En man som tar ut ett verktyg ur ett förråd.

Projektet “Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende” kommer att testa design, beteende, affärsmodeller och energifokus av tjänster för utsläppsfria verktyg. Målet är att utveckla koncept och affärsmodeller så att leverantörer kan erbjuda verktyg för delning mellan förvaltare av bostäder under dagtid i veckorna, och hyresgäster under kvällar och helger.

Utvecklingen kommer att ske tillsammans med boende och förvaltare i Riksbyggens, Telge Bostäders och Bodenbos bestånd. Projektets långsiktiga effektmål är att stödja beteendeförändringen mot delning, öka elektrifiering, resurseffektivitet och klimatpåverkan från verktyg för fastighets- och trädgårdsskötsel, och på detta sätt bidra till ett förnybart, flexibelt och robust energisystem med ökat samspel i energisystemen, såväl som ett mer resurseffektivt samhälle.

Projektets delmål är att:

  • Att ta fram en inventering av de deltagande bostadsbolagens nyttjande av arbetsverktyg för att hitta de verktyg som kan ingå i delningstjänsten inom aktuella pilotområden.
  • Med fokus på utsläppsfria verktyg som tjänst genomföra piloter inom vardera ett offentligt/privatägd bostadsbestånd.
  • Att genom dialog med användare i ovanstående piloter utreda, analysera beteenden och utprova koncept, design med vidhängande affärsmodeller för att leverantörer ska kunna skapa attraktiva erbjudanden kring utsläppsfria verktyg för delning mellan hyresgäster och fastighetsförvaltare.
  • Att leverera en kunskapssammanställning och upphandlingsunderlag och en manual för att respektive offentliga och privata bostadsbolag efter projektet ska kunna implementera tjänsten och gå vidare med upphandlingar inom området.

Projektägare

Husqvarna

Projektledare

Margaretha Finnstedt

Margareta Finnstedt

E-post: margaretha.finnstedt@husqvarnagroup.com

Telefon: 070 – 6786158

Samarbetspartner

Husbyggnadsvaror HBV, UPA, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Stiftelsen Innovation i Sverige, Sustainable Innovations i Sverige, Telge Bostäder, Uppsala universitet

Projektperiod

2020-11-02 till 2023-01-04

Gröna hjärtan

Nya grepp måste till för att få många små och medelstora fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att på bred front genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det behöver bli enklare att veta vad de ska göra, hur de ska genomföra det och om de ser att andra genomfört åtgärder med gott resultat, så kan det bli en “knuff” i rätt riktning.

Vi utgår ifrån beteendedesign, att nudging kan trigga fastighetsägare och förvaltare att genomföra åtgärder som deras grannar redan har genomfört, på samma sätt som till exempel installationer av solceller har gjort. En plattform ska tas fram, där en karta kommer att vara grunden. På kartan ska man kunna se andra fastighetsägare och bostadsrättsföreningar och vilka åtgärder de har gjort.

Även boende och hyresgäster av lokaler ska kunna knuffa fastighetsägaren till aktivitet. Designen av plattformen har påbörjats i ett tidigare projekt tillsammans med beteendevetare och UX-designers. Målet för detta projekt är att ta fram en fullt fungerande och målgruppsanpassad plattform, färdig att lanseras och marknadsföras av ett konsortium av lämpliga organisationer.

Projektägare

Energieffektiviseringsföretagen

Projektledare

Annika Marmbrandt

Annika Marmbrandt

E-mejl: annika.marmbrandt@eef.se

Telefon: 073 – 048 23 02

Samarbetspartner

RISE, Fastighetsägarna

Projektperiod

2021-05-17 till 2022-11-18

Tre barn som promenerar utomhus för att slänga återvinning.

FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, ansvarar för återvinningsstationerna i Sveriges kommuner. De ser till att behållarna töms, att innehållet kommer till rätt plats i hanteringskedjan, att materialet återvinns i så stor grad som möjligt och att det är städat och rent på återvinningsstationerna. När återvinningsmaterial hamnar på fel plats, medför det problem som i sin tur leder till ökad energianvändning i hanteringskedjan.

Projektets mål är att minska energianvändningen från materialinsamling vilket i sin tur kan ge energivinster i andra led av förpackningars livscykel. Detta ska åstadkommas genom en effektivare hantering som gör att folk återvinner mer, sorterar rätt och inte lämnar fel saker på återvinningsstationerna. Projektet avser att arbeta med dessa frågeställningar med hjälp av designprocessen- och tjänsteutveckling/produktutveckling.

Mål

Det övergripande målet för projektet är att skapa en skalbar lösning som förändrar beteende vid återvinningsstationer.

Delmål

  • Skapa en påtaglig förbättring av nedskräpning efter införande av prototyper.
  • Åstadkomma en korrektare återvinning eller minskad energiåtgång/kilo återvunnet material på systemnivå enligt mått som tas fram i projektets första fas.
  • Metodmässigt hitta en möjlighet att kombinera tjänstedesign med energisystem inom ett livscykelperspektiv. Med ett sådant angreppssätt kan man förebygga suboptimeringar i kedjan.
  • En litteraturstudie inom state-of-the-art inom sätt att uppmuntra korrekt återvinning är planerad till projektets första fas.
  • Ovanstående mål kommer vid uppfyllnad direkt slå på energianvändning i återvinningsleden, men även indirekt slå på energiförbrukningen i skapandet av material i nästa led, och minska användandet av ej återvunnet material.

Projektägare

Semcon Sweden

Projektledare

Anders Sundin

Anders Sundin

E-mejl: anders.sundin@semcon.com

Telefon: 073 – 398 96 35

Lotta Svärd

Lotta Svärd

E-mejl: lotta.svard@semcon.com

Telefon: 073 – 682 76 90

Samarbetspartner

RISE, Svenska Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Projektperiod

2020-11-01 till 2021-11-02

Mer om projektet

Nyhet från Semcon: Ny design för effektivare återvinningsstationer

En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.

Elkonsumenter vill ansluta allt fler och högre laster i de lokala elnäten, till exempel i form av elfordon. Stamnätet har dock av olika anledningar problem att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet, framför allt i storstadsregionerna.

Ett viktigt bidrag till lösningen på kapacitetsbristen anses vara efterfrågeflexibilitet, vilket innebär förändringar i konsumtionsmönstret som bidrar till att upprätthålla effektbalansen i lokala elnät via indirekt eller direkt styrning.

Det övergripande syftet med projektet är att främja energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet bland elkonsumenter och prosumenter genom att utveckla och kvalitativt testa två olika designkoncept för detta ändamål:

  • en app som tillhandahåller realtidsåterkoppling till elkonsumenter som förväntas fokusera mer på effekt.
  • en app som tillhandahåller återkoppling som är speciellt anpassad för prosumenters behov.

Som ett led i utvecklingen (designprocessen) är målet att öka kunskapen om:

  • hur klimatrelaterad-, normativ-, målrelaterad- och uppdelningsåterkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och motivera energirelaterade beteendeförändringar och efterfrågeflexibilitet i hushåll. Uppdelningsåterkoppling innebär information om hur mycket enskilda apparater drar och bidrar till den totala elanvändningen.
  • vilken förståelse elkonsumenter har för begreppet effekt och hur begreppet kan kommuniceras på ett pedagogiskt sätt.

I användartesterna är målet att öka kunskapen om vilken typ av återkoppling som passar hushållens behov för att omsätta den i handling. Med andra ord att anpassa elanvändningen till effektrelaterade prismodeller på ett sätt som gynnar det lokala elnätet.

Projektägare

Uppsala universitet

Läs mer om USER – Uppsala Smart Energy Research group

Projektledare

Cajsa Bartusch

Cajsa Bartusch

E-post: cajsa.bartusch@angstrom.uu.se

Telefon: 018-471 30 25

Samfinansiärer

Bright Energy, Ellevio

Samarbetspartner

Bright Energy, Ellevio, Uppsala universitet

Projektperiod

2021-01-01 till 2022-12-31

Illustrationer som symboliserar vardagslivet i hemmet

Projektet kommer att utforma, utveckla och utvärdera digitala ljudinteraktioner som förstärker enskilda apparater och elmätare, och stödjer energieffektivt beteende i hushållet. Utan att lägga till i myriader av “pip” i vårt liv, kommer man att skapa nya vardagsljud som är avsedda att kännas, och implicit förstå, snarare än att lyssna på.

De processuella ljudmodeller, som kan bäddas in och anpassas, kommer att baseras på tidigare forskning om ljud, interaktionsdesign, beteendeförändring och energi. Projektet kommer att ta fram och utvärdera minst tre prototyper för ljudinteraktion som förstärkning av enskilda enheter och smarta elmätare.

De soniska interaktionerna ska hjälpa till att “knuffa” beteenden på ett diskret och ekologiskt sätt. Projektet kommer se till potentialen för spridning och kommersialisering genom att fokusera på lösningar som inte är orealistiskt komplicerade eller dyra. Projektet kommer även att bidra till kunskap genom publikationer av riktlinjer för hur liknande insatser kan utformas och deltagande i relevanta forum och akademiska publikationer.

Projektägare

KTH, avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign

Projektledare

Sandra Pauletto

Sandra Pauletto

E-post: pauletto@kth.se

Telefon: 076 – 697 38 03

Samarbetspartner

KTH Live in Lab

Projektperiod

2021-01-01 till 2023-12-31

Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".

Intresset för ljusets inverkan på både människan och upplevelsen av miljöer ökar men kunskapen är generellt låg, och det saknas både etablerade definitioner och en terminologi för upplevd ljuskvalitet. Konsekvensen blir ofta både undermåliga ljusmiljöer och överdimensionerade belysningsanläggningar, vilket leder till både minskat välbefinnande och ineffektiv energianvändning.

Perceptual Metrics for Lighting Design

Perceptuella mått för ljusdesign är ett tvärdisciplinärt projekt där det övergripande målet är att utveckla ett digitalt kommunikationsverktyg för upplevd ljuskvalitet, utifrån flera parallella och samverkande processer. Projektet går främst under den engelska titeln “Perceptual Metrics for Lighting Design”. Med aktiv bransch-samverkan utvecklas definitioner och en begreppsmodell för upplevd ljuskvalitet. Genom forskningsstudier kommer metoder för systematiska bedömningar av upplevd ljuskvalitet att utvecklas. Utifrån behovsanalyser, användaranalyser och UX-design integreras båda i en applikation för kommunikation och kompetensutveckling.

Centralt i projektet är att studera hur man med olika belysningslösningar kan uppnå både goda ljusmiljöer och effektiv energianvändning. Kunskapen förmedlas via det kommunikationsverktyg som byggs upp under projektet. Syftet är att kommunikationsverktyget ska kunna användas vid flera olika faser under designprocessen och även för utvärdering av färdig installation. Det kan ge argument för hur genomtänkt ljusgestaltning, och på så sätt bidra till både bättre ljusmiljöer och energibesparingar.

Projektägare

Konstfack

Projektledare

Johanna Enger

Johanna Enger

E-post: johanna.enger@konstfack.se

Telefon: 070 – 246 17 99

Samfinansiärer

RISE

Samarbetspartner

Högskolan Kristianstad, RISE

Projektperiod

2020-12-15 till 2023-07-30

Mer information om projektet

Följ projektet på deras Facebook-sida

Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Projektet Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen undersöker hur dominerande berättelser om “hållbara livsstilar” i samhället reproduceras i olika typer av medier och vad detta får för konsekvenser när det gäller att uppnå beteendeförändring. Utifrån ett normkritiskt perspektiv granskas och synliggörs hinder som byggts in i dessa berättelser när det kommer till tillgänglighet, förståelse och faktiska möjligheter till förändring för olika grupper av människor.

Projektets tvärvetenskapliga forskargrupp kommer att ta fram diskursiva designförslag, prototyper med uppgift att skapa diskussion snarare än att föreslå lösningar, som på olika sätt undersöker alternativa sätt att agera på klimatkrisen i relation till vardagslivet och på så sätt minska avståndet mellan insikt och agerande.

Projektägare

KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Karin Ehrnberger

E-mail: karin.ehrnberger@abe.kth.se

cc till Love Broms loove@kth.se

Samarbetspartner

Global Utmaning, Aalto University, Högskolan i Halmstad och Usify

Projektperiod

2019-12-01 till 2021-12-20

Mer om projektet

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

Ett barn som pekar på en datorskärm med ett hus som har solceller på taket.

Lokalförvaltningen i Göteborg Stad satsar storskaligt på solceller. Projektet ska ta fram ett koncept som på ett pedagogiskt sätt synliggör den egna fastighetens solelproduktion och dess sammanhang. Målet är ett interaktivt verktyg som på ett lustfyllt sätt skapar varaktigt engagemang och lärande, väcker nyfikenhet kring solel och inspirerar andra att ta efter. Primär målgrupp är skolbarn i årskurs 4 – 6 och sekundär målgrupp allmänheten.

Konceptet kommer att bygga på lokalförvaltningens mångåriga erfarenhet av beteendeförändring och lärande inom deras energipedagogiska arbete. Konceptet tas fram tillsammans med energipedagoger, akademi och design- och IT-konsult. Det slutliga verktyget kommer att användas i fastigheter och konceptets lärande kommer att utvärderas av Chalmers Tekniska Högskola.

Projektägare

Lokalförvaltningen Göteborgs Stad

Projektledare

Luisa Beneduce

Luisa Beneduce

E-mejl: luisa.beneduce@lf.goteborg.se

Telefon: 031- 365 08 27

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola

Projektperiod

2019-12-02 till 2022-07-15

Mer om projektet

2021-04-23 Pressmeddelande: Solvis gör elever till kloka elkonsumenter

Illustration för att symbolisera elförsörjning i vardagen.

De produkter vi använder i vardagen blir i allt större utsträckning elektriska och uppkopplade. Vi blir därmed också mer beroende av en väldigt tillförlitlig el- och internetförsörjning. På grund av energisystemets omställning till mer förnybara källor och påverkan från klimatförändringar ökar samtidigt sannolikheten för tillfällig effektbrist och störningar på energi- och IT-system.

Projektet kommer att undersöka hur vardagslivet skulle kunna bli mer motståndskraftigt mot sådana störningar men ändå upplevas som ett gott liv – något som vi kallar energiresiliens i vardagen. Som en del i detta vill vi utforska om själva designen av vardagsprodukter skulle kunna minska hushållens sårbarhet och bidra till mer flexibel efterfrågan på energi.

Exempel på energiresilienta produkter kommer att tas fram, testas, och utgöra grunden i en utställning som väcker tankar om energiresiliens. Projektet kommer även att ta fram riktlinjer för energiresiliens i produkter så att teknikbranschen kan applicera dessa i framtida produkter.

Projektägare

Chalmers tekniska Högskola, Institutionen för Industri och materialvetenskap

Projektledare

Helena Strömberg

helena.stromberg@chalmers.se

Samarbetspartner

RISE, Boid (inom Stiftelsen Chalmers Industriteknik), Electrolux Miljömärkning Sverige AB, Göteborg Energi, HSB Living Lab, Tengbomgruppen och Tieto Sweden.

Projektperiod

2019-12-01 till 2021-12-31

 

 

Illustration av lägenhetshus med kortsidan utan vägg, så att man kan se in i olika rum.

Projektet fokuserar på det gemensamma köket och badrummet i kollektivt boende. Köket är en central plats för energi och resurshantering i hemmet, en plats för gemenskap men också för slitningar. Här behövs nytt tänkande och nya lösningar som utgår ifrån flera användare i köket och den senaste tekniken.

Projektet samlar partner från fastighetsbranschen, arkitektur, tjänstedesign och vitvaror för att tillsammans med forskare från KTH undersöka, utveckla och testa nya boendelösningar, produkter och tjänster. Akademiska Hus ska bygga 7000 nya studentbostäder och kommer direkt att kunna nyttiggöra kunskapen i sin verksamhet. Vårt mål är att skapa explorativa och kreativa lösningar både vad det gäller energi- och resurseffektivisering, samvaro,  lärande, matlagning och hygien, samt utveckla kunskap för att påverka byggregler och framtida byggande.

Projektägare

KTH, Institutionen för maskinkonstruktion – Integrerad produktutveckling och design

Projektledare

Sara Ilstedt

sarai@kth.se

Samarbetspartner

Electrolux, Akademiska Hus, The Savvy People, Theory Into Practice

Projektperiod

2019-12-02 till 2021-12-31

Mer om projektet

2011-11-17 Pressrelease från KTH “Nu testas en ny typ av hållbar studentbostad”

Tjej och kille som sitter på golvet i ett rum med flyttkartonger runt omkring sig.

Via den digitala tjänsten Budkeep kan privatpersoner hyra ut förvaringsutrymmen de inte använder till personer som har behov av förvaringsutrymme. Tjänsten är baserad på delningsekonomi och minskar behovet av förvaringsanläggningar.

Projektet har handlat om att med hjälp av interaktionsdesign främja användningen av en hållbar förvaringslösning och kommunicera den klimatbesparing som görs, med målet att öka delande av förvaringsutrymme. Det långsiktiga målet är att skifta en hel industri med en negativ påverkan på miljön med dess höga energi- och resursförbrukning genom att minska efterfrågan på nybyggda förvaringsanläggningar.

Inom ramen för projektet har man även tagit fram livscykelanalyser (LCA) och information om den energi- och resursbesparing som tjänsten medför, vilket omvandlats och kommuniceras i koldioxidutsläpp. Man har även undersökt hur konsumenter kan nudgas mot ett mer hållbart beteende vid val av förvaringslösning.

Bild från Budkeeps websida, med illustrationer av flera hus på en gata med ett hus "inzoomat" med ett förstoringsglas och rubriken "Hitta förvaringsutrymme nära dig".
På Budkeep.com kan personer med outnyttjat förvaringsutrymme hyra ut detta till andra i behov av förvaring.

Nudga användare genom tjänstens smarthet

Under projektet kom man fram till att konsumenter inte ser förvaringsbranschen som en ohållbar bransch, även om LCA-resultatet visar på det. Detta ledde till en utmaning för projektet och man undersökte detta vidare – hur en hållbar tjänst kan kommuniceras för en större mängd personer där inte miljömedvetenheten finns, eller anses ligga till grund för, själva beslutsfattandet.

Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, eftersom miljöeffekten inte verkar ligga som främsta grund för beslutet. Desto fler som anammar hållbara tjänster – oavsett anledningen till beslutet – desto större blir den positiva miljöeffekten.

Viktiga resultat

  • Livscykelanalys data visar att self-storage har en betydande negativ miljöpåverkan motsvarande 12 kg CO2 per kvadratmeter och år.
  • Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, då miljöeffekten av tjänsten inte verkar ligga som främsta grund för beslut hos användarna.
  • De mätbara resultaten för projektet handlade om att höja konverteringsgraden av vissa beteenden inom tjänstens ramar, vilket också har uppnåtts.

Nästa steg handlar om att öka tjänstens tillväxt organiskt.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Mer om projektet

Projektägare

Budkeep AB

Projektledare

Oskar Bergkvist

oskar@budkeep.com

Samarbetspartner

KTH

Projektperiod

2019-09-01 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Simon Oljemark berättar mer om projektet på Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.

Consupedia har byggt ett Wikipedia för konsumenten. En webb- och mobilapplikation som på ett ögonblick ger information om alla dagligvaror på marknaden. Varje produkt värderas enligt fem kategorier: miljö, rättvisa, hälsa, kvalitet och pris. Värderingen utgår ifrån de globala hållbarhetsmålen och innehåller information om allt från transportsträcka, förpackningsmaterial och klimatpåverkan till näringssammansättning, allergener och prisjämförelser. Applikationen innehåller även tips och varningar från organisationer som bland annat Livsmedelsverket, Amnesty och WWF. Ett unikt beslutsstöd för värderingsstyrd konsumtion.

Projektet syftar till att, via Consupedia, utveckla och kommersialisera nischade lösningar som är behovsanpassade för offentlig och privat sektor som till exempel äldreboenden, skolmatsservering, restauranger och hotell. Samverkan mellan forskningsinstitut och offentlig och privat sektor skapar en bredd som är viktig för att kunna inkludera alla delar av samhället och maximera projektets genomslag på samhällets totala konsumtion.

De nischade lösningarna handlar om att man ska kunna skapa en profil i Consupedia med krav på till exempel godkända arbetsförhållanden vid produkttillverkning, max koldioxidutsläpp, hur långt en produkt ska ha fått transporterats, godkänd näringssammansättning, max mängd plast per kilo vara med mera. Ett beslutsstöd som möjliggör värderingsstyrd konsumtion för alla. En feedbackfunktion kommer även att utvecklas, så att man kan följa sin konsumtion över tid och där med även sin påverkan på planeten, andra människor, djuren och sig själv.

Projektägare

Consupedia AB

Projektledare

Roberto Rufo Gonzalez

E-mejl: rufo@consupedia.com

Samarbetspartner

Högskolan i Dalarna, KTH, Vetenskap & Allmänhet VA

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-08-31

Mer information

Nyhet: Smart app visar matvarors hållbarhetspåverkan

En kvinna som är ute i skogen och sträcker armarna mot luften och solen.

Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå

För att skapa hållbara samhällen räcker det inte med energieffektiv teknik utan tekniken behöver utvecklas och stödjas, och trigga vissa mänskliga beteenden. Lösningar som knyter ihop interna och externa så kallade ”triggers” till beteendeförändringar kan bidra till att människor lyckas ställa om.

BeChange minskar klimatavtryck och klimatångest

BeChange är en metod för att minska klimatavtryck och klimatångest. Metoden hjälper till att ändra vårt sätt att tänka och att se miljöarbetet som något upplyftande och en möjlighet att skapa något bättre istället för tungt, begränsande och ångestladdat.

Det nya och unika i metoden är att den kopplar ihop mentala verktyg och klimatpsykologi med klimatrådgivning i ett flerstegsprogram som uppmuntrar till kraft-fulla livsstilsförändringar för att både minska sin klimatpåverkan och må bättre med stärkt miljömotivation. BeChange-metoden har visat att deltagare reducerar sin klimatpåverkan med 47 procent.

BeChange som digital tjänst

Syftet med projektet har varit att utveckla en digital tjänst av metoden BeChange för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå. Tjänsten ska bidra till hållbara förändringar i samhället i stort.

Då teknik och beteende stödjer varandra blir resultatet en positiv användarupplevelse som resulterar i positiv klimatpåverkan och minskad energiförbrukning. Genom att arbeta transdisciplinärt, med avseende på olika kompetenser, i en stegvis process och tillsammans med användare har projektet kommit en lång bit på väg för att uppnå en hållbar digital tjänst.

Kvinna som står och tittar på en vägg där det sitter post it-lappar och papper.
Jessika Rabne Fredin från BeChange vid workshop om kommersialisering.

Påverkan på individ- och organisationsnivå

Projektet har genomförts i en iterativ Design Thinking-process där tjänstens gränssnitt och innehåll har utvecklats. Parallellt har den digitala tjänstens kundnytta, affärsmodell och säljstrategi arbetats fram. Nästa steg är att bygga vidare på prototypen till en fullt fungerande tjänst. Tjänsten beräknas komma ut under hösten 2020.

Viktiga resultat

  • Projektet har resulterat i en första prototyp av den digitala tjänsten BeChange och en säljstrategi.
  • Viktiga insikter under projektets gång har varit vikten av att testa med användare för att förstå hur den digitala tjänsten upplevs och hur den kan bidra till förändrade beteenden inom hållbarhetsområdet.
  • Den digitala tjänsten har möjlighet att verka på både individ- och organisationsnivå. Tjänsten erbjuds i en form som är lättillgänglig för de flesta och den kan därmed även bli en naturlig del i användarnas vardag och på så sätt verkligen göra avtryck och skillnad.
  • Nästa steg är att fortsätta utveckla prototypen till en fullskalig produkt redo för lansering. Det innebär dels mer funktionalitet, dels mer innehåll i tjänstens utbud och fler användartester för att säkra användarupplevelsen.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: ”BeChange – Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå”.

Mer om projektet

Projektägare

BeChangeAB

Projektledare

Ann Murugan

ann@bechange.se

Samarbetspartner

Luleå tekniska universitet, Jaway Stockholm AB

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-04-30

Projektägare

BeChangeAB

Nyheter

2020-03-20 BeChange minskar klimatpåverkan och klimatångest

Filmer

Linn Lindfred, konsult inom cirkulär ekonomi och hållbar innovation på Jayway By Devoteam och deltagare i BeChange-projektet, berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Personer som sitter och tittar på en laptop.

Fjärrvärmeföretag kan genom ökad digitalisering bli en viktig pådrivare för ett smartare energisystem där det är enkelt och tilltalande för kunderna att anpassa sin konsumtion och ta de investeringsbeslut som ger största möjliga nytta i det totala energisystemet.

Fjärrvärme förser mer än hälften av alla svenska hem med värme och varmvatten. Ändå är det en förhållandevis okänd uppvärmningsform för allmänheten, vilket till stor del beror på att den i flerbostadshus generellt sett ingår i hyran för slutanvändaren. Som fjärrvärmekonsument är det svårt att veta vad olika beteenden och åtgärder har för faktisk miljöpåverkan. Energisystemet är komplext och utsläppsvärden kan förändras från timme till timme.

Digitala gränssnitt som underlättar energiuppföljning

Projektet har tittat på hur digitala gränssnitt och visualiseringar för fjärrvärmeköpare och slutanvändare kan stärka kundupplevelse och förståelse för fjärrvärme. Gränssnitten och visualiseringarna som har tagits fram ska även ge incitament för att anpassa det egna värmesystemet och värmekonsumtionen på ett sätt som bidrar till optimal energieffektivitet och begränsad miljöpåverkan ur ett systemperspektiv.

Väldesignad och lättbegriplig information

För att visionen om den upplysta värmekonsumenten ska bli verklighet krävs väldesignade och lättbegripliga digitala gränssnitt som kombineras med avancerad underliggande dataanalys och optimeringsberäkningar. Projektet har fokuserat på att bemöta dessa utmaningar med modern digital teknik och gränssnitt.

Bild inomhus på personer som står och diskuterar vid en tavla med post it-lappar på.
Workshop med energiföretag och designer för att utforma tjänsteerbjudande och designkoncept.

Viktiga resultat

  • Prototyp av ett digitalt gränssnitt som kraftigt underlättar energiuppföljning av fjärrvärmekonsumtionen. Systemet nyttjar Utilifeeds unika maskininlärningsalgoritm EnergyPredict till att i detalj utvärdera hur värmekonsumtionen påverkats av olika åtgärder samt den generella förändringen av energieffektivitet mellan år oberoende av väderpåverkan.
  • Designprototyper som illustrerar hur gränssnittet kan vidareutvecklas för att sprida insikter om de enskilda byggnadernas påverkan på det övergripande energisystemet. Det visar även hur optimering av energianvändning med hjälp av byggnadens värmetröghet och beteendeförändringar kan illustreras och följas upp för ökad insikt hos fastighetsägare och hyresgäster.
Skärmklipp från PropAI.
Gränssnitt för fjärrvärmeanvändare med insikter och analyser som hjälper till att inspirera till energieffektiva åtgärder.

De prototyper som har utvecklats inom projektet kommer att vidareutvecklas av Utilifeed och testas på ett urval av fastighetsägare och energiföretag under hösten 2020 med ambitionen att i samarbete med energiföretag kunna erbjudas kommersiellt under 2021.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Slutrapport Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme.

Mer om projektet

Utförare

Utilifeed

Samfinansierärer

HiQ, Borås Energi och Miljö, Borlänge Energi, Fortum Oslo Varme, Göteborg Energi, Jönköping Energi, Mölndal Energi

Projektledare

Jonas Ottosson, Utilifeed

Jonas Ottosson

Mobil: +46 (0) 76 316 96 42

E-mejl: jonas@utilifeed.com

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-09-05

Nyheter och filmer

Jonas Ottosson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Solceller på ett tak

Byggnader står för 39 procent av den totala energianvändningen i Sverige och är en kritisk faktor i övergången till ett hållbart energisystem. En av de mest lovande teknikerna för att förbättra byggnaders energieffektivitet och öka förnybar energiproduktion är solceller på tak. Fastighetsägare har idag ett komplext landskap av solcellslösningar att navigera sig genom. Det finns olika tekniska möjligheter, systemlösningar, leverantörer och ekonomiska osäkerheter som alla utmanar i beslutsprocessen.

Projektets mål är att identifiera de mest effektiva metoderna ur ett beteendeekonomiskt perspektiv för att skapa ett skalbart, prosumer-centrerat ramverk för kommunikation av solcellslösningar. Design Thinking kommer att användas för att identifiera behov och barriärer och under prototypfasen kommer idéer och tekniker att testas. Det ramverk som identifieras kommer ligga till grund i arbetet med att ta fram en skalbar kommunikationsmodell som ska underlätta kommunikation och val av solcellslösningar. Kommunikationsmodellen ska samtidigt ”puffa” mot hållbara val och en större spridning av solcellssystem.

Här kan du testa de nya webbverktygen som utvecklats under projektet för att beräkna solenergi och den ekonomiska genereringen av ditt tak.

Tyréns SunEngine – täcker Göteborg, Malmö, Huddinge och Södertälje

Karlstads Energi/kommun tjänster Karlstad

Projektägare

KTH

Projektledare

Hatef Madani

hatef.madani@energy.kth.se

Samfinansiärer och samarbetspartner

Beteendelabbet, Tyréns och Karlstads kommun.

Projektperiod

2019-08-01 till 2021-12-31

Mer information om projektet

Länk till projektsida för projektet på KTHs webbplats

Nyheter och pressreleaser

2021-11-04 Pressrelease KTH: Nya solkartor hjälper konsumenten fatta rätt solcellsbeslut

2019-12-18 Nyhet KTH: Då bör du köpa solpaneler

Akademiska publikationer

Galli, F. Predicting PV self-consumption in villas with machine learning. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2021.

Sommerfeldt, N., Lemoine, I., Madani, H. (2021) A user-centered design approach to identify behavioral biases in household solar PV adoption In: Xianli Zhu and Gabriela Prata Dias (ed.), 6th European Conference on Behaviour Change for Energy Efficiency (pp. 134-137). Copenhagen

Ritad byggnad med personer som rör sig utanför.

Projektet syftar till att minska energi- och vattenanvändning med 15 procent och avfall med 20 procent och samtidigt förbättra upplevelse och nöjdhet för de boende. Genom att koppla samman den ”Hållbara Byggnaden” med de boendes behov via ett så kallat ”servicelager” kan man systematiskt öka de boendes motivation till hållbar livsstil och beteende.

Projektet består av fyra arbetspaket. I den första delen tas det teoretiska och metriska ramverket för byggnadens ”servicelager” fram via workshops. I det andra arbetspaketet tas en prototyp av användarprofiler och servicekoncept fram i samarbete med de boende. Arbetspaket tre går djupare i denna del. I det fjärde arbetspaketet utvärderas tjänsten med anpassning och automatisering för framtida uppskalning. Prototypen kommer att designas och testas I KTH Live-in Labs fullt utrustade testbädd för smarta byggnader med användarna av tjänsten boende i testlägenheterna. Prototypen bygger på den existerande IoT-plattformen installerad av Schneider Electric.

Projektägare

KTH, Institutionen för energiteknik

Projektledare

Elena Malakhatka, elenama@kth.se

Samarbetspartner

Schneider Electric Sweden, Fjord Accenture, KaosPilots, Aarhus, Karlsruhe Institute of Technology, University College London | UCL Behavior science and energy services for the building environment

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-12-31

Mer om projektet

Elena Malakhatka berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Artiklar

Forskningsartikel, publicerad den 11 februari 2021: Co-Creating Service Concepts for the Built Environment Based on the End-User’s Daily Activities

Person som tittar på en surfplatta i köket. Frukt i förgrunden på köksbänken.

Köket är en central knutpunkt för hushållens energi- och resursanvändning. Kylning av mat, matlagning och diskning står för cirka 50 procent av användningen av hushållsel. Vidare kräver produktion av livsmedel en avsevärd mängd energi, där beräkningar visar att bara den tredjedel mat som slängs står för cirka två procent av energianvändningen.

Projekt syftar till att designa, utveckla och utvärdera digitala beteendeförändringsverktyg för att hjälpa hushåll att ändra energi- och resurskrävande beteenden i köket. Projektet baseras på två större forskningsöversikter som genomförs rörande digitala beteendeinterventioner om mat och energi. Till skillnad från de flesta studierna i dessa översikter kommer lösningarna att grundas i beteendeförändringsteori. Projektet kommer framför allt att fokusera på beteendeförändringsteknikerna “habit formation” och “goals and planning”, som projektet ser har störst potential. Projektet kommer att utveckla både fysiska IoT-verktyg och rent digitala verktyg.

Projektägare

KTH – Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och Interaktionsdesign (MID)

Projektledare

Björn Hedin, bjornh@kth.se

Samarbetspartner

Linnéuniversitetet, Consupedia AB, Swedish Development Group 12 AB

Projektperiod

2019-05-15 till 2021-12-31

 

En kvinna som står still med sin cykel och pratar med en kvinna och en man.

Effekten av informationskampanjer minskar. Energi- och avfallsbolag har tillsammans med akademi experimenterat med många metoder för att engagera boende i att minska energianvändning och avfall. Detta innefattar allt från förbättrad interaktionsdesign till användning av “rolighetsteorin” och “gamification”. Trots att metoderna har en viss effekt, leder de i regel inte till ett långsiktigt engagemang bortom den första tiden.

Detta projekt undviker att forcera ett engagemang för hållbarhetsfrågor och fokuserar istället på att skapa verklig nytta i de boendes lokala vardag, och därigenom skapa ett naturligt sammanhang för de boende att engageras kring. Projektet kommer att skapa ett lokalt socialt nätverk för att öka grannskapsidentitet, förtroende och trygghet. Nätverket ska ge nya förutsättningar för att ta vara på det lokala engagemanget och motivera i miljöfrågor genom kollektiva mål och belöningar.

Projektägare

Envac AB

Projektledare

Kent Norlenius, kent.norlenius@envac.se

Samfinansiärer

Stockholmshem, LocalLife Sweden

Samarbetspartner

Stockholmshem, KTH, LocalLife Sweden

Projektperiod

2019-04-01 till 2021-09-30

Tf. projektledare Hans Anebreid presenterar projektet Re3 – Kollektivt engagemang för en cirkulär ekonomi vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

Länk till Hans presentation (pdf, 5 Mb)

Se alla presentationer och filmer från konferensen

Läs mer om projektet

2020-09-10 Blogginlägg från LocalLife: “Glass i stora lass och i alla väder”

Personer som cyklar på en cykelbana.

Konsumtion i svenska hushåll står för cirka två tredjedelar av Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp, inklusive energianvändning och transporter. Många känner inte till hur deras egna val i vardagen påverkar klimatet – än mindre hur de ska bete sig för att ändra sina vanor. För att öka den kunskapen finns olika verktyg som visualiserar klimatavtryck, så kallade klimatkalkylatorer. Effekten av klimatkalkylatorer skulle kunna vara större om mer arbete ägnades åt att förstå vad som motiverar människor till förändrade vanor, och hur design kan spela en roll i detta.

Syftet med projektet är att utforska hur organisationer som mellanhänder skulle kunna stödja människor att förändra sina vanor till att bli mindre belastande för klimatet, särskilt gällande energianvändning och resor. KTH samarbetar i detta projekt med företaget Habits och deras tjänst för beräkningar av klimatavtryck som bas. En del av projektet syftar till att främja kommersialisering av tjänsten och i projektet ingår två fallstudier av tjänstens användning.

Projektägare

KTH, Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Cecilia Katzeff, ckatzeff@kth.se

Samfinansiärer

Habits

Samarbetspartner

Stockholm Environment Institute, Habits

Projektperiod

2019-05-15 till 2021-12-31

Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.

– Normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet

Projektet kombinerar energi- och klimatutmaningen med jämställdhetsfrågor – och ser dessa som sammanlänkade, det vill säga att de inte kan lösas oberoende av varandra. Projektet undersöker hur synen på hållbarhet och effektiv energianvändning skiljer sig mellan olika människor utifrån bland annat kön, ålder och klass och tittar på hur ett hållbart vardagsliv skulle kunna se ut bortom de normer och maktstrukturer som vi har idag.

Projektet utforskar bostadsrättsföreningar som en arena för att utmana energirelaterade strukturer, praktiker och vardagligt beslutsfattande inom och mellan hushåll. Utöver djuplodande empiriska studier används designprototyper för att både visualisera rådande normer och för att föreställa sig, materialisera och föreslå artefakter och nya narrativ som kan uppmuntra till formandet av mer hållbara praktiker. Projektet har en referensgrupp med privata och civilsamhälleliga aktörer vilket skapar en möjlighet för att integrera projektets resultat i praktiskt arbete.

Ta del av resultat från projektet

Här har vi samlat det material som tagits fram baserat på forskningen inom projektet. De olika materialen riktar sig till olika målgrupper och ger en möjlighet att både enskilt och gemensamt få reflektera kring flera perspektiv på hållbarhet och de överväganden som omställningen till ett hållbart samhälle, boende och vardagsliv kan innebära.

Verktyg för gemensam omställning: Mot ett paradigmskifte för hållbarhet i boendet

Projektägare

KTH, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, och avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Projektledare

Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH

pernilla.hagbert@abe.kth.se

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Projektperiod

2019-01-01 till 2021-12-31

Mer om projektet

Projektledare Pernilla Hagbert presenterar projektet Könad Hållbarhet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

Länk till Pernillas presentation (pdf, 3,7 Mb)

Se alla presentationer och filmer från konferensen


Artiklar och inslag i medier

“Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen”

Intervju med Pernilla Hagbert i webbtidningen Extrakt.

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

”Vi måste prata omställning”

Intervju med Pernilla Hagbert och Eva Minoura i Tidskriften Arkitektur från den 18 december 2020.

Läs intervjun “Vi måste prata omställning”

Därför bryr sig män och kvinnor olika mycket om klimatet

I februari 2020 medverkade Pernilla Hagbert i ett inslag för SVT Nyheter Västerbotten som kopplar till projektets tema och relation till samarbetet med organisationen MÄN.

Läs mer och se inslaget här

Rapport från 2050

I andra avsnittet av programserien ”Rapport från 2050” på SVT är Pernilla Hagbert med och pratar om dagens ohållbara boende.

Se programmet här

20 tänkare kring 2020-talet

Pernilla Hagbert intervjuas i Svenska Dagbladet med koppling till projektets fokus på intersektionella aspekter i boende.

Länk till artikeln i SvD (prenumeration krävs för att kunna läsa hela artikeln)

Cross-dressing appliances reveals design’s gender bias

Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare på KTH, deltar på TedxStockholm i maj 2019.

“Genom att helt enkelt designa en borr som ser ut som en handmixer och en handmixer som ser ut som en borr, avslöjar designforskaren Karin Ehrnberger hur konventionell design tilldelar produkter ett onödigt kön. Men det verkliga problemet, förklarar Karin, är att denna könsstyling är en återspegling av samhället, där traditionellt manliga produkter och aktiviteter uppskattas mer. Genom att utmana dessa designnormer ökar hon medvetenheten om den dolda könsfördelningen och dess underliggande orsak.”

Se föreläsningen här

Sen kväll på jorden: Klimatet och identiteten

I april 2019 medverkade Pernilla Hagbert i ett samtal arrangerat av Kulturhuset och DN kring klimatet och identiteten.

Läs mer om eventet här

En man som tar ut ett verktyg ur ett förråd.
Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende
Energieffektivitet i hemmet
Gröna hjärtan
Beteendedesign för energieffektivisering mellan grannfastigheter
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Tre barn som promenerar utomhus för att slänga återvinning.
TJÅRVEN – Tjänsteinnovation inom återvinning ur energisynpunkt
Energieffektivitet i hemmet
En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.
Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Illustrationer som symboliserar vardagslivet i hemmet
Sonisk interaktionsdesign för att stödja energieffektivt beteende i hushållet
Energieffektivitet i hemmet
Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".
Perceptuella mått för ljusdesign
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Man i kostym promenerar över ett gångställe. I bakgrunden syns en bil.
Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Ett barn som pekar på en datorskärm med ett hus som har solceller på taket.
SolVis – verktyg för visualisering av och kunskapsspridning om solelproduktion
Energieffektivitet i hemmet
Illustration för att symbolisera elförsörjning i vardagen.
Design för en energiresilient vardag
Energieffektivitet i hemmet
Illustration av lägenhetshus med kortsidan utan vägg, så att man kan se in i olika rum.
Co-kitchen, Hållbart co-living för studenter
Energieffektivitet i hemmet
Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.
Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö och förbättrad hälsa
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel
BeChange
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Personer som sitter och tittar på en laptop.
Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme
Energieffektivitet i hemmet
Solpaneler på ett tak
Prosumer-Centric kommunikation för spridning av solceller
Energieffektivitet i hemmet
Service Design för pro-miljö-beteende och resurseffektivitet i KTH Live-in Lab
Energieffektivitet i hemmet
Design av digital teknik för att stötta energirelaterade beteendeförändringar i köket
Energieffektivitet i hemmet
Re3 – Kollektivt engagemang för en cirkulär ekonomi
Energieffektivitet i hemmet
Personer som cyklar på en cykelbana.
VaneVis – Att Skapa Hållbara Vanor i Vardagen
Energieffektivitet i hemmet / Mobilitet
Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.
Könad hållbarhet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet