stor potential att öka acceptansen och användningen av standardalternativ. Det kan underlätta energi- och resursbesparande beteende – särskilt hos användare som är drivna att spara. Genom att använda tydlig visuell kommunikation, som grafiska symboler, markörer, indikatorer, respons vid ändringar och standarder för samspel samt användargränssnitt kan designen göra det enklare för användare att upptäcka och använda funktioner som sparar energi och resurser.

Varierande effekter på energianvändningen

Användarnas interaktioner med förinställda alternativ resulterade i varierande effekter på energianvändningen. Det kunde leda till energieffektivisering men också till ökad energianvändning. Resultaten visade också att vanor har en stark påverkan på hur användarna interagerar med förinställda alternativ. Ofta ledde det till att energi- och resurssparande funktioner i apparater och produkter blev förbisedda. Å andra sidan att användare med en stark inre motivation att spara energi aktivt sökte efter möjligheter i både miljön och produkterna för att minska sin energianvändning.

Viktiga resultat

• Standardalternativ uppvisar potential att påverka användarbeteende mot energi- och resurseffektivitet i bostadshus.
• Funktioner som är intuitiva och justerbara har stor potential att öka användaracceptans och användning av standardalternativ.
• Endast standardalternativ räcker inte. Energieffektivt beteende beror oftast på användarens egen inre motivation att spara energi.
• Designen kan göra det enklare för användare att upptäcka och använda energi- och resurssparande funktioner genom tydlig visuell kommunikation. Det kan exempelvis vara grafiska symboler, en markör, indikatorer, respons vid ändringar och standarder för samspel samt användargränssnitt.

Fokus framåt

Att utforma byggnader, hushållsapparater, vardagsnära produkter och funktioner med förinställda standardalternativ och välja sådana apparater och produkter är viktiga steg för att främja energi- och resurseffektivt beteende. Vidare är det viktigt att kontinuerligt kommunicera med boende om andra faktorer som kan påverka hushållens energianvändning. Detta kan exempelvis handa om elpriser, spotpriser, lokala energikällor och deras miljöpåverkan samt ”energitjuvar” hemmet.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och media

2024-09-20 Design underlättar klimatsmarta val i hemmet

Projektägare

Lunds universitet, institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds Tekniska Högskola.

Projektledare

Pimkamol Mattsson
E-post: pimkamol.mattsson@abm.lth.se
Telefon: 046 – 222 48 34

Projektperiod

2022-09-01 till och med 2025-02-28.

Förståelsen för vår egen roll i energisystemet och hur vi kan påverka den är i allmänhet väldigt låg. Energifrågor upplevs som tråkiga, abstrakta och krångliga. Forskning visar att traditionell inlärning av kunskap kring energiförbrukning snabbt faller i glömska och har liten påverkan på enskilda individers val och beteenden.

Projektet kommer att utveckla ett flexibelt koncept för portabla utställningar med tillhörande pedagogiska instruktioner som kan användas i till exempel klassrum, foajéer, på festivaler och andra utställningar. Med hjälp av innehållet i utställningsmaterialet ska deltagare på ett lekfullt sätt kunna interagera med modeller av verkliga föremål och situationer. Abstrakta storheter som energi, effekt och koldioxidavtryck kommer att representeras av vikt och volym hos fysiska objekt.

Det övergripande syftet för projektet är att utveckla och testa nya metoder och verktyg för att få individer och grupper mer intresserade, engagerade och kunniga i energifrågor, genom att få dem att bli mer känslomässigt berörda. Målet är att de metoder och verktyg som tas fram ska vara mer framgångsrika i att åstadkomma faktiska beteendeförändringar än de mer traditionella metoder som används för att förmedla kunskap och feedback inom energiområdet, ofta genom siffror eller diagram.

Materialet som tas fram kommer att vara fritt tillgängliga för andra att utvidga, modifiera och sprida vidare.

Mer om projektet

Läs mer och följ projektet på webbplatsen ”Känn på energin!”

Projektägare

Kungliga Tekniska Högskolan

Projektledare

Björn Hedin

E-post bjornh@kth.se

Telefon: 0735 – 26 33 92

Projektperiod

2022-10-01 till och med 2025-12-31

Teori och metod

Projektet har använt sig av teoretiska ramverk kopplade till ”Industrial Network Approach” och ”Customer Experience Creation”. Metoden har varit en kombination av informationssökning, litteraturstudie och fallstudier. Fallstudierna bygger på datainsamling i huvudsak genom intervjuer med start-ups och andra branschexperter inom textil och klädbranschen, så som hållbarhetschefer. Detta har gett material kring nio fallstudier av start-ups med uthyrningsmodell.

Analys

Baserat på fallstudierna har analysen betraktat värdeskapande ur två perspektiv: ur företagsperspektivet i förhållande till relevanta affärspartners och ur konsumentperspektivet. Detta baserat på de teoretiska referensramarna. Ett av projektets huvudresultat inkluderar konceptualisering av uthyrningsmodeller baserat på resursinteraktion: resursmobilisering, resursutnyttjande och resurskombination. Här identifierades tre typer av affärsmodeller för uthyrning.

I projektet har också olika kategorier av värdeskapande för konsumenter analyserats utifrån hur ekonomiska, funktionella, emotionella och symboliska värden skapas. Dessa värden skapas i olika typer av gränssnitt med kunden; sortiment, tilläggstjänster, möte med personal/system, & social miljö. Analysen visar att vissa affärsmodeller är drivna av primärt ekonomiska och funktionella värden, medan andra är drivna mer av de emotionella och symboliska värdena. Sedan finns det också exempel på affärsmodell som ser ut att drivas av alla fyra typer av värden.

Uthyrningsmodeller sätts också i ett sammanhang för att förstå deras roll för hållbar utveckling. Implikationerna riktas till start-ups, beslutsfattare och företag i den etablerade textil- och klädindustrin. Nästa steg kommer att bli att fortsätta att arbeta med nya affärsmodeller och hållbarhet inom textil- och klädindustrin. Uthyrningsmodeller är viktiga för de kan förlänga livslängden på klädesplagg och uthyrningsmodeller är del av svaret i en omställning men inte den enda lösningen. Vi behöver fler nya och hållbara affärsmodeller.

Viktiga resultat

• Tre typer av affärsmodeller för uthyrning har identifierats utifrån hur resurser mobiliseras, resursutnyttjande och hur resurser kombineras.

• Dessa tre modeller är: medlemskapsmodellen, prenumerationsmodellen och uthyrning av enstaka plagg. Dessa modeller har olika förutsättningar att bli framgångsrika.
• Affärsmodeller för uthyrning skapar ekonomiska, funktionella, emotionella och symboliska värden hos konsumenter.
• Det är svårt att få ekonomisk hållbarhet i uthyrning men vi ser att uthyrning som affärsmodell är en del av lösningen att nå en mer hållbar textil- och klädindustri.

Fokus framåt

Med tanke på att flera av de studerade företagen har gått i konkurs verkar barriärerna ofta trumfa möjliggörarna. Samtidigt finns fortfarande ett behov av nya affärsmodeller i textil- och klädindustrin. Affärsmodeller som rör uthyrning av kläder kommer dock troligtvis inte ensamma att lösa övergången till en mer hållbar industri. Vi bedömer att en uppsjö av cirkulära affärsmodeller kommer att behövas, där uthyrningsmodeller kommer utgöra ett av flera viktiga utvecklingsområden. Andra viktiga områden kommer vara nya principer och modeller för design, lagning, remake, återanvändning (secondhand) och återvinning.

I fortsatt forskning kommer det bli viktigt att förstå samspelet mellan olika affärsmodeller, till exempel secondhand och uthyrning, och hur dessa kan stärka varandra. Ett annat spår är att fokusera på förutsättningar kring att förlänga livslängden för kläder och då är ett spännande spår storskalig lagning. Det är särskilt spännande i ljuset av nya riktlinjer där kommunerna från årsskiftet kommer att börja samla in textil och se vilka möjligheter det går att skapa från insamlad textil.

Fullständig slutrapport

Mer om projektet

Vetenskapliga publiceringar

2025-06-06 Exploring renting models for clothing items – resource interaction for value creation

Nyheter

2023-10-18 Uthyrning av kläder – hur skapas en genomförbar affärsmodell för en hållbar textil- och klädindustri?

Projektägare

Chalmers Tekniska Högskola

I projektet

Projektledare: Frida Lind

E-post: frida.lind@chalmers.se

Telefon: 070 – 870 19 59

Daniel Hjelmgren, Högskolan i Borås

Telefon: 070-68 791 33

E-post: daniel.hjelmgren@hb.se

Agnes Andersson Wänström, Högskolan i Borås

E-post: agnes.andersson_wanstrom@hb.se

Samarbetspartner

Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden

Projektperiod

1 september 2022–31 augusti 2024

Delaktighet är den centrala frågan i projektet Nordic Innovative Living – design av ett smart hus. Utgångspunkten är ett behov av en tydlig energiomställning där energianvändning inte minskar trots allt mer avancerad teknik och en uppsjö av smarta produkter. Ett av skälen till detta är att energisystem blivit alltmer tekniskt komplexa och osynliga för användaren. När energi göms bakom automatiserade system minskar ofta förståelsen och även engagemanget.

Projektet har därför utforskat hur design kan fungera som en brygga mellan energiteknik, arkitektur och människors vardagsliv. Genom designforskning, teknikutveckling, arkitektoniska experiment, studentprojekt och husbyggnation har projektet utvecklat och testat nya sätt att göra energianvändning synlig, begriplig och meningsfull i hemmet. I stället för att designa bort användaren har projektet utforskat hur smarta system kan utformas för att stödja aktivt deltagande, reflektion och informerade val.

När ”smart” betyder delaktighet

Projektet visar att smarthet inte bara handlar om uppkoppling och automatisering. För användare betyder smart i denna kontext något som är begripligt, rättvist, engagerande och möjligt att påverka.

Därför har Luleå tekniska universitet, i samverkan med Innovative Living, Grepit och Brainbow Labs som drivit projektet, utvecklat modeller för hur människor och smarta hemsystem kan samverka. Ett konkret resultat är en prototyp av en smart hem-dashboard med ett så kallat always-on-display-koncept. Den visualiserar energianvändning och elpriser genom färg, rörelse och mönster – inspirerade av norrsken – i stället för enbart siffror och diagram. Informationen finns närvarande i bakgrunden, men användaren kan själv välja att fördjupa sig.

Parallellt har projektet utvecklat fysiska prototyper som undersöker energi som en gemensam resurs för att samverka kring. Ett exempel är en lampa som bara kan laddas inom en lokal ”energigemenskap”, vilket synliggör hur energi kan vara något vi delar och samordnar, inte bara förbrukar individuellt. Ytterligare exempel är att det har utforskats hur energiestetik kan gestaltas i ett hem. Där har det tagits fram fysiska prototyper på väggmoduler som gestaltar energi.

Viktiga resultat

• Smarthet handlar inte bara om teknik – den uppstår i samspelet mellan människa, system och vardag.
• Estetiska och lättillgängliga energigestaltningar kan öka förståelse och engagemang utan att överbelasta användaren med information.
• Energi kan gestaltas som en gemensam resurs, vilket öppnar för nya perspektiv på energigemenskaper och kollektivt ansvar.
• Arkitektur, teknik och design kan integreras för att skapa boendemiljöer där energi blir ”smart på riktigt”: synlig, begriplig och meningsfull i vardagen.

Fokus framåt

Nästa steg är att testa och vidareutveckla projektets lösningar i verkliga boendemiljöer. I Sävast ska ett demonstrationshus färdigställas där det kommer att skapas möjlighet till långsiktiga användarstudier och utvärdering av hur design, teknik och arkitektur påverkar energianvändning i praktiken.

Parallellt ska projektets modeller och prototyper vidareutvecklas i nya forsknings- och samverkansprojekt, med målet att bidra till design av mer användarcentrerade och socialt förankrade energisystem.

Mer om projektet

Projektägare

Luleå tekniska universitet

Projektledare

Åsa Wikberg Nilsson

E-post: asa.wikberg-nilsson@ltu.se

Telefon: 070–610 13 42

Samarbetspartner

Brainbow Labs, Innovative Living Sweden

Projektperiod

1 augusti 2022 till och med 30 juni 2025

Projektet undersökte vad som händer när byggnader energieffektiviseras genom renovering och hur människor reagerar i sin vardag. Tekniska åtgärder som bättre fönster, tilläggsisolering, värmeåtervinning och justeringar i värmesystem kan minska energianvändningen, men det faktiska utfallet beror i hög grad på hur de boende anpassar sitt beteende. De kan till exempel använda personliga värmare mindre, öppna dörrar oftare eller göra andra förändringar som påverkar både komfort och energibesparing.

För att studera dessa samband utvecklade projektet en hybridmetod som kombinerar en immersiv virtuell miljö (IVE) med ett klimatstyrt fysiskt laboratorium (PLE). Deltagarna kunde uppleva realistiska renoveringsscenarier i virtuell verklighet samtidigt som motsvarande inomhusförhållanden återskapades i laboratoriet. Parallellt byggde projektet upp en datadriven modell som kopplar samman renoveringsåtgärder och brukarbeteenden med inomhustemperatur och luftfuktighet. I den första experimentkampanjen samlades 480 beteendeobservationer in. Projektet etablerade också IHBI-laboratoriet vid Umeå universitet som en plattform för framtida forskning om människa-byggnad-interaktion.

Ny metod för att studera renovering och beteende

Den hybridbaserade virtuella och fysiska försöksmiljön gör det möjligt att testa renoveringsscenarier på ett kontrollerat, upprepningsbart och säkert sätt innan de genomförs i verkliga byggnader. Det är viktigt eftersom fältstudier fångar verkligheten men ger begränsad kontroll, medan traditionella laboratoriestudier ofta inte kan representera framtida eller hypotetiska renoveringsåtgärder utan kostsamma ombyggnader. Genom att koppla virtuella scenarier till styrda inomhusförhållanden skapade projektet en praktisk brygga mellan byggnadssimulering, beteendeobservation och laboratorietestning.

Stora dataset från Building Performance Simulation användes för att träna en maskininlärningsmodell, och laboratoriemätningar från mars till juni 2023 användes för kalibrering. Modellen kunde förutsäga rumstemperaturen i laboratoriet med en genomsnittlig avvikelse på cirka 0,3 °C. Pilotresultaten visade också att renoveringsåtgärder inte bara förändrar byggnadens prestanda, utan också människors beteenden. I synnerhet minskade vissa scenarier användningen av personliga elektriska värmare kraftigt, medan andra ledde till att dörrar öppnades oftare. Klädanpassningar var jämförelsevis mer stabila mellan scenarierna. Resultaten hjälper till att förklara varför beräknade och faktiskt uppnådda energibesparingar efter renovering ofta skiljer sig åt.

Viktiga resultat

Projektet genererade en bred uppsättning resultat, inklusive fem vetenskapliga tidskriftsartiklar och fem konferensbidrag om brukarcentrerad renovering, människa-byggnad-interaktion, virtuella experiment och datadriven utvärdering av energieffektivisering. Det tog också fram återanvändbara dataprodukter, scenariodefinitioner, ett experimentprotokoll och en surrogatmodell som kan stödja framtida forskning, undervisning och samverkan.

Huvudresultat från projektet:

• Projektet utvecklade och testade en hybrid virtuell-fysisk experimentmetod för att studera hur brukare reagerar på energieffektiva renoveringar.
• En datadriven modell, tränad på 175 200 simuleringsprov och kalibrerad med laboratoriedata, kunde förutsäga rumstemperaturen med en genomsnittlig avvikelse på cirka 0,3 °C.
• En första experimentkampanj samlade in 480 kodade beteendeobservationer om användning av värmare, dörröppning och klädanpassning i flera olika renoveringsscenarier.
• Pilotresultaten visade att renoveringsscenarier påverkade användningen av personliga värmare och dörröppning tydligt, medan klädbeteendet var jämförelsevis stabilt. Projektet etablerade också IHBI-labbet som en operativ plattform och utvecklade CEOBI-ramverket för framtida utvärdering av beteendeinterventioner.

Fokus framåt

Nästa steg är att skala upp experimenten med fler deltagare och mer varierade användargrupper, utöka spannet av styrda inomhusvariabler som luftflöde och luftfuktighet samt testa fler scenarier för renovering och beteendeinterventioner. Projektet kommer också att använda det fullskaliga IHBI-laboratoriet för att stärka den kausala analysen och omsätta resultaten i praktisk vägledning för renoveringsutformning, driftsättning och kommunikation med brukare.

Mer om projektet

Nyheter och media

2026-03-01 Demand response optimization incorporating thermal comfort in single-family houses with on-site generation a systematic review

2024-11-01 Exploring occupant behaviors and interactions in buildings with energy-efficient renovations a hybrid virtual-physical experimental approach

2024-09-01 Improved energy retrofit decision making through enhanced bottom-up building stock modelling

2024-07-05 Interaktionen mellan byggnad och människors beteende undersöks

2024-05-01 Transfer of building retrofitting evaluations for data-scarce conditions: An empirical study for Sweden to China

2023-02-13 Ontology for experimentation of human-building interactions using virtual reality

Intelligent Human Buildings Interactions Lab

Projektägare

Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Projektledare

Weizhuo Lu

E-post: weizhuo.lu@umu.se

Telefon: 073–836 95 36

Samarbetspartner

Lunds tekniska högskola

Projektperiod

1 augusti 2022 till och med 31 december 2025

Projektets fokus har legat på att förstå vilka attribut som väger tyngst vid köpbeslut, hur väl mäklare förstår sina kunders preferenser, om det finns systematiska skillnader mellan köpares beslut och mäklares uppskattningar, samt hur synligheten av energiklass och tillgång till gröna lån påverkar viljan att gå på visning. Genom två stora studier med enkäter, valexperiment och beteendedesign har projektet bidragit till en djupare förståelse för hur energiprestanda påverkar beslut vid köp av bostäder.

Värdering av energieffektivitet

Trots att energieffektivitet ofta nämns som viktigt, visade studierna att bostadsköpare generellt prioriterar andra faktorer som kökets skick och bostadens storlek. Samtidigt kunde det konstateras att kunskap spelar roll – personer med bättre förståelse för energikostnader var mer benägna att värdera energieffektiva bostäder högre. En intressant aspekt är också mäklarnas roll som kunde förutsäga köparnas beslut ganska väl, men tenderade att överskatta betydelsen av nyrenoverade kök och underskatta betydelsen av hög energiklass.

I en andra studie testades hur bostadsköpare reagerade när information om energiklass och gröna lån gjordes mer synlig under sökprocessen. Här syntes inte några tydliga effekter men inte heller några negativa reaktioner – en viktig insikt när man överväger att förändra hur information presenteras.

Viktiga resultat

• Bostadsköpare är i genomsnitt villiga att betala omkring 500 000 kr mer för en bostad med energiklass C jämfört med E, men variationen är stor.
• De med god energifinansiell kunskap värderar energieffektivitet högre än andra.
• Mäklare kan förutsäga köparbeteenden ganska väl, men förbättrar träffsäkerheten avsevärt om de får tillgång till information om tidigare val.
• Mäklare tenderade att överskatta betydelsen av nyrenoverade kök medan de underskattade betydelsen av energiprestanda.
• Synligheten av information om energiklass och gröna lån påverkade inte nämnvärt viljan att gå på visning.
• Bilder hade stor påverkan på vilka objekt deltagarna ville titta närmare på.

Fokus framåt

Ett naturligt nästa steg är att testa projektets insikter i verkliga sammanhang. Därför föreslås att aktörer som fastighetsmäklare, bostadssajter och byggherrar samarbetar med forskare för att se hur utformning av bostadsinformation kan förbättras. Ett särskilt fokus bör ligga på att stärka energifinansiell kunskap – något som kan göra stor skillnad för vilka bostäder hushåll väljer, särskilt i tider av höga energipriser.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter

2024-08-27 Hur viktigt är energieffektivitet för bostadsköpare?

2024-04-26 Köpares och mäklares energifokus studeras

2022-10-17 Forskningsprojekt om värdering av energieffektivitet

Projektägare

Anthesis

Projektledare

Erik Gråd

E-post: erik.grad@anthesisgroup.com

Telefon: 073 – 823 44 12

Samarbetspartner

Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektperiod

2022-08-01 till och med 2024-12-31.

Det finns flera utmaningar med användningen av produkter för trädgårdsskötsel ur energi- och hållbarhetssynpunkt både inom förvaltnings- och privatkundssegmenten. Dels används produkter med förbränningsmotorer fortsatt i stor omfattning inom förvaltning av grönområden vilket orsakar utsläpp och buller och hög energiförbrukning, dels är nyttjandegraden av privatägda trädgårdsprodukter mycket låg vilket innebär resursslöseri.

Undanröja hinder för delning

Projektet har syftat till att undanröja hinder för delning av trädgårdsverktyg genom att verifiera beteendeförändringar inom en demonstration och verifiera skalbara affärsmodeller med Husqvarna och behovsägarna Riksbyggen och MKB som ingått i projektet.

Projektet har varit ett delprojekt i utvecklingen av produkt- och tjänsteutbud hos Husqvarna och det har gett en bra integrering av alla projektmedlemmar. Det övergripande syftet är att utveckla en helhetslösning med väl anpassade verktygsbodar som har produkter som tillfredsställer och uppfyller behoven hos både den professionella kunden och de boende. Delprojektet har även velat lösa praktiska saker som tillgänglighet, laddning av batterier, säkerhet och datainsamling. Arbetet har också innefattat bokningslösningar och säkerställande av serviceinsatser.

Kommunikation mellan människor – en viktig drivkraft för ändrat beteende

En omvärldsanalys och beräkningsmetodik har genomförts av Uppsala universitet med övriga medlemmar som resurser. Projektet har velat uppnå skalbarhet genom att hitta beteendeförändringar som är väsentliga. När det handlar om den främsta drivkraften för att ändra beteenden så är kommunikationen mellan människor mer viktig, än information via massmedia eller via marknadsföring. Det handlar om att stegvis förändra beteenden, så det är en process som tar tid, och måste få ta tid. Arbetet med beräkningsmetodiken har utarbetats genom att belysa en befintlig beräkningsmodell och nyckeltal för grönyteskötsel. Konceptet måste vara attraktivt och jämförbart med dagens upphandling för att få ett genomslag på marknaden och möjlighet till uppskalning.

Tre piloter har genomförts, två via allmännyttan och en bostadsrättsförening. Piloten har skett i dialog med bostadsbolagen, förvaltningspersonal och de boende. Synpunkter och slutsatser är därmed baserade på verkliga upplevelser. Projektet har gjort behovsinventeringar och tittat på intressekonflikter mellan intressenter och försökt säkerställa funktion och praktisk hantering.

Resultat

Att ha de rätta verktygen är avgörande och verktygsboden behöver vara säsongsanpassad med verktyg som alltid är ”up to date” och tillgängliga efter behov – detta för att det ska bli en bra kundupplevelse för både förvaltare och boende. En nackdel med att arbeta i etablerade områden är att de flesta har egna verktyg, men samtidigt så har de boende upplevt att verktygen i bodarna är betydligt bättre än de egna.

Upphandlingen och förmågan att sprida detta är avgörande eftersom delningen innebär att förvaltaren måste ha verktyg på alla arbetsområden. Alla inblandade är överens om att ett resultat av konceptet med verktygsbodar är ett betydligt finare och välskött närområde. Bland de boende som testat tjänsten så är omdömena uteslutande positiva, så det handlar om att få volym i delningen.

Utmaningar framåt

Ser man till hur verktygen används så är det under väldigt korta perioder. Genomsnittlig tid är cirka 15 minuter och antalet lån per box är tyvärr inte tillfredställande. Så nu handlar det framåt om att få upp en volym.

En av utmaningarna i projektet är också att hitta en affärsmodell som innebär en win win för alla inblandade parter utan att volymerna, framförallt för tillverkaren, viker. Samtidigt så beror detta på hur mycket kunderna i allmännyttan och bostadsrättsföreningarna är beredda att betala för denna tjänst, i form av till exempel en ökning av hyra/avgift. De miljömässiga aspekterna är avgörande, eftersom det sannolikt kan driva på hastigheten i transformeringen.

Fortsättningsprojekt för uppskalning

Ett fortsättningsprojekt pågår mellan 2023 och 2024 där projektgruppen tittar vidare på beteende och hur man kan minska de hinder som identifierats och ta fram en skalbar affärsmodell.

Fullständig slutrapport

Läs fullständig slutrapport för Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende (PDF, 1MB)

Mer information om projektet

Nyheter och presentationer

2023-05-12 Tjänsten som låter boende och yrkesverksamma dela trädgårdsverktyg

Projektägare

Husqvarna

Projektledare

Mathias Damberg

E-post: mathias.damberg@husqvarnagroup.com

Samarbetspartner

Husbyggnadsvaror HBV, UPA, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Stiftelsen Innovation i Sverige, Sustainable Innovations i Sverige, Telge Bostäder, Uppsala universitet

Projektperiod

2020-11-02 till 2023-04-28

Nyheter

2023-05-12 Tjänsten som låter boende och yrkesverksamma dela trädgårdsverktyg

Projektet har utgår från beteendedesign, att nudging kan trigga fastighetsägare och förvaltare att genomföra åtgärder som deras grannar redan har genomfört, på samma sätt som till exempel installationer av solceller har gjort.

Även boende och hyresgäster av lokaler ska kunna knuffa fastighetsägaren till aktivitet. Designen av plattformen Klimatknuffen har påbörjats i ett tidigare projekt tillsammans med beteendevetare och UX-designers. Målet för det här projektet har varit att ta fram en fullt fungerande och målgruppsanpassad plattform, färdig att lanseras och marknadsföras av ett konsortium av lämpliga organisationer.

Klimatknuffen – verktyget som knuffar i rätt riktning

Klimatknuffen är ett verktyg som bidrar till att skapa transparens och dialog mellan bostadsrättsföreningar för att se till att fler lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Verktyget utgår från en karta där föreningarna kan registrera sin förening och sina fastigheter och visa upp goda exempel på energieffektivisering. Verktyget ger även föreningarna möjlighet att visa upp vilka installatörer och entreprenörer de har anlitat, vilket blir till viktiga referenser i närområdet för grannarna. Verktyget handlar om att visualisera vad som är gjort i liknande fastigheter i närområdet, och har inte fokus på siffror och kWh. Det är anpassat efter privatpersoner som på ett enkelt sätt ska kunna se hur man själv kan gå vidare i sitt effektiviseringsarbete och med hjälp av vem.

Goda exempel i närområdet är ett bra sätt att inspirera. Om man sedan även följer upp med konkreta tips och råd hur man tar arbetet vidare, samt erbjuder en möjlighet att kontakta avsändaren med frågor eller funderingar så sänker vi tröskeln ytterligare och kan se till att fler bostadsrättsföreningar energieffektiviserar.

Energieffektivisering bidrar till minskade utsläpp och reducerar klimatpåverkan, oavsett vilken energi man använder. Det ger ett bättre inomhusklimat och en mer underhållsfri fastighet, samtidigt som det höjer värdet på själva fastigheten. Med rådande omvärldsläget är det viktigt att poängtera att energieffektivisering även ger ett tryggare Sverige. Den säkerhetspolitiska positionen stärks med ett större oberoende. Sist men inte minst så innebär det sänkta energipriser för alla. De rekordhöga energipriserna är inte tillfälliga, utan riskerar att bli varaktiga, energieffektivisering motverkar höjningen och minskar energipriset generellt.

Det finns en stor outnyttjad potential gällande energieffektivisering i bostadsrättsföreningar, Klimatknuffen kan hjälpa bostadsrättsföreningar att på bred front genomföra åtgärder för energieffektivisering.

Viktiga resultat

• En plattform för att inspirera bostadsrättsföreningar till energieffektiviseringsåtgärder tagits fram. Plattformen har som namn Klimatknuffen och finns på www.klimatknuffen.se.
• Sidan Klimatknuffen är centrerad kring en karta med markörer som representerar energieffektiviseringsåtgärder som bostadsrättsföreningar har genomfört. Sidan innehåller även information och råd kring hur man går vidare med sitt energieffektiviseringsarbete.
• Sidan hade 20 registrerade brf-er vid projektslut.

Fokus framåt

Framåt ligger fokus på att utveckla sidan utifrån den respons som inkommit efter lansering, få in fler registrerade användare samt hitta långsiktiga förvaltare/ägare av sidan. Energieffektiviseringsföretagen står som tillfälliga förvaltare och tar med sig insikten om att det behövs en långsiktig affärsmodell för att säkra fortsatt drift efter projektslut.

Mer om projektet

Fullständig projektrapport

Nyheter och presentationer

2023-03-01 Vill ge en knuff i rätt riktning

Knuffa grannar mot energibesparingar (Energieffektiviseringsföretagen)

Klimatknuff ska få brf:er att energieffektivisera (Byggkoll, Svensk Byggtjänst)

Nya tekniken revolutionerar hållbarhetsarbete (Fastighetssverige)

Klimatknuffen för brf:er (Kommunal, Energi- och klimatrådgivning)

Nytt verktyg för bostadsrättsföreningar – klimatknuffen gör det enklare att energieffektivisera

En lönsam knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (RISE)

En lönsam knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (Energieffektiviseringsföretagen)

Nu finns Klimatknuffen (Slussen Building Services)

En knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (Kyla & värme)

Nytt verktyg för bostadsrättsföreningar ska inspirera till att energieffektivisera (Tidningen Byggmaterial)

Bostadsrättsföreningar ska inspirera varandra till energieffektivisering (Energi & Miljö)

Projektägare

Energieffektiviseringsföretagen

Projektledare

Annika Marmbrandt

E-mejl: annika.marmbrandt@eef.se

Telefon: 073 – 048 23 02

Samarbetspartner

RISE, Fastighetsägarna

Projektperiod

2021-05-17 till 2022-11-18

Projektets mål har varit att minska energianvändningen från materialinsamling vilket i sin tur kan ge energivinster i andra led av förpackningars livscykel. Detta kan åstadkommas genom en effektivare hantering som gör att folk sorterar mer, sorterar rätt och inte lämnar fel saker på återvinningsstationerna.

Tydliggöra att förpackningsåtervinningen är en del av ett komplext system

Utmaningen ur ett användarperspektiv är att hanteringen av förpackningsåtervinning är en del av ett komplext system som behöver bli tydligare för användaren. Utmaningen ur ett energiperspektiv är kopplad till användarnas utmaning – i vilken utsträckning kan vi genom att sortera mer, sortera rätt och inte lämna fel saker på återvinningsstationerna minska energianvändningen från förpackningsinsamling?

Projektet har arbetat med dessa frågeställningar med hjälp av tjänstedesignprocessen. Det övergripande målet för projektet har varit att skapa en skalbar lösning som förändrar beteenden kopplat till källsortering.

Interventioner för att hjälpa människor att sortera rätt

Två typer av interventioner genomfördes på ett antal återvinningsstationer. Den första interventionen fokuserade på information till hushåll samt på återvinningsstationerna, och bestod av ett fysiskt informations-kit, källsorteringspåsar, hemsida med info, färgkodade containrar och ny informationsskylt. Den andra interventionen fokuserade på användarens upplevelse på stationen genom ny grafisk design på containrarna.

Informationskit och återvinningspåsar till hemmen.

Bild till vänster: Färgkodade containrar och ny informationsskylt. Bild till höger: Containrar med ny grafisk design.

Med hjälp av ett antal metoder analyserades interventionerna och energi- och klimateffekter av hushållens hantering. Energi- och klimatpåverkan har också kartlagts för de delar av förpackningarnas återvinningskedja som inkluderar stationsansvariga FTIs aktiviteter – städning, tömning och transport. Med utgångspunkt ur den kartläggningen har scenarier analyserats gällande vilken effektiviseringspotential det finns om de insamlade flödena blev renare, det vill säga att vi sorterar mer rätt och på så sätt ökar kvalitéten på det insamlade materialet.

Viktiga resultat

• Resultaten av energikartläggningen visar att transporterna för tömning och insamling, och vidare till respektive materials hanteringsanläggning, är de mest energiintensiva aktiviteterna då de står för mer än 75 procent av energiförbrukningen och klimatpåverkan. Enbart genom att minska andelen felsorterat material skulle energi- och klimatpåverkan från transportledet kunna minska med mellan 10 och 35 procent för respektive förpackningstyp, beroende på hur stor andel som är felsorterat idag.
• Genom att sortera mer rätt blir de insamlade varianterna av förpackningar renare, rätt material tas om hand på rätt plats och antalet onödiga transporter minimeras. Städningen av stationerna står för en jämförelsevis liten del av den totala energi- och klimatpåverkan – mindre än 5 procent i de studerade städerna.
• Projektet har gett ny kunskap kring hur energianvändningen från insamling av förpackningar till återvinning kan effektiviseras, ny metodutveckling kring hur man kan koppla ihop tjänstedesign med aktörbaserad LCA och energikartlagning, och förbättrad information till användarna.

Fokus framåt

Nästa steg bör vara att ta kontakt med kommuner som vill utveckla ett bättre insamlingssystem, det vill säga utveckling av förbättrad information och utformning av återvinningsstationer. Ytterligare vidareutveckling bör göras av genomförda, mer inkrementella interventioner, med fokus på mer radikala interventioner och tjänster närmare hushållen.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och presentationer

2023-02-15 Minskad andel felsorterat skräp skulle ge en stor klimatvinst

Nyhet från Semcon: Ny design för effektivare återvinningsstationer

2022-11-17 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

Semcon Sweden

Projektledare

Anders Sundin

E-mejl: anders.sundin@semcon.com

Telefon: 073 – 398 96 35

Lotta Svärd

Samarbetspartner

RISE, Svenska Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Projektperiod

2020-11-01 till 2022-03-31

Elkonsumenter vill ansluta allt fler och högre laster i de lokala elnäten, till exempel i form av elfordon. Stamnätet har dock av olika anledningar problem att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet, framför allt i storstadsregionerna.

Ett viktigt bidrag till lösningen på kapacitetsbristen anses vara efterfrågeflexibilitet, vilket innebär förändringar i konsumtionsmönstret som bidrar till att upprätthålla effektbalansen i lokala elnät via indirekt eller direkt styrning.

Det övergripande syftet med projektet är att främja energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet bland elkonsumenter och prosumenter genom att utveckla och kvalitativt testa två olika designkoncept för detta ändamål:

• en app som tillhandahåller realtidsåterkoppling till elkonsumenter som förväntas fokusera mer på effekt.
• en app som tillhandahåller återkoppling som är speciellt anpassad för prosumenters behov.

Som ett led i utvecklingen (designprocessen) är målet att öka kunskapen om:

• hur klimatrelaterad-, normativ-, målrelaterad- och uppdelningsåterkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och motivera energirelaterade beteendeförändringar och efterfrågeflexibilitet i hushåll. Uppdelningsåterkoppling innebär information om hur mycket enskilda apparater drar och bidrar till den totala elanvändningen.
• vilken förståelse elkonsumenter har för begreppet effekt och hur begreppet kan kommuniceras på ett pedagogiskt sätt.

I användartesterna är målet att öka kunskapen om vilken typ av återkoppling som passar hushållens behov för att omsätta den i handling. Med andra ord att anpassa elanvändningen till effektrelaterade prismodeller på ett sätt som gynnar det lokala elnätet.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter

2024-08-23 Vill underlätta för elkonsumenterna: “Det ska vara lätt att göra rätt”

Projektägare

Uppsala universitet

Läs mer om USER – Uppsala Smart Energy Research group

Projektledare

Cajsa Bartusch

E-post: cajsa.bartusch@angstrom.uu.se

Telefon: 018-471 30 25

Samfinansiärer

Bright Energy, Ellevio

Samarbetspartner

Bright Energy, Ellevio, Uppsala universitet, KTH

Projektperiod

2021-01-01 till 2024-03-31

Projektet kommer att utforma, utveckla och utvärdera digitala ljudinteraktioner som förstärker enskilda apparater och elmätare, och stödjer energieffektivt beteende i hushållet. Utan att lägga till i myriader av ”pip” i vårt liv, kommer man att skapa nya vardagsljud som är avsedda att kännas, och implicit förstå, snarare än att lyssna på.

De processuella ljudmodeller, som kan bäddas in och anpassas, kommer att baseras på tidigare forskning om ljud, interaktionsdesign, beteendeförändring och energi. Projektet kommer att ta fram och utvärdera minst tre prototyper för ljudinteraktion som förstärkning av enskilda enheter och smarta elmätare.

De soniska interaktionerna ska hjälpa till att ”knuffa” beteenden på ett diskret och ekologiskt sätt. Projektet kommer se till potentialen för spridning och kommersialisering genom att fokusera på lösningar som inte är orealistiskt komplicerade eller dyra. Projektet kommer även att bidra till kunskap genom publikationer av riktlinjer för hur liknande insatser kan utformas och deltagande i relevanta forum och akademiska publikationer.

Mer om projektet

Nyheter

2024-03-11 Ljuddesign – teknik som tydliggör! (i Tidningen Perspektiv)

2023-12-20 Ljuddesign som verktyg för hållbar energianvändning (på Design för energieffektiv vardags webb)

Projektägare

KTH, avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign

Projektledare

Sandra Pauletto

E-post: pauletto@kth.se

Telefon: 076 – 697 38 03

Samarbetspartner

KTH Live in Lab

Projektperiod

2021-01-01 till 2024-12-31

Projektet har utvecklat nya sätt att beskriva, mäta och arbeta med upplevd ljuskvalitet – alltså hur ljus faktiskt känns och fungerar för människor i rum – som komplement till dagens tekniska ljusmått, som lux och lumen per watt.

Utgångspunkten är att traditionella mått, som det fotometriska systemet, inte fångar det människor upplever som tydligt, behagligt eller funktionellt. Genom en serie med fem studier – i allt från skalmodeller och laboratoriemiljöer till riktiga kontors- och undervisningsrum – har projektet tagit fram PLMD – Perceptual Metrics for Lighting Design. PLMD är en metod och terminologi för att beskriva kvalitativa aspekter av upplevd ljuskvalitet som variation, tydlighet, ljusfördelning, skuggor och rumsligt djup.

Forskningen visar att variation, riktning och kontrast ofta skapar betydligt högre upplevd kvalitet än hög och jämn allmänbelysning – och att detta dessutom kan minska energianvändningen.

Som stöd för praktisk tillämpning har projektet utvecklat prototypen LjusAssistenten, ett digitalt verktyg som hjälper beställare, arkitekter och ljusdesigner att diskutera och formulera upplevelsemål tidigt i processen. Verktyget bygger på foton och begrepp från studierna och gör det möjligt att filtrera och jämföra ljusmiljöer utifrån kvalitativa mål.

Viktiga resultat

• Upplevd ljuskvalitet kan mätas systematiskt.
  Projektet validerar PLMD-metoden genom två parallella skalmodellstudier med starkt överensstämmande resultat.
• Kontrast är en nyckelfaktor.
  För låg eller för hög kontrast upplevs negativt; måttlig kontrast gav högst attraktivitet och tydlighet.
• Mer ljus är inte alltid bättre.
  Flera miljöer med lägre luxvärden upplevdes som mer tilltalande – samtidigt som energianvändningen var betydligt lägre.
• Ljusdistribution är viktigare än ljusnivå.
  Uppljus i kombination med riktade accenter upplevdes som mest inbjudande i kontorsmiljö, trots lägre effekt.
• Upplevelsen av ljusfärg är relativ.
  Paneler beskrev ljus som magenta-, cyan- eller orangeaktigt – ett mer finmaskigt språk än ”varmt–kallt”.
• I fältstudie valdes den energisnåla miljön.
  Ett rum med 40 procent lägre energiförbrukning upplevdes som mer trivsam, koncentrationsstödjande och tilltalande än ett ljusare referensrum.
• LjusAssistenten visar potential.
  Användartester visar starkt behov av ett verktyg som översätter upplevelsekvalitet till praktiskt projekteringsstöd.

Fokus framåt

• Vidareutveckla LjusAssistenten till en fullt användbar version med utökad ord- och bildbank, bättre sökfunktioner och eventuellt kopplingar till andra digitala verktyg.
• Genomföra skarpa pilotprojekt där PLMD används i tidig kravställning och sedan följs upp i färdig miljö.
• Ta fram utbildningsinsatser för beställare, arkitekter och ljusdesigner så att upplevelsebaserade mål kan integreras i byggprocessens tidiga skeden.
• Fortsätta utveckla översättningar mellan perceptuella mål och tekniska specifikationer.

Mer om projektet

Nyheter och länkar

2023-06-15 Digitalt verktyg för mätning av ljusupplevelse främjar energieffektivitet

Följ projektet på deras Facebook-sida

Projektägare

Konstfack

Projektledare

Johanna Enger

E-post: johanna.enger@konstfack.se

Telefon: 070 246 17 99

Samfinansiärer

RISE

Samarbetspartner

Högskolan Kristianstad, RISE

Projektperiod

2020-12-15 till och med 2023-07-30.

Forskning visar att det inte räcker enbart med en teknisk omställning utan att människors levnadsvanor behöver förändras. Trots det akuta i situationen såg vi i den senaste svenska valdebatten politiker lova att vi inte skulle behöva förändra någonting i vår livsstil.

Det här visar på ett glapp mellan situationens allvar och vad som görs för att motverka klimatkrisens effekter. Det här glappet ser vi också i hur klimatfrågan representeras i media där hållbarhet ofta framställs som livsstils-och konsumtionsval snarare än som en fråga om samhällsstruktur. Det är mot denna bakgrund det här projektet undersöker hur klimatfrågan tar sig uttryck i media—i dags-och kvällspress, i livsstilsmagasin och i alla former av sociala media.

Synliggör maktrelationer

Genom denna analys syftar projektet till att synliggöra de maktrelationer som döljer sig i dagens klimat- och miljörelaterade mediediskurs. Analysen visar att identitetsproduktion i relation till hållbarhet har tagit en allt större plats i det offentliga samtalet. Det här gäller på individnivå såväl som på företagsnivå. Individer vill gärna bygga en image av att leva hållbart och där har begrepp som ”flygskam” spelat in. På företagsnivå vill man gärna ”greenwasha” sin verksamhet och framställa den som hållbar. Design är central i denna identitetsproduktion i form av varor och tjänster och hjälper till att bygga personliga varumärken.

Forskargruppen har under det senaste decenniet utvecklat metoder för att använda design för ett normkritiskt utforskande av diskurser och sociala normer. I detta projekt har de tagit fram ett dussin designkoncept som både identifierar och problematiserar sättet klimatfrågan framställs i media och vilka normer som reproduceras därigenom. Designkoncepten sätter också ljuset på vilka maktrelationer på ”marknaden” detta återspeglar och hur detta påverkar våra möjligheter att ställa om.

Generellt framställs ofta en urban medelklass som sinnebilden för en engagerad och miljömedveten konsument. Men forskningen visar att utsläppskurvan för koldioxid för individen följer inkomstkurvan. Det betyder att de med lägst inkomst också släpper ut minst och att utsläppen ökar med ökad inkomst. Designförslagen som tagits fram i projektet problematiserar och diskuterar hur fördomar kring vem som egentligen är miljövänlig kan ta sig uttryck i produktestetik. Samtidigt ifrågasätter de vilka djupare effekter det som framställs som hållbart egentligen har och om det faktiskt är en väg till omställning, eller om det bara är kosmetiska åtgärder.

Viktiga resultat

Insikter

• Barn och arbete är två områden som inte alltid förknippas med hållbarhet i första hand. Men just dessa två områden har en stor miljöpåverkan och påverkar våra livsstilar i stor utsträckning. Därför har projektet valt att lyfta fram just dessa två områden.
• De diskursiva designförslag som tagits fram visar på att mycket av hållbarhetsdiskursen inom media handlar om en identitetsproduktion som ”greenwashas” så att ens livsstil ska framstå som mer hållbar än vad den i verkligheten är.
• ”Marknaden” till vilken politiker ofta hänvisar för lösningar på klimatkrisen genomsyras av maktrelationer som (re)producerar och cementerar roller och beteenden. Härmed problematiseras och utmanas bilden av marknadens inneboende förmåga att svara mot klimatkrisen och relaterade ekologiska och sociala kriser.
• Maktrelationerna vi ser i media är relaterade till klass. De olika inkomstsegmenten tilltalas på olika sätt och det här blir tydligt i design och formspråk. På så sätt reproduceras vad som är möjligt att göra i relation till hållbarhet och bilden av vem som är hållbar och vem som inte är det förstärks. På så sätt kan vi få en felaktig bild av vilka beteenden och livsstilar som är hållbara som går stick i stäv med vad forskningen verkligen visar.

Diskursiva designförslag

• Sammanlagt 12 grupper av diskursiva designförslag togs fram i projektet. Dessa grupper innehöll flera diskursiva designförslag vilket ger totalt 28 olika artefakter. Exempel på de diskursiva designförslagen:

Utställning

• Digital utställning med de diskursiva designförslag som tagits fram inom projektet.

Podd

• Podden Klimatgap, avsnitt 39. Vad händer om vi tänker tvärt om? med Maria Wolrath-Söderberg.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och material om projektet

2023-04-13 Vad är en hållbar livsstil – och för vem är den hållbar?

2022-06-30 Podden Klimatgap, avsnitt 39. Vad händer om vi tänker tvärt om? med Maria Wolrath-Söderberg.

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

Digital utställning på Global Utmanings hemsida

Fiktiva Appen Planned Climatehood

Projektägare

KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Karin Ehrnberger

Tf. projektledare

Camilla Andersson

Telefon: +46 (0)70 – 485 71 37

E-post: camilla.andersson@aalto.fi

Samarbetspartner

Global Utmaning, Aalto University, Högskolan i Halmstad och Usify

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-12-31

Mer om projektet

För att få individer att ställa om till mer hållbara energisystem i ett längre perspektiv, behövs verktyg som ger kunskap och förståelse för energin som genereras. Kunskapen om solens kapacitet är idag inte självklar. Verktyg som Solvis kan, som ett första steg påminna om detta och genom olika energijämförelser skapa förståelse för begrepp som “kilowatt-timmar” och “effekt”. Via Solvis börjar användaren reflektera kring vad som kan anses vara mycket och lite.

Hur Solvis fungerar

Solvis-konceptet finns idag installerat på fyra pilotskolor i Göteborg. Genom att visa dagens produktion av solel och ställa det i relation till andra vardagliga aktiviteter, verkar Solvis som en grund för vidare utbildning och utveckling kring solenergi och dess potential. Konceptet består av flera olika moduler som går att kombinera – både utifrån idén om att vi lär oss bättre när vi aktiverar alla/olika sinnen, samt utifrån att alla fastigheter har olika förutsättningar för installation. Därför kan Solvis anpassas för att passa den specifika miljön. Modulerna består av delar för både utomhus- och inomhusbruk. Den röda tråden är en gulmålad linje som blir en start och ett slut, som man kan följa och som binder ihop de olika modulerna. Den gula linjen börjar vid solcellen på taket och slutar vid Solvis – skärmen som är uppsatt på en central plats i skolan. Skärmen visar på ett enkelt och lekfullt sätt hur mycket solel som produceras i huset.

I genomförd utvärdering kan potentialen med Solvis bekräftas. Konceptet triggar tankar och idéer hos både elever och pedagoger, och det finns en vilja och potential att lära sig mer om solenergi. Elevers och lärares förslag på kompletterande utbildningsmaterial och introduktionsfilm visar att Solvis kan anpassas ytterligare till användaren och skolmiljön.

Viktiga resultat

• Solvis ger på ett enkelt och lekfullt sätt en påminnelse till användaren om vad solen bidrar med till fastighetens energibehov, samt visar jämförelser för att skapa förståelse om hur mycket den bidrar.
• Genom att konceptet består av olika moduler aktiverar Solvis flera olika sinnen, något som forskning visar stimulerar till inlärning. Konceptets olika moduler kan anpassas väl till varje specifik miljö.
• Utvärderingen av Solvis visar att konceptet triggar tankar och idéer hos både elever och pedagoger och att det skapar en vilja och potential att lära sig mer om solenergi.
• Det uppskattas att Solvis-skärmen visar information om dagens väder, datum och skollunch samt att skärmens animationer gör det roligt att lära sig om solenergi.
• En introducerande folder om Solvis tillsammans med en kortfilm har tagits fram till elever och pedagoger som har Solvis i sin fastighet för att ge ökad förståelse om hur konceptet fungerar.
• Genom Solvis får vi hjälp att förstå mängd och enhet för att sedan kunna förhålla och anpassa oss. Idag tittar vi på termometern och anpassar vardagen efter temperatur, i form av den klädsel vi väljer eller vilket transportmedel vi tar. På samma sätt kan verktyg som Solvis påverka vårt beteende och vår energianvändning till hur solen genererar i energi.

Fokus framåt

Det finns god potential att utveckla Solvis 2.0 om det planeras för verktyget i ett tidigt skede, redan i projekteringen av en fastighet eller skola med solcellsanläggning. Det skapar förutsättningar att utveckla redan befintliga moduler i Solvis. Idag finns konceptet fritt att ta över som prototyp och sprida till andra kommunala och privata förvaltare. Solvis planerar att fortsatt lanseras i samband med installationer av solceller i Göteborg.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och filmer

2023-03-16 Här lär sig elever om solenergi

2021-04-23 Pressmeddelande: Solvis gör elever till kloka elkonsumenter

Projektägare

Lokalförvaltningen Göteborgs Stad

Projektledare

Luisa Beneduce

E-mejl: luisa.beneduce@lf.goteborg.se

Telefon: 031- 365 08 27

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola

Projektperiod

2019-12-02 till 2022-09-30

Om vi i Sverige ska sluta använda fossil energi behöver vi mer fossilfria energikällor, som till exempel vindkraft och solkraft. Men tillgången på sådan el varierar med väder, tid på dygnet och årstid. Dessutom tar det tid att bygga. Vi har därför utgått ifrån möjligheten att snabbt kunna minska användningen av fossil energi om hushåll accepterar att det då och då blir kortare strömavbrott eller begränsningar i hur mycket el de får använda.

Projektets syfte har varit att öka kunskapen om vad ett gott vardagsliv med minskat beroende av tillförlitlig energitillförsel och mindre generell energianvändning kan innebära, samt hur det kan stödjas i design av, så kallade, energiresilienta vardagsprodukter.

Hushållens resiliens idag: utmaningar och möjligheter

Utifrån intervjustudier med hushåll i hela Sverige har utmaningar och möjligheter med en vardag som är mindre beroende av el identifierats, samt strategier för hushållen att bli mer resilienta. I relation till projektets uppmålade visionen såg hushållen utmaningar och orosmoln när det gällde vardagsaktiviteter som var både viktiga och tidskritiska. Vilka detta är kan variera från hushåll till hushåll, men ofta är det kopplat till arbete, mat, hygien och kommunikation.

God och varm mat sågs som speciellt viktigt för att det ska vara ett gott liv, och var kanske det man hade svårast att föreställa sig hur man skulle lösa. Många andra av aktiviteterna blev bara kritiska om strömavbrott kom olägligt, som till exempel precis efter en jobbig träning så att man inte kunde duscha varmt, eller om man hade en digital hemtenta eller viktig deadline på jobbet.

Från intervjuer och litteratur identifierade vi även tre strategier som hushåll kan använda, eller redan använder sig av, för att öka sin energiresiliens:

• Diversitet: att ha flera olika sätt för att göra samma sak eller uppnå samma värde.
• Tillsammans: att dela kunskaper, aktiviteter och resurser utan att alla gör på samma sätt.
• Öva: vi blir mer resilienta genom att utsätta oss för lagom stora ”störningar” och träna på att klara oss utan el.

Design som möjliggörare för energiresiliens

Trots att det finns många produkter som i vissa sammanhang bidrar till ökad energiresiliens så är det få sådana produkter som är designade för att passa in i vardagen i svenska hushåll. Från insikterna har projektet därför tagit fram prototyper på energiresilienta vardagsprodukter som visar på hur produkter skulle kunna designas annorlunda för att underlätta i en vardag med varierande eltillgång.

Två exempelprodukter; energilagret Boostbox och matkassetjänsten Energikassen, har utvärderats med hushåll i vardagen. Båda prototyperna bidrog till hushållens energiresiliens – deltagarna kände sig mer förberedda för strömavbrott. De upptäckte andra sätt att vara energiresilient på som de redan kunde, men ställde sig också nya frågor om el, energisystemet och samhället.

Energilagret Boostbox boostar din vardag genom att vara en mysig lampa och högtalare, stöttar vid strömavbrott så att du kan ladda telefonen, laptoppen och köra enklare köksutrustning. Matkassen Energikassen ger dig fem recept och ingredienser till god mat att laga och förvara med lite eller ingen el – vare sig det är vardag eller kris.

Laga mat med begränsad tillgång till el

Ta del av recept från Energikassen och de fem “scenariobeskrivningar” som testades för matlagning med begränsningar eller ingen el alls. Hanna Olvenmark, från Portionen under tian, har skapat recepten för varje scenario.

Från projektets resultat ser vi att det går att designa lösningar för att öka energiresiliensen hos hushåll, men om det ska vara praktiskt möjligt så behöver lösningarna bli en del av vardagslivet också när det är gott om el.

Viktiga resultat

Energiresilienta hushåll är hushåll som kan leva ett gott liv trots störningar som strömavbrott eller tillfälliga begränsningar i vilken effekt de kan använda. De kan anpassa vilka aktiviteter som utförs, när de utförs och på vilket sätt de utförs inom ramarna för vad de själva anser är ett gott liv.

• Svenska hushåll har i dagsläget en mycket varierad energiresiliens beroende på sin boendesituation och boendeort, sin livsstil och livssituation, samt vilken kunskap man har om el, sitt eget elberoende och alternativa sätt att lösa vardagens sysslor.
• Det finns stor möjlighet att öka energiresiliensen om vi ökar diversiteten i sättet vi löser vardagens aktiviteter på, om vi övar på att hantera små störningar och om vi ser till att vi bygger resiliensen tillsammans.
• Designlösningar som energiresilienta vardagsprodukter, baserade på kunskap om både beteende och energi, kan vara en del i att öka resiliensen, men gärna tillsammans med förändringar i till exempel framtidens boende, normer, och idéer om vad som utgör samhällsutveckling.

För att öka energiresiliensen över lag behöver vi tänka bortom beredskap, krislåda, och produkter som bara är till för att hantera störningar – och istället se möjligheter i att integrera produkter, kunskap och beteenden för energiresiliens i vardagen.

Fokus framåt

Projektgruppen kommer att titta närmare på ett av spåren som utforskades under projektet, energitillräcklighet, i projektet Nog!? En utforskning av tillräcklig och rättvis energianvändning genom design.

Projektgruppen utforskar även möjligheterna att ta vidare både produktlösningarna och de kriterier för energiresilienta produkter som projektet resulterat i, till färdiga produkter som kan säljas respektive ett verktyg för produktutveckling och -utvärdering.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Om du har problem med att öppna slutrapporten ovan, prova att öppna denna version istället:Slutrapport Design för en energiresilient vardag

Nyheter och presentationer

2022-12-20 Projektet som undersöker möjligheterna vid begränsad eltillgång

2022-11-17 Presentation av projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

Chalmers tekniska Högskola, Institutionen för Industri och materialvetenskap

Projektledare

Helena Strömberg

helena.stromberg@chalmers.se

Samarbetspartner

RISE, Boid (inom Stiftelsen Chalmers Industriteknik), Electrolux Miljömärkning Sverige AB, Göteborg Energi, HSB Living Lab, Tengbomgruppen och Tieto Sweden.

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-09-30

Målet med projektet CoKitchen har varit att utveckla framtidens hållbara delningsbostad för studenter. Bakgrunden till detta är att det finns en stor bostadsbrist bland studenter och att Akademiska Hus har fått i uppdrag att bygga 5700 nya studentboenden.

Projektet har undersökt hur man kan bygga den bästa delningsbostaden för studenter utifrån olika perspektiv. Intervjuer och workshop har genomförts med studenter för att utforska hur de vill bo, var problem uppstår, hur de kan leva mer hållbart tillsammans och vad som skapar ett bra studentboende.

Projektet byggde två olika experimentlägenheter där fyra till fem studenter bodde under ett års tid vardera. Olika produkt- och tjänstekoncept utvecklades för att öka den sociala gemenskapen och stödja en hållbar livsstil. Intervjuer och workshoppar genomfördes för att både lära och för att utvärdera resultatet. Slutligen så räknades klimatavtryck på delningsbostäder ut och man gjorde ekonomiska kalkyler på vad som händer om man skalar upp detta till hela flerbostadshus. Resultatet visar att delande bostäder är mer effektiva ur klimatsynpunkt, att de är billigare att bygga, men framför allt att studenter upplever att de får ett bättre och mer socialt boende.

Bakgrund

Bygg- och fastighetssektorn står för en hög andel av samhällets energi- och materialanvändning, utsläpp av växthusgaser och avfallsproduktion. Enligt FN kommer 39 procent av världens koldioxicutläpp från byggsektorn. Byggsektorn enats om en färdplan mot fossilfrihet 2045. För att nå dit krävs fortsatt energieffektivisering men också nya strategier för boende och byggande.

Bostadsbristen i Sverige är stor, särskilt bland unga vilket påverkar hälsan negativt. Samtidigt så är 37 procent av alla hushåll i Sverige singelhushåll och 30 procent av de som bor själva känner sig ensamma enligt SCB. Ensamhet har kallats en epidemi i flera länder och är kopplat till depression som är den vanligaste anledningen till sjukskrivning idag (Osika 2018). Enligt en undersökning (SCB 2013) är det unga i åldrarna 16-24 år som känner sig mest ensamma tillsammans med den äldsta åldersgruppen över 74 år. Unga människor behöver ha en möjlighet att flytta hemifrån till ett socialt boende som stödjer gemenskap och som de har råd med.

Det finns idag en stor brist på studentbostäder på flera studieorter. Akademiska Hus har fått i uppdrag att utveckla och bygga 5700 nya student och forskarbostäder på campus runt om i landet. Sedan år 2000 har nästan alla studentbostäder byggts som enrumslägenheter, vilket är ett ineffektivt sätt att nyttja resurser, och som dessutom skapar isolering. Nu vill Akademiska Hus undersöka om det går att bygga bättre, mer hållbara och sociala bostäder genom delade boendeformer.

Utgångspunkterna för CoKitchen är att vi behöver bygga smartare och mer resurseffektiva bostäder som både minskar bostadsbristen, är ekologiskt hållbara och erbjuder ett socialt boende med hög kvalité.

Viktiga resultat

• Delningsbostäder ger mer boarea per byggd bruttoyta jämfört med enrumslägenheter. Lägre byggkostnader och mer effektiva byggnader skapar potential för lägre hyra per person.
• Eftersom delningsbostäder möjliggör mer effektivt utnyttjande av byggnadens totala yta, gör det också att klimatbelastningen blir lägre per person, upp till 26–34 procent lägre koldioxidutsläpp.
• Med delningsbostäder får det plats 20–33 procent fler personer i ett hus (jämfört med enrumslägenheter), samtidigt som de boende får större levnadsyta.
• Delningsbostäder kan bli 26–34 procent billigare att bygga per boarea, beroende på hyresmodell, jämfört med enrumslägenheter.
• Delningsbostäder skapar en familjelik gemenskap som ökar trygghet och minskar ensamhet. Särskilt för de som nyss flyttat från en annan plats.

• ”Familjen” blir ett socialt skyddsnät, vid till exempel ensamhet, covid-isolering, vinterdepression, sjukdom och hemlängtan.
• I en delningsbostad sprids hållbara praktiker från mer engagerade till nybörjare, till exempel mer återvinning, mer vegetarisk mat och mindre matsvinn.
• Det är lätt att dela på prylar som köksmaskiner, dammsugare, torkställning och sådant man använder mer sällan. Att två personer delar på badrum upplevs inte som ett problem.
• Gäststudenter upplever att det är lättare att leva hållbart i Sverige. De får hållbara vanor som de tar med sig hem.
• Det finns hinder i lagstiftning och policy som behöver förändras för att delningsboende ska bli enklare att bygga.

Fokus framåt

För att underlätta planeringen och utveckling av delade boendemiljöer av hög kvalité, skulle nuvarande regelverk behöva bli tydligare, så att aktörer i bostadsbranschen får klara spelregler. Delningsbostäder är idag inte definierade som bostadsform och regelverk, till exempel hyreslagstiftning, är otydliga.

I nästa steg tar projektgruppen avstamp i CoKitchen och fortsätter resan med ett nytt forskningsprojekt, Design för energi- och resurseffektiva delade boendeformer (DelBo), som också är finansierat av Energimyndigheten. Delbo har ett större fokus på att skapa kapacitet och ge underlag för förtydligande av svenska regelverk och policyutveckling. DelBo kommer också att skapa fler konkreta underlag för hur man utformar bra delandebostäder, idag och i framtiden.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och presentationer

2023-01-25 Framtidens studentboenden tar form

2022-11-17 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2021-11-18 Akademiska hus testar co-living

2021-11-17 Pressrelease från KTH ”Nu testas en ny typ av hållbar studentbostad”

2021-11-16 Inslag på SVT

Projektägare

KTH, Institutionen för maskinkonstruktion – Integrerad produktutveckling och design

Projektledare

Sara Ilstedt

sarai@kth.se

Samarbetspartner

Electrolux, Akademiska Hus, The Savvy People, Theory Into Practice

Projektperiod

2019-12-02 till 2023-02-28

Via den digitala tjänsten Budkeep kan privatpersoner hyra ut förvaringsutrymmen de inte använder till personer som har behov av förvaringsutrymme. Tjänsten är baserad på delningsekonomi och minskar behovet av förvaringsanläggningar.

Projektet har handlat om att med hjälp av interaktionsdesign främja användningen av en hållbar förvaringslösning och kommunicera den klimatbesparing som görs, med målet att öka delande av förvaringsutrymme. Det långsiktiga målet är att skifta en hel industri med en negativ påverkan på miljön med dess höga energi- och resursförbrukning genom att minska efterfrågan på nybyggda förvaringsanläggningar.

Inom ramen för projektet har man även tagit fram livscykelanalyser (LCA) och information om den energi- och resursbesparing som tjänsten medför, vilket omvandlats och kommuniceras i koldioxidutsläpp. Man har även undersökt hur konsumenter kan nudgas mot ett mer hållbart beteende vid val av förvaringslösning.

Nudga användare genom tjänstens smarthet

Under projektet kom man fram till att konsumenter inte ser förvaringsbranschen som en ohållbar bransch, även om LCA-resultatet visar på det. Detta ledde till en utmaning för projektet och man undersökte detta vidare – hur en hållbar tjänst kan kommuniceras för en större mängd personer där inte miljömedvetenheten finns, eller anses ligga till grund för, själva beslutsfattandet.

Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens ”smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, eftersom miljöeffekten inte verkar ligga som främsta grund för beslutet. Desto fler som anammar hållbara tjänster – oavsett anledningen till beslutet – desto större blir den positiva miljöeffekten.

Viktiga resultat

• Livscykelanalys data visar att self-storage har en betydande negativ miljöpåverkan motsvarande 12 kg CO2 per kvadratmeter och år.
• Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens ”smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, då miljöeffekten av tjänsten inte verkar ligga som främsta grund för beslut hos användarna.
• De mätbara resultaten för projektet handlade om att höja konverteringsgraden av vissa beteenden inom tjänstens ramar, vilket också har uppnåtts.

Nästa steg handlar om att öka tjänstens tillväxt organiskt.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Mer om projektet

Projektägare

Budkeep AB

Projektledare

Oskar Bergkvist

oskar@budkeep.com

Samarbetspartner

KTH

Projektperiod

2019-09-01 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Simon Oljemark berättar mer om projektet på Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

I appen Consupedia värderas varje projekt enligt fem kategorier: miljö, rättvisa, hälsa, kvalitet och pris. Värderingen utgår ifrån de globala hållbarhetsmålen och innehåller information om allt från transportsträcka, förpackningsmaterial och klimatpåverkan till näringssammansättning, allergener och prisjämförelser. Applikationen innehåller även tips och varningar från organisationer som bland annat Livsmedelsverket, Amnesty och WWF.

Under projektet har Consupedia vidareutvecklat applikationen med nischade behovsanpassade lösningar. Tjänster anpassade för måltider serverade i privat och offentlig sektor har utvecklats. Consupedia ger nu även möjligheter till återkoppling på individ- och gruppnivå vad gäller konsumtionsvanor i relation till produktionsförhållanden, miljöpåverkan, kvalitet ur hållbarhetsperspektiv, hälsa och livskvalitet.

Koll på matsvinn

De nya tjänster som utvecklades gjorde det möjligt att genomföra Svinnkollen – ett nationellt medborgarforsningsprojekt som blev Forskarfredags massexperiment år 2020. Runt om i landet deltog 27 i experimentet. I Svinnkollen registrerades skolornas menyer och visades i appen för alla som deltog. Intill varje lunchval finns hållbarhetsinformation om just den måltiden. När en person ska äta tar hen en bild på tallriken och sedan en till bild till när hen har ätit klart. Appen skickar sedan bilderna automatiskt till Consupedias dator och egenutvecklade AI, MATilda. Matilda räknar ut det totala svinnet och visar vilka eller vilket livsmedel svinnet består av. Detta var första gången något likande genomfördes. Appen ger möjlighet till menyplanering på en helt ny nivå.

Under Svinnkollen lyckades eleverna minska matsvinnet med hela 27 procent.

Consupedia EASY gör det enklare att handla

I samråd med LSS-boendet som medverkar i TV-serien ”I en annan del av Köping” har Consupedia EASY tagits fram som underlättar för personer med intellektuell funktionsnedsättning i att kunna handla livsmedel själva. Verktyget underlättar även för hemtjänstpersonal att handla korrekta livsmedel till vårdtagarna utan rädsla för att köpa något som de skulle kunna vara allergiska mot eller bör undvika av andra anledningar – eller något de helt enkelt inte gillar. Köpupplevelsen för den som blir kvar i hemmet blir också mycket mer angenäm och rolig när de nu kan bläddra bland produkter med produktbilder och göra en produktspecifik inköpslista i stället för en generell.

Consupedia har också utvecklats med den generella allmänheten i åtanke. Att via scanning av produkt, i valfri livsmedelsbutik, kunna få relevant och trovärdig information presenterad på ett enkelt sätt. Allt för att möjliggöra värderingsstyrd konsumtion.

Projektägare

Consupedia AB

Projektledare

Roberto Rufo Gonzalez

E-mejl: rufo@consupedia.com

Samarbetspartner

Högskolan i Dalarna, KTH, Vetenskap & Allmänhet VA

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-08-31

Mer information

2020-11-10 Nyhet: Smart app visar matvarors hållbarhetspåverkan

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå

För att skapa hållbara samhällen räcker det inte med energieffektiv teknik utan tekniken behöver utvecklas och stödjas, och trigga vissa mänskliga beteenden. Lösningar som knyter ihop interna och externa så kallade ”triggers” till beteendeförändringar kan bidra till att människor lyckas ställa om.

BeChange minskar klimatavtryck och klimatångest

BeChange är en metod för att minska klimatavtryck och klimatångest. Metoden hjälper till att ändra vårt sätt att tänka och att se miljöarbetet som något upplyftande och en möjlighet att skapa något bättre istället för tungt, begränsande och ångestladdat.

Det nya och unika i metoden är att den kopplar ihop mentala verktyg och klimatpsykologi med klimatrådgivning i ett flerstegsprogram som uppmuntrar till kraft-fulla livsstilsförändringar för att både minska sin klimatpåverkan och må bättre med stärkt miljömotivation. BeChange-metoden har visat att deltagare reducerar sin klimatpåverkan med 47 procent.

BeChange som digital tjänst

Syftet med projektet har varit att utveckla en digital tjänst av metoden BeChange för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå. Tjänsten ska bidra till hållbara förändringar i samhället i stort.

Då teknik och beteende stödjer varandra blir resultatet en positiv användarupplevelse som resulterar i positiv klimatpåverkan och minskad energiförbrukning. Genom att arbeta transdisciplinärt, med avseende på olika kompetenser, i en stegvis process och tillsammans med användare har projektet kommit en lång bit på väg för att uppnå en hållbar digital tjänst.

Påverkan på individ- och organisationsnivå

Projektet har genomförts i en iterativ Design Thinking-process där tjänstens gränssnitt och innehåll har utvecklats. Parallellt har den digitala tjänstens kundnytta, affärsmodell och säljstrategi arbetats fram. Nästa steg är att bygga vidare på prototypen till en fullt fungerande tjänst. Tjänsten beräknas komma ut under hösten 2020.

Viktiga resultat

• Projektet har resulterat i en första prototyp av den digitala tjänsten BeChange och en säljstrategi.
• Viktiga insikter under projektets gång har varit vikten av att testa med användare för att förstå hur den digitala tjänsten upplevs och hur den kan bidra till förändrade beteenden inom hållbarhetsområdet.
• Den digitala tjänsten har möjlighet att verka på både individ- och organisationsnivå. Tjänsten erbjuds i en form som är lättillgänglig för de flesta och den kan därmed även bli en naturlig del i användarnas vardag och på så sätt verkligen göra avtryck och skillnad.
• Nästa steg är att fortsätta utveckla prototypen till en fullskalig produkt redo för lansering. Det innebär dels mer funktionalitet, dels mer innehåll i tjänstens utbud och fler användartester för att säkra användarupplevelsen.
  

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: ”BeChange – Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå”.

Mer om projektet

Projektägare

BeChangeAB

Projektledare

Ann Murugan

ann@bechange.se

Samarbetspartner

Luleå tekniska universitet, Jaway Stockholm AB

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-04-30

Projektägare

BeChangeAB

Nyheter

2020-03-20 BeChange minskar klimatpåverkan och klimatångest

Filmer

Linn Lindfred, konsult inom cirkulär ekonomi och hållbar innovation på Jayway By Devoteam och deltagare i BeChange-projektet, berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Fjärrvärmeföretag kan genom ökad digitalisering bli en viktig pådrivare för ett smartare energisystem där det är enkelt och tilltalande för kunderna att anpassa sin konsumtion och ta de investeringsbeslut som ger största möjliga nytta i det totala energisystemet.

Fjärrvärme förser mer än hälften av alla svenska hem med värme och varmvatten. Ändå är det en förhållandevis okänd uppvärmningsform för allmänheten, vilket till stor del beror på att den i flerbostadshus generellt sett ingår i hyran för slutanvändaren. Som fjärrvärmekonsument är det svårt att veta vad olika beteenden och åtgärder har för faktisk miljöpåverkan. Energisystemet är komplext och utsläppsvärden kan förändras från timme till timme.

Digitala gränssnitt som underlättar energiuppföljning

Projektet har tittat på hur digitala gränssnitt och visualiseringar för fjärrvärmeköpare och slutanvändare kan stärka kundupplevelse och förståelse för fjärrvärme. Gränssnitten och visualiseringarna som har tagits fram ska även ge incitament för att anpassa det egna värmesystemet och värmekonsumtionen på ett sätt som bidrar till optimal energieffektivitet och begränsad miljöpåverkan ur ett systemperspektiv.

Väldesignad och lättbegriplig information

För att visionen om den upplysta värmekonsumenten ska bli verklighet krävs väldesignade och lättbegripliga digitala gränssnitt som kombineras med avancerad underliggande dataanalys och optimeringsberäkningar. Projektet har fokuserat på att bemöta dessa utmaningar med modern digital teknik och gränssnitt.

Viktiga resultat

• Prototyp av ett digitalt gränssnitt som kraftigt underlättar energiuppföljning av fjärrvärmekonsumtionen. Systemet nyttjar Utilifeeds unika maskininlärningsalgoritm EnergyPredict till att i detalj utvärdera hur värmekonsumtionen påverkats av olika åtgärder samt den generella förändringen av energieffektivitet mellan år oberoende av väderpåverkan.
• Designprototyper som illustrerar hur gränssnittet kan vidareutvecklas för att sprida insikter om de enskilda byggnadernas påverkan på det övergripande energisystemet. Det visar även hur optimering av energianvändning med hjälp av byggnadens värmetröghet och beteendeförändringar kan illustreras och följas upp för ökad insikt hos fastighetsägare och hyresgäster.

De prototyper som har utvecklats inom projektet kommer att vidareutvecklas av Utilifeed och testas på ett urval av fastighetsägare och energiföretag under hösten 2020 med ambitionen att i samarbete med energiföretag kunna erbjudas kommersiellt under 2021.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Slutrapport Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme.

Mer om projektet

Utförare

Utilifeed

Samfinansierärer

HiQ, Borås Energi och Miljö, Borlänge Energi, Fortum Oslo Varme, Göteborg Energi, Jönköping Energi, Mölndal Energi

Projektledare

Jonas Ottosson, Utilifeed

Jonas Ottosson

Mobil: +46 (0) 76 316 96 42

E-mejl: jonas@utilifeed.com

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-09-05

Nyheter och filmer

Jonas Ottosson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

I användarstudierna som projektet gjorde kom det fram att de flesta husägare inte litar på informationskällor på webben. Misstron är inte helt ogrundad – när ett enstaka hem testades med tio olika solkalkylatorer varierade de rekommenderade systemen från 6,9 kW till 10,3 kW i storlek, kostnaden varierade mellan 96 000 och 153 000 kr, och återbetalningstider varierade mellan 7 och 18 år.

Solkartorna som tagits fram i projektet ska förenkla, personifiera och utbilda. De stöds av nya maskininlärningsmodeller som utvecklats i projektet för att mer exakt förutsäga den mängd solenergi som levereras direkt till huset (i motsats till såld till elnätet). Solkartorna har testats utifrån tre beteendeaspekter – tillit, osäkerhet och så kallade ”mentala konton” (mental accounting), som handlar om hur vi värderar olika utgifter på olika sätt.

Det visade sig att användare är tveksam inom två områden till informationens tillförlitlighet från de online-kalkylatorer som utvecklats i projektet. Det handlar dels om att resultaten från online-kalkylatorerna skiljer sig markant från solcellsföretagens, som oftare ger mer optimistiska tekniska och ekonomiska beräkningar. Det handlar även om att, på grund av begränsad upplösning av takdetaljer i online-kalkylatorerna, så uppfattas uppskattningen av dimensionering som opålitlig. Osäkerheten om de långsiktiga resultaten visade sig uppfattas mindre kritisk än förväntat. Delvis för att de flesta användare inte har tillräckligt med kunskap för att göra en korrekt bedömning om de långsiktiga resultaten, och därför har ett stort spektrum av acceptabel osäkerhet i sin beslutsprocess. De flesta såg på solceller som någonting man sparar energi och pengar på – inte som en energigenerator eller investering.

Projektet har kommit fram till att det finns en informationsasymmetri mellan solcellsföretag och konsumenter. Det finns flera tredjepartswebbplatser för att hjälpa till, men informationen är vanligtvis relativt generisk. Projektet har påvisat nyttan som bättre online-information ger svenska husägare och de har tagit fram en modell för framtida kommunikation kring energiteknik för prosumenter.

Viktiga resultat

• Det finns en stor informationsasymmetri mellan solcellsföretag och villaägare som är intresserade av att installera solceller.
• Det finns en ökande oro för hur solel används i byggnaden. Flera nya maskininlärningsmodeller för att förutsäga egenförbrukning har utvecklas i projektet, för att göra denna information mer lättillgänglig.
• Solkartor ger en lättanvänd teknik för personliga rekommendationer, det finns ett behov av mer pedagogiska informationskällor istället för marknadsföring.
• Husägare tänker på solceller som en energisparande och ekonomiskt besparande enhet – inte som en energigenerator och investering.

Fokus framåt

Ett betydande komplement till kommunikationsstrategier är utformningen av kanalerna som levererar informationen. Mer arbete krävs för att se till att funktionen och informationen som finns i solkartor är tillgängliga för de som vill ha den, men att den samtidigt inte blir överväldigande. Det finns också ett behov av att utveckla bättre tekniska modeller för att automatiskt placera solpaneler på taket för att kunna göra bättre förutsägelser och hjälpa till med visualisering. Små detaljer på ett tak, såsom skorstenar, ventilationsrör eller takkupor kan ha stor inverkan på layouten och generering från solpanelerna, men dessa är svåra att få med utan en manuell inspektion. Slutligen så behöver möjligheten att göra solcellsanalyser och rekommendationer utökas till fler svenska kommuner.

Testa solkarta

Här kan du testa en av de solkartor som utvecklades under projektet för att beräkna solenergi och den ekonomiska genereringen. Kartan är framtagen tillsammans med Karlstads kommun och Karlstad Energi.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter, akademiska publikationer och presentationer

Presentationer

2021-11-11 Nelson Sommerfeldt presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Nyheter och pressreleaser

2021-11-10 Nyhet: Projektet som ska få fler att investera i solceller

2021-11-04 Pressrelease KTH: Nya solkartor hjälper konsumenten fatta rätt solcellsbeslut

2019-12-18 Nyhet KTH: Då bör du köpa solpaneler

Journalartiklar

Sommerfeldt N, Lemoine I, Madani H. Hide and seek: The supply and demand of information for household solar photovoltaic investment. Energy Policy 2021;161:112726.

Konferensbidrag

Sommerfeldt, N., Lemoine, I., Madani, H. (2021) A user-centered design approach to identify behavioral biases in household solar PV adoption In: Xianli Zhu and Gabriela Prata Dias (ed.), 6th European Conference on Behaviour Change for Energy Efficiency (pp. 134-137). Copenhagen

Galli, F. and Sommerfeldt N. (2021) Predicting PV self-consumption in villas with machine learning In: 38th European Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition, Lisbon

Tóth, M. and Sommerfeldt, N. (2022) PV self-consumption prediction methods using supervised machine learning. In: BuildSim Nordic 2022. Copenhagen

KTH Magisteravhandling

Galli, F. Predicting PV self-consumption in villas with machine learning. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2021.

Hjort, L. Evaluation of a Solar Map: Investing in household PV from a prosumer standpoint. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2022.

Tóth, M. PV Self-Consumption: Regression models and data visualization. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2022.

Projektägare

KTH

Länk till projektsida för projektet på KTHs webbplats

Projektledare

Hatef Madani

hatef.madani@energy.kth.se

Samfinansiärer och samarbetspartner

Beteendelabbet, Tyréns och Karlstads kommun.

Projektperiod

2019-08-01 till 2022-06-30

Historiskt sett har energibesparingsprogram till stor del förlitat sig på tekniska eller ekonomiska åtgärder. En hel del forskning har dock visat att nudging som uppmuntrar hushållen mot en mer hållbar energianvändning kan var mer effektivt och ha en positiv inverkan på miljön. Vidare har forskningen visat att ett systemtänkande krävs. Genom att kombinera tekniska åtgärder med nudging kan individen motiveras till ett mer hållbart beteende och därmed minska koldioxidutsläppen från byggnader ytterligare.

Ökar kunskap om miljövänliga tjänster för det smarta hemmet

Forskningsprojektet bidrar till att öka kunskapen inom  beteendeområdet för att designa mer miljövänliga tjänster för det smarta hemmet. Projektet har iterativt kombinerat kvalitativa data från UX-forskning, som till exempel kundresekartor och feedbacksessioner, med högupplösta kvantitativa data från sensorer. Tillsammans har de gett en tydlig bild av potentiellt värdeskapande för både slutanvändare och byggnadsägare.

Projektet har fokuserat på tjänstedesignprocessen med utgångspunkt från användarnas behov och erfarenhet, och tillhandahållit ett systematiskt arbetssätt som länkar dataanalys till användarcentrerad tjänstedesign. Det är först när vi förstår slutanvändarnas beteendemönster och preferenser som vi kan skapa fungerande strategier för beteendeförändringar och vanor som är mer hållbara. Utöver detta har denna studie också undersökt olika intressenters roll i processen att ändra beteenden och vanor. Projektet föreslår metoder för samskapande av de nya tjänsterna med flera intressenter.

Servicekoncepten skapades och testades i KTH Live-in-Lab fullt utrustade testbädd för smarta byggnader. Flera industriella och akademiska partner deltog i projektet.

De viktigaste forskningsfrågorna har varit:

• Hur implementerar man ett både mänskligt (human-centric) och datadrivet tillvägagångssätt för tjänstedesignprocessen i den byggda miljön?
• Hur kan nya tjänster i hemmet utformas för att spara resurser?

Resultat

Komfort

• Mål + 30 procent
• Utfall + 15 procent

Den slutliga tjänsteportföljen visar att både slutanvändare och intressenter vill fokusera mer på ”komfort som en tjänst”. Dock kan utvecklingen av en sådan tjänst kräva ett komplext tillvägagångssätt och olika systemintegrationer såsom Human-Building Interaction (HBI).

Användarupplevelse

• Mål: + 30 %
• Utfall: + 20 %

Efter fördjupade intervjuer och feedback-sessioner har vi sett högre förväntningar på bostadstjänsterna från slutanvändarna.

Miljöpåverkan

• Mål: – 15 %
• Utfall: – 10 %

Efter de preliminära Proof-of-concept-sessionerna för test och feedback ser vi fortfarande många mänskliga faktorer och externa faktorer (som säsong och covid-19-relaterad situation), vilket kan påverka slutresultaten till både högre och lägre värden. Här presenterar vi bara den genomsnittliga energibesparingspotentialen, som vi kan anse som en långsiktig och stabil parameter.

Marknadsanpassning

• Mål: + 50 %
• Utfall: + 75 %

I det tidiga stadiet av projektet har vi fått ett enormt intresse och många erbjudanden att samarbeta från olika marknadsaktörer. Detta innebär att de föreslagna servicekoncepten är mycket relevanta för marknaden och vi ser en framtida snabb tillväxt för detta segment.

Slutsatser

• Ett människocentrerat (human-centric) tillvägagångssätt ökar intresset för alla intressenter att utveckla och använda en tjänst även om den är inriktad på miljö- och hållbarhetsrelaterade värden och kanske inte har direkt ekonomisk avkastning.
• Processen för samskapande överbryggar klyftan mellan den enskilda användaren och intressenter inom byggnadsindustrin och kan skapa en gemensam strategi för energibesparing i den byggda miljön.
• Servicekoncepten med ett högre UX-index har en högre potential att bli en del av vardagen och hålla sig kvar i vardagen (inga eller små rebound-effekter). De kan skapa systematisk energibesparing på lång sikt I stället för stora besparingar på kort sikt kan slutanvändarna utveckla nya sociala normer, som kan bli permanenta.

Fokus framåt

Nästa steg är att utifrån projektets resultat utöka portföljen av tjänster och flytta dessa in i den kommersiella designfasen tillsammans med våra industripartner. Denna studie har öppnat en dörr till så kallad servitisering (servitization) i byggnader med fokus på hållbarhet i de boendes vardag.

Artiklar

Februari 2021. Forskningsartikel: Co-Creating Service Concepts for the Built Environment Based on the End-User’s Daily Activities

November 2021. Forskningsartikel där ett av servicekoncepten delvis beskrivs: Identification of everyday food-related activities with potential for direct and indirect energy savings: KTH Live–in–Lab explorative case study

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för energiteknik

Projektledare

Elena Malakhatka, elenama@kth.se

Samarbetspartner

Schneider Electric Sweden, Fjord Accenture, KaosPilots, Aarhus, Karlsruhe Institute of Technology, University College London | UCL Behavior science and energy services for the building environment

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-12-31

Elena Malakhatka berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Köket är en central knutpunkt för hushållens energi- och resursanvändning. Kylning av mat, matlagning och diskning står för cirka 50 procent av användningen av hushållsel. Vidare kräver produktion av livsmedel en avsevärd mängd energi, där beräkningar visar att bara den tredjedel mat som slängs står för cirka två procent av energianvändningen.

Projekt syftar till att designa, utveckla och utvärdera digitala beteendeförändringsverktyg för att hjälpa hushåll att ändra energi- och resurskrävande beteenden i köket. Projektet baseras på två större forskningsöversikter som genomförs rörande digitala beteendeinterventioner om mat och energi. Till skillnad från de flesta studierna i dessa översikter kommer lösningarna att grundas i beteendeförändringsteori. Projektet kommer framför allt att fokusera på beteendeförändringsteknikerna “habit formation” och “goals and planning”, som projektet ser har störst potential. Projektet kommer att utveckla både fysiska IoT-verktyg och rent digitala verktyg.

Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2024-02-14 Forskare vill höja medvetenheten kring energikonsumtion

2023-11-23 Björn Hedin presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023.

Projektägare

KTH – Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och Interaktionsdesign (MID)

Läs mer om forskargruppen KITCHEN

Projektledare

Björn Hedin, bjornh@kth.se

Samarbetspartner

Linnéuniversitetet, Consupedia AB, Swedish Development Group 12 AB

Projektperiod

2019-05-15 till 2023-12-31

För att bättre engagera de boende i avfallsfrågan testades en ny teknologi som möjliggör återkoppling och visualiseringar av sortering och avfallsmängder på hushållsnivå tillsammans med boende i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. En innovation som möjliggjordes med hjälp av smarta mätare i sopsugssystemet. Återkopplingen kombinerades med olika beteendeinsatser och kampanjer med smarta guider och tips, för att bidra till ett kollektivt engagemang och beteendeförändringar hos de boende.
På energisidan testade projektet nya typer av återkopplingar och visualiseringar för elanvändning på hushållsnivå med testhushåll på KTH campus i Stockholm. Ett särskilt fokus låg vid att testa hur ett nytt ”paustimme”-koncept kan bättre engagera boende att minska elanvändningen under timmar då elnätet är högt belastat.

Lovande sätt att engagera boende

Projektets resultat visar denna nya metod för ökat medborgarengagemang kan utgöra ett lovande sätt att bättre engagera boende i avfalls- och energifrågor. Den nya plattformen bedöms kunna bidra till beteendeförändringar, ökad miljömedvetenhet hos de boende, smidigare kommunikation och nöjdare hyresgäster. Samtidigt öppnar tjänsten för nya möjligheter för kommuner, fastighetsägare och infrastrukturbolag att nå ut till sina slutanvändare, konkretisera hållbarhetsarbetet och följa upp och bevisa framsteg som görs inom avfall- och energisektorn.

Viktiga resultat

• Deltagarna var vid projektets slut 15 procent nöjdare med sitt avfallssystem
• Sorteringen i sopsugssystemet ökade med 48 procent
• Restavfallet hos projektdeltagarna minskade med i snitt 7 procent
• Driftstoppen i sopsugssystemet minskade med 55 procent jämfört med tidigare år
• Förbättrad social hållbarhet i form av ökad trivsel, samhörighet, grannskapsidentitet och tillit mellan deltagarna i projektet
• Minskade topplaster för elförbrukning med i snitt 63 procent för de som deltog i de så kallade Paustimmarna (en timme då elnätet är högt belastat)
• Minskad elförbrukning hos deltagarna med i snitt 7 procent

Fokus framåt

Tillsammans med en av Sveriges största cleantech exportörer, sopsugsleverantören Envac, fortsätter arbetet för att ta fram en vidareutvecklad och professionaliserad version av konceptet som testats. Den långsiktiga målsättningen är att etablera en ny digital standard för resurshantering i städer enligt Re3 – Reduce, Reuse, Recycle. Nästa steg för projektdeltagarna handlar om att bygga vidare på de viktiga lärdomar som möjliggjorts genom detta projekt för att skala de nya lösningarna till fler områden. Särskilt viktigt blir att pröva om de goda effekterna som uppmätts i detta projektet kan bibehållas och förstärkas vid en uppskalning av konceptet i Norra Djurgårdsstaden och flertalet andra stadsdelar i Stockholmsområdet.

Slutrapport

Bilder från projektet

Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2021-11-11 David Enarsson från LocalLife presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2020-09-10 Blogginlägg från LocalLife: ”Glass i stora lass och i alla väder”

2020-12-18 Nyhet: Boendplattform ökar miljöengagemang hos grannar

2019-12-12 Hans Anebreid från Envac presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019.

Projektägare

Envac AB

Projektledare

Kent Norlenius, kent.norlenius@envac.se

Samfinansiärer

Stockholmshem, LocalLife Sweden

Samarbetspartner

Stockholmshem, KTH, LocalLife Sweden

Projektperiod

2019-04-01 till 2021-09-30

Projektet visar att företag mycket väl kan stödja sina anställda i att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion. Den slutsatsen drogs när VaneVis studerade hur anställda på två olika företag agerade när de genomförde en hållbarhets-kampanj på två månader under 2021. Projektet visar också att när ett verktyg för att stödja minskning av klimatavtryck ingick i ett socialt sammanhang upplevdes det som mer positivt än när det användes av enskilda privatpersoner utanför kampanjen.

Kärnan i kampanjen på företagen var det webbaserade verktyget Habits, som bygger på att användare beräknar sina klimatavtryck, minskar sina avtryck genom att anta olika utmaningar som ges av verktyget och tävlar i lag för att tillsammans uppnå ett uppsatt mål. Tanken var att grupper och individer på ett lustfyllt sätt skulle utmana varandra att prova mer hållbara vanor jämfört med sina nuvarande.

Både före och efter kampanjen fick deltagarna beräkna sina klimatavtryck med hjälp av en så kallad klimatkalkylator. Forskarna analyserade sedan hur mycket deltagarna lyckades minska den totala klimatpåverkan. Före respektive kampanj satte företagen ett mål för hur stor minskning av utsläpp som siktades på efter avslutad kampanj. Målet sattes i förhållande till FN:s klimatmål och till hur många av de anställda på företaget som deltog i kampanjen.

Deltagare minskade sina koldioxidutsläpp över uppsatt mål

Båda företagen nådde en minskning över det uppsatta målet. Minskningen var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant. Skälet till att minskningen var störst inom det område skulle kunna ha att göra med att förändringar i vanor kopplade till denna resursanvändning tillhör dem som både är enkla att åstadkomma och påverkar CO2-avtrycket avsevärt. Signifikanta skillnader fanns också i avtrycken inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna.

Enkäter och intervjuer visade att kampanjerna ledde till att de flesta deltagare upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare. Kampanjen ledde också till att de diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj. En viktig lärdom från projektet är att alla deltagare och användare av verktyget inte har samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Det finns en risk med att kampanjer av det slag som gjorts i projektet enbart når dem som är motiverade att sänka sina klimatavtryck. Framtida forskning bör därför studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Viktiga resultat

• Verktyget Habits var mer motiverande att använda i företagskampanjer än av enskilda privatpersoner som själv sökte upp det på Internet. Ett skäl är den sociala gemenskapen som ett företag kan ge.
• Företag har en viktig roll att spela i att stödja sina anställda att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion
• Båda företag som medverkade i studien nådde en minskning över de mål de hade satt upp före respektive kampanj
• Minskningen av klimatavtryck var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant
• Minskningen av klimatavtryck var också signifikant inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna
• De flesta deltagare i kampanjerna upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare
• Kampanjen ledde till att deltagarna diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj
• Verktyget passar bäst för användare som är motiverade till att förändra sina vanor till att bli mer hållbara, men behöver hjälp med att komma igång

Fokus framåt

Alla deltagare och användare av verktyget har inte samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Framtida forskning bör också studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Fullständig slutrapport

Slutrapport VaneVis

Mer om projektet

2021-07-01 Nyhet: Kollegorna underlättar hållbara beslut

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

KTH, Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Cecilia Katzeff (Fotograf: Dennis Bederoff)

Epost: ckatzeff@kth.se

Samfinansiärer

Habits

Samarbetspartner

Stockholm Environment Institute, Habits

Projektperiod

2019-05-15 till 2021-05-31

– Normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet

Genom en nyskapande kombination av etnografisk och designbaserad forskning har detta tvärdisciplinära projekt kritiskt studerat hur hållbarhet i vardagslivet uppfattas och görs rent praktiskt. Projektet har lyft blicken från det ofta individualiserade fokuset på att det ska vara ”lätt att göra rätt” – medvetet tillspetsat och illustrerat i våra normkritiska designprototyper som exempelvis ”återvinningsbältet” eller ”klimatredovisande påsar” som upprätthåller rådande konsumtions- och maktstrukturer, om dock i en grönare tappning. I fallstudier med boendeföreningar har de sett att tolkningar av hållbarhet i boendet dessutom tenderar att exkludera olika perspektiv bortom rådande föreställningar av exempelvis tekniska lösningar där de boende ses som en barriär snarare än en utgångspunkt för förändring.

Projektet har dock inte stannat i kritiken, utan också mer framåtblickande visat på vad som behöver göras för att nå längre i bostadssektorn, där alla pratar hållbarhet, men få ställer om. Vi måste gå från ett ofta ensidigt fokus på effektivitet till att i stället prata tillräcklighet och från att prata förändring av enskilda teknologier eller beteenden till ett systemperspektiv, där alla aktörer berörs och behövs. Utifrån ett antal framåtblickande, ”spekulativa” designkoncept ges också förslag på hur en ny relation mellan vardagsliv, ekosystem och samhällssystem kan te sig, där vi måste omvärdera och omförhandla befintliga privilegier och förgivettagna sätt att göra och tänka kring exempelvis yta och resurser i boendemiljön. I ett av huvudresultaten från projektet – ett samtalsmaterial riktat till boendeföreningar som vill ta sitt hållbarhetsarbete längre – samlas slutligen alla forskningsinsikter för att hjälpa människor att ställa om vardagen, tillsammans.

Viktiga resultat

Insikter

• Det krävs mer än teknik eller enskilda beteendeförändringar för att nå hållbarhetsmål, det krävs ett paradigmskifte där vi engagerar alla aktörer för en hållbar omställning av bostadssektorn såväl som människors vardagsliv och boende
• Olika normer kopplade till kön, klass, etnicitet, ålder osv. påverkar hur vi förstår hållbarhet och rådande maktrelationer skapar inlåsningar som vi måste adressera för att åstadkomma en inkluderande omställning
• Designdriven norm-kritisk och spekulativ forskning är ett nyskapande och relevant sätt att ta sig an samtida samhällsutmaningar och visa på de omförhandlingar av privilegier som krävs i omställningen
• Genom att ge utrymme för känslor och förkroppsligandet av kunskap i samtal kring omställning kan vi uppmuntra till att driva förändring tillsammans

Verktyg för hållbar omställning

Här har vi samlat det material som tagits fram i projektet. De olika materialen riktar sig till olika målgrupper och ger en möjlighet att både enskilt och gemensamt få reflektera kring flera perspektiv på hållbarhet och de överväganden som omställningen till ett hållbart samhälle, boende och vardagsliv kan innebära.

• Samtalsmaterial: ”Att ställa om vardagen tillsammans”.
• Pamfletter, två stycken: “Alla jobbar med hållbarhet – ingen ställer om. Vad alla i bostadsbranschen bör veta” och “Do´s and Dont´s: Design för vardagslivets omställning”.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Fyra vetenskapliga artiklar har skrivits, varav en är hittills (augusti 2022) är publicerad.

• 2021-10-30 Taking the lead or following norms? Examining intersections of power in sustainability transitions in Swedish housing associations

Examensarbete

Bachelor-nivå: ”Utveckling av illustrativa artefakter: samtalsmaterial om maskulinitetsnormer inom hållbarhet”. Mastersnivå: “Normed Sustainability – A socio-technological journey in hygiene practices ”.

Spel

Normkollen

Fokus framåt

Som ett nästa steg vill projektgruppen förankra projektets resultat och verktyg hos fler bostadsaktörer så att det får större spridning, och på så sätt bidra till ett paradigmskifte inom branschen samt möjliggöra för de boende att tillsammans driva en inkluderande omställning.

Fullständig rapport

Presentationer och nyheter

2022-11-17 Presentation av resultat från projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2021-12-01: Avslutande webbinarium

Den 1 december 2021 höll forskningsprojektet ett avslutande webbinarium där man presenterade ett urval konkreta verktyg framtagna som stöd för de som vill driva en inkluderande omställning utifrån sin vardag och boendemiljö. Med hjälp av en panel aktörer från bostadssektorn, civilsamhället, med flera utforskades behovet av ett paradigmskifte i hur vi arbetar med hållbarhet i boendet och möjligheterna för omställning, tillsammans.

2021-08-17 Intervju med Pernilla Hagbert i webbtidningen Extrakt: Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

2021-04-29 Nyhet på Designforenergi.se: Könad hållbarhet utforskar energimaningen normkritiskt

2020-12-18 Intervju med Pernilla Hagbert och Eva Minoura i Tidskriften Arkitektur: Läs intervjun ”Vi måste prata omställning”

2020-02-12 Därför bryr sig män och kvinnor olika mycket om klimatet: Hagbert medverkar i ett inslag för SVT Nyheter Västerbotten som kopplar till projektets tema och relation till samarbetet med organisationen MÄN: Läs mer och se inslaget här

2019-11-12: Årskonferens Design för energieffektiv vardag

Projektledare Pernilla Hagbert presenterar projektet Könad Hållbarhet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

2019-09-16 20 tänkare kring 2020-talet. Pernilla Hagbert intervjuas i Svenska Dagbladet med koppling till projektets fokus på intersektionella aspekter i boende. Länk till artikeln i SvD (prenumeration krävs för att kunna läsa hela artikeln)

2019-10-03 Cross-dressing appliances reveals design’s gender bias. Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare på KTH, deltar på TedxStockholm i maj 2019. Se föreläsningen här.

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, och avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Projektledare

Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH (föräldraledig)

E-post: pernilla.hagbert@abe.kth.se

T.f. projektledare: Camille Andersson

E-post: andersson.camille@gmail.com

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Projektperiod

2019-01-01 till 2022-06-30

SPOT-ON: Design för bättre stöd i planering av elanvändning för hushåll

Energieffektivitet i hemmet

Tillbaka till framtiden: omtolkningar av energieffektiva dåtider för energitillräckliga nutider

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Energispar via textilhantering i vardagen

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Digitala energigemenskaper för hållbara och resilienta energivanor i bostadsrättsföreningar

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

En guide för digital information om energieffektivisering

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Framtidens cirkulära affärsmodeller: Designa system för storskalig reparation av kläder

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Beteendedesign för energieffektivitet vid resan för sökande och köp av bostad: Insikter från storskaligt fältexperiment

Energieffektivitet i hemmet

Energi­gemenskaper på landsbygden; en motor för hållbar omställning

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Cirkulär produktdesign för resurs- och energieffektiv hemelektronik

Energieffektivitet i hemmet

NEXUS för cirkulär design: sammanfoga hållbar produktutveckling, användarbeteende och miljöpåverkan

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Hushållens energiresiliens i kris och hållbar omställning

Energieffektivitet i hemmet

GECO – Gamifying Energy communities

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Design av information för energieffektivisering

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel

Kunskapslyft – beteendemässiga barriärer och främjare för efterfrågeflexibilitet bland småhusägare

Energieffektivitet i hemmet

Bostadsläget Sverige: Stadsbyggandets betydelse för en resurseffektiv vardag

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Mobilitet

Sun in my backyard!

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende – uppskalning

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

HyLite, Hydrogen Light Systems

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Design för energi- och resurseffektiva delade boendeformer

Energieffektivitet i hemmet

H+Forest: Samproducerad kunskap kring den hållbara framtiden

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Nog!? En utforskning av tillräcklig och rättvis energianvändning genom design

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel / Mobilitet

Standardalternativ som potentiellt verktyg för att främja energieffektivt beteende: En labbstudie

Energieffektivitet i hemmet

Känn på energin! Taktilt lärande om vardaglig energianvändning

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Uthyrningsmodeller – Studie av affärsmodeller inom textil- och klädindustrin för en resurseffektiv vardag

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel

Nordic innovative living – design av människa & energismarta hus och boende

Energieffektivitet i hemmet

En experimentell laborativ studie av interaktion mellan energieffektiva åtgärder i byggnader och boendes beteenden

Energieffektivitet i hemmet

Värdering av energieffektivitet vid husköp, säljares förmåga att förutspå och effekten av beteendedesign

Energieffektivitet i hemmet

Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende

Energieffektivitet i hemmet

Beteendedesign för energieffektivisering mellan grannfastigheter

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

TJÅRVEN – Tjänsteinnovation inom återvinning ur energisynpunkt

Energieffektivitet i hemmet

Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Sonisk interaktionsdesign för att stödja energieffektivt beteende i hushållet

Energieffektivitet i hemmet

Perceptuella mått för ljusdesign

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

SolVis – verktyg för visualisering av och kunskapsspridning om solelproduktion

Energieffektivitet i hemmet

Design för en energiresilient vardag

Energieffektivitet i hemmet

Co-kitchen, Hållbart co-living för studenter

Energieffektivitet i hemmet

Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö och förbättrad hälsa

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel

BeChange

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet

Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme

Energieffektivitet i hemmet

Prosumer-Centric kommunikation för spridning av solceller

Energieffektivitet i hemmet

Service Design för pro-miljö-beteende och resurseffektivitet i KTH Live-in Lab

Energieffektivitet i hemmet

Design av digital teknik för att stötta energirelaterade beteendeförändringar i köket

Energieffektivitet i hemmet

Re3 – Kollektivt engagemang för en cirkulär ekonomi

Energieffektivitet i hemmet

VaneVis – Att Skapa Hållbara Vanor i Vardagen

Energieffektivitet i hemmet / Mobilitet

Könad hållbarhet

Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet