Utomhus. I förgrunden en klippavsats, med utsikt över skog och en by. I bakgrunden hav.

Projektet ”GECO – gamifying energy communities” vill undersöka hur man med hjälp av spelmetodik kan stötta grupper på landsbygden i deras samarbete för miljön.

Att jobba i ett team kan vara utmanande, men om man prioriterar att jobba med gruppdynamiken går arbetet lättare och alla kan nyttja sina styrkor fullt ut. Projektet ska undersöka hur man med hjälp av spelmetodik kan stötta arbetet i energigemenskaper på landsbygden på Gotland. En energigemenskap är en grupp aktörer, till exempel privatpersoner, föreningar, små företag eller kommuner, eller allihop tillsammans, som gemensamt producerar, lagrar och delar förnyelsebar energi.

Landsbygdssamhällen har ofta motivationen att förändra och anpassa sig men kan sakna erfarenhet av att genomföra energiomställningsprojekt effektivt. Det kan handla om att skapa till exempel lokala solparker, energilagring, energieffektiva renoveringar, samåkning, energispartävlingar med mera. Projektet vill med hjälp av spelifierade verktyg underlätta för landsbygdssamhällen att starta och framgångsrikt slutföra energiprojekt, och stödja ett robust och förnybart energinät.

Syfte och mål

Projektet ska förse landsbygdssamhällen på Gotland med spelifierade verktyg som gör det lättare att starta upp och driva arbetet i energigemenskaper effektivt. Detta gör det även möjligt för intressenter som Energicentrum Gotland att ha kontakt med de samhällen som använder sig av verktygen, vilket kan hjälpa till att skala kunskap och insikter och förbättra landsbygdssamhällenas förmåga att planera och genomföra projekt som förbättrar energieffektiviteten och självförsörjningen.

Målgrupp

Projektet riktar sig i första hand till landsbygdssamhällen på Gotland och i förlängningen till landsbygdssamhällen i övriga Sverige och Europa.

Mer om projektet

Projektägare

Uppsala universitet, institutionen för speldesign

Projektledare

Elias Faltin

Elias Faltin

E-post: elias.faltin@speldesign.uu.se

Telefon: 0783 – 048 77 64

Samarbetspartner

Region Gotland

Projektperiod

1 juli 2023 till och med 31 december 2024.

En glödlampa på jord där små växter gror. Bredvid en hand som staplar mynt.

Människors vardagliga beteenden har en stor påverkan på samhällets energiförbrukning. Genom att använda designmetoder och förstå hur människor använder energi på olika sätt vill projektet göra information om hur man sparar energi mer motiverande och begriplig.

Informationskampanjer och webbsajter kan hjälpa folk med tips och vägledning för att bli mer energieffektiva. Den stora utmaningen är att göra informationen både förståelig och motiverande för vanliga privatpersoner. För att minska energianvändningen så är det viktigt att den information som sprids till allmänheten både är begriplig för mottagaren, och att den anspelar på rätt saker. För vissa konsumenter är den ekonomiska aspekten avgörande, medan den moraliska, pro-sociala, aspekten är viktigare för andra.

Psykologiska barriärer spelar in

Enbart mer information kommer inte att leda till bättre beteende hos alla. Vi är alla olika och kommer att påverkas helt olika av samma information beroende på vad vi har för tidigare kunskap om energisituationen, vad vi har för emotioner kopplade till energianvändning och den pågående energikrisen och vilka motiv vi har till eventuella beteendeförändringar.

Det finns ett antal psykologiska barriärer. Det finns dels terminologi som inte alla människor är insatt i. Det är även svårt för människor att själva aggregera information, till exempel att sätta ihop flera små besparingar till en helhetsbild. Vidare så har olika grupper av människor olika typer av motiv för att spara energi, och olika handlingsutrymme.

Kartlägger profiler av energianvändare

Projektet kommer först att kartlägga olika profiler av energianvändare för att sedan testa hur information om energibesparingar kan presenteras på olika vis för att öka dessa gruppers motivation och förståelse. Med hjälp av beteendedesign kommer projektet sedan att demonstrera hur ökad motivation och förståelse kan nås i informationskampanjer. Målet är att utveckla prototyper för webbsidor som ska leda till mer förståelse och högre motivation hos privatpersoner att spara energi.

Undersöker energianvändare i en svensk kontext

Det nya med detta projekt är att de kommer att undersöka profiler av energianvändare i en svensk kontext, och applicera kunskaper om beteendedesign just inom information kring energieffektivisering. Eftersom både motiv och förståelse inför energieffektivisering skiljer sig åt mellan personer, så behöver dessa undersökas inom samma studie. Detta har inte gjorts tidigare i en svensk kontext.

Mål

Målet är att:

  • Identifiera vilka barriärer som existerar för energisparande, både i form av kunskap och förståelse men även i form av motivation och hur dessa skiljer sig åt mellan olika konsumentgrupper.
  • Att experimentellt undersöka hur informationen bör utformas för att motivera de olika konsumentprofilerna till lägre energiförbrukning.

Resultatet kommer att spridas till en bredd av relevanta aktörer.

Målgrupp

Privata och offentliga aktörer, så som myndigheter, fastighetsbolag och elnätsföretag, som vill minska hushålls eller privatpersoners energiförbrukning.

Mer om projektet

Välkommen till slutseminarium den 21 augusti

Välkommen till ett slutseminarium den 21 augusti då projektet presenterar sina resultat kring vad som hindrar människor från att ta del av information om energieffektivisering i vardagen. Hur kan motivation skilja sig mellan olika grupper och hur ska informationen presenteras beroende på energikunskap? Projektet bjuder även in till diskussion och utbyte av erfarenheter inom området.

När? Onsdagen den 21 augusti, kl. 13.15 – 15.00.

Var? Online – länk mejlas ut till alla anmälda.

Anmälan: Anmäl dig genom att skicka ett mejl till william.hagman@mdu.se.

Projektägare

Linköpings universitet

Projektledare

Per Andersson

Per Andersson

E-post: per.a.andersson@liu.se

Telefon: 013-28 20 53

Samarbetspartner

Anthesis och Whateverland.

Projektperiod

1 september 2023 till och med 31 augusti 2024

Inomhus i ett kök. En kvinna står och lagar mat vid en köksö.

I en värld där vi använder mer och mer energi varje dag har detta projekt tagit sig an utmaningen att minska trycket på vårt elnät. Efterfrågeflexibilitet handlar om att medvetet fördela sin energianvändning för att undvika höga belastningar på elnätet och spara pengar.

Målgruppen för projektet var småhusägare i Sverige, en grupp som utgör ungefär hälften av befolkningen och vars hem står för en stor del av landets energiförbrukning. Visste du att ett genomsnittligt svenskt småhus förbrukar runt 20 000 kWh energi per år? Här finns stor potential att göra en skillnad!

Projektets mål var att hitta vad som hindrar småhusägare från att använda sin el smartare, till exempel genom att använda mer el när det är mindre tryck på elnätet. Genom en stor enkätstudie (2544 svarande) och djupgående intervjuer (25 småhusägare) framkom det att det handlar mer om pengar än om miljön när småhusägare tänker på sin elanvändning. Många visste inte heller tillräckligt om smarta system för att styra om sin elanvändning. Småhusägare oroar sig dessutom för stress och eventuell kontrollförlust som kan komma av att använda smartare system som automatiserar sin elanvändning.

För att lösa dessa problem presenteras fyra koncept:

  • Elpriskollen 2.0: Elpriskollen är en befintlig tjänst som gör det lättare att välja det bästa energiavtalet. För att möta framtidens energiutmaningar och effektivisera elanvändningen föreslås en uppgradering av Elpriskollen med funktioner som gör det möjligt att få anpassade rekommendationer för att optimera hela hushållets elanvändning.
  • Kriskommunikation inför efterfrågetoppar: Internationellt har SMS-utskick för att hjälpa till att minska energianvändningen under toppar varit framgångsrika. Sverige skulle också kunna använda sig av SMS för att skicka viktig information till småhusägare vid hög energianvändning, då det finns risk för till exempel strömavbrott.
  • Vad är egentligen efterfrågeflexibilitet? – en kommunikationsplan: För att öka efterfrågeflexibiliteten hos småhusägare är det kritiskt att förbättra förståelsen för ämnet. Genom att utveckla informationskampanjer som tydligt förklarar påverkan av småhusägares elanvändning på deras elräkningar, och hur smarta val av elavtal och införande av smart styrning kan främja ett hållbarare energisystem, kan kunskapsgapet minska.
  • Nytt värmesystem, elbil eller solceller – ett fönster för förändring: När du köper nytt värmesystem, elbil eller solceller ska smart styrning ingå. Smart styrning gör att elektriska apparater och byggnader kan styras digitalt för att använda energi effektivare. Genom att automatiskt inkludera detta i köpet, med möjlighet för kunden att välja bort det om så önskas, kan man göra övergången till smarta system enklare.

Lösningarna är utformade efter vad som fungerat i andra sammanhang för att adressera den typ av barriärer som projektet identifierat. Det är dock först när dessa idéer testas i verkligheten som man kan se om de verkligen gör skillnad för småhusägarna. Projektet visar på kreativa sätt att minska energianvändningen, spara pengar och samtidigt ta hand om planeten.

Viktiga resultat

  • Avsaknad av praktiskt stöd. Enkäten visade att 59 procent av småhusägarna saknar uppvärmningssystem för smart styrning, med liknande siffror bland de med timpris (51%) och fast/rörligt pris (65%), utan stora skillnader mellan elområden. Många väljer inte smart styrning eftersom de är nöjda med sitt nuvarande system och överväger uppgradering endast vid behov av nytt system.
  • Ekonomi som den främsta drivkraften. Ekonomi är en avgörande faktor för smart styrning av uppvärmning; många anser inte att det är ekonomiskt försvarbart att byta till smart styrning på grund av höga kostnader för uppgraderingar. Majoriteten av timpriskunder (88%) har anpassat sin elanvändning till att undvika peak-timmar, drivna av ekonomiska incitament, jämfört med endast 25 procent av kunder med fast/rörligt pris. Dessutom visar enkäten att elpriserna i olika regioner påverkar valet av elavtal och beslutet att äga en elbil, med fler personer i områden med höga elpriser som väljer timpris för att minska kostnaderna, vilket också ökar antalet elbilsägare i dessa områden.
  • Medvetenhetsbrist. Enkäten avslöjade en allmän brist på medvetenhet om tjänster och produkter för smart styrning av uppvärmning. 66 procent av de tillfrågade kände inte till några alternativ för schemaläggning av uppvärmning, med en markant könsskillnad: 26 procent av kvinnorna visste inte om deras system stödde smart styrning, jämfört med 13 procent av männen. Kunskapsbristen var ännu större när det gällde tekniken bakom smart styrning, där 78 procent av kvinnorna och 63 procent av männen saknade kunskap. För elbilsägare var situationen liknande, där 40 procent inte kände till någon tjänst eller produkt för att automatisera laddningen av deras elbil. Skillnader mellan könen var tydliga även här, med 56 procent av kvinnorna och 35 procent av männen som saknade kännedom om elbilstjänster.
  • Oro, stress och kontrollförlust. Från intervjuerna och fritextsvar framgår det att småhusägare är generellt ovilliga att använda fler appar för att övervaka sin energianvändning, vilket leder till oro för teknikstrul samt en rädsla för att förlora komfort och kontroll över vardagliga rutiner. Denna oro bekräftas av både äldre och de med oregelbundna scheman, särskilt när det gäller att hålla bilen laddad och följa fluktuerande energipriser noggrant.

Fokus framåt

Projektets resultat och lösningar har spridits i en publik rapport, och via webbinarier och konferensbidrag. I skrivande stund (mars 2024) har cirka 350 personer tagit del av slutrapporten och medlemmar från projektgruppen är inbokade på tre konferenser för att tala om resultaten under våren 2024. Kommunala energirådgivare är den grupp som främst har visat intresse för att utforska några av projektets koncept vidare. Delar av projektgruppen fortsätter att bearbeta målgruppen energibolag, då dessa spelar en central roll i att utvärdera de flesta av projektets förslag.

Framtida åtgärder innefattar utveckling av användarvänliga digitala verktyg, informationskampanjer och samarbeten för att främja hållbara beteendeförändringar. Projektet siktar på att etablera energiflexibilitet som en norm, som ska bidra till ett mer hållbart och effektivt energisystem i Sverige. Genom att ta itu med småhusägarnas hinder och erbjuda genomtänkta lösningar, lägger projektet grunden för en framtid där energianvändningen är smartare och mer anpassad efter både individuella behov och samhällets kapacitet.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och presentationer

2024-02-23 Inspelning från projektets första lanseringswebbinarium

2024-02-20 Borås bostadsbolag tog in beteendevetare – för att stoppa nedskräpning (SVT, 20 februari 2024.)

2024 02-20 Tre frågor om: Det innebär samhällsnyttig beteendeförändring (SVT, 20 februari 2024. Frågor till Erik Bohjort.)

2024-01-31 Accelerera skiftet mot hållbarhet med beteendevetenskap (Södertäljedagarna, 15 min med Niklas Laninge.)

2022-09-28 Psykologiska knep kan hjälpa Sverige spara el (DN debatt)

Målgrupp

Energibranschen, policyskapare och småhusägare.

Projektägare

Nordic Behaviour Group

Projektledare

Niklas Laninge

Niklas Laninge

E-post: niklas@nordicbehaviourgroup.com

Telefon: 070-751 45 45

Samarbetspartner

Studio Berget, Karlstads universitet och Skellefteå Kraft.

Projektperiod

12 juni 2023 till och med 28 februari 2024

Utomhus i en park med en fontän i mitten. Människor som går eller sitter på gräset i parken. I utkanten av parken är det hus.

Webbplattformen Bostadsläget beräknar den vardagliga energianvändningen, koldioxidutsläpp och boende- och transportkostnader för boenden i olika områden. Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala och ska med detta projekt bli rikstäckande.

Bostäder och persontransporter utgör en stor del av samhällets energianvändning, klimatpåverkan och ekonomi. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.

Webbplattformen Bostadsläget ska göra det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin vardagliga energianvändning, klimatpåverkan och boende- och transportkostnader, det vill säga var de kan bo.

Avvägningen mellan kvaliteter och kostnader i olika stadsdelar visualiseras. Bostadsläget gör det också möjligt för samhällsplanerare att analysera stadsdelar och nya bostadsprojekt. Plattformen beräknar den vardagliga energianvändningen, koldioxidutsläpp, boendekostnader och transportkostnader för nya planer. Bostadsläget finns i Stockholm, Göteborg och Uppsala och kommer efter detta projekt att vara rikstäckande.

Bakgrund

Det behövs större förståelse hos individer och hushåll för sambanden mellan boendet och den vardagliga energianvändningen. För att kunna göra mer medvetna val baserat på boendekostnader, transportkostnader, energikostnader och klimatkostnader, behövs plattformar som är lika enkla och informativa som exempelvis Hemnet eller Boolia.

Detta gäller särskilt för köp av småhus, som är en eftertraktad boendeform, men som kan innebära stora kostnader både för enskilda hushåll och för samhället. Men även flerbostadshus i perifera lägen kan ha stora kostnadsutmaningar. Det behövs större förståelse hos samhällsplaneringens aktörer (kommuner, konsulter, fastighetsägare, byggföretag) för sambandet mellan stadsbyggnad (bebyggelse och infrastruktur) och hushållens energianvändning, klimatpåverkan och boende- och transportkostnader.

Projektet bygger vidare på det tidigare projektet ”Bostadsläget: Samband mellan bostadsmarknad, tillgänglighet, jämlikhet och transporteffektivitet” och kommer nu att generalisera kunskapen och applicera den i ett större geografiskt område. Det ökar nyttiggörandet av tidigare resultat och möjliggör en större spridning av framtagen kunskap, både till fler medborgare i Sverige och till fler aktörer.

Mål

Projektets övergripande syfte är att skapa förståelse och bygga kunskap om vilka lösningar inom bebyggelsedesign och infrastrukturdesign som långsiktigt bidrar till en mer resilient stadsutveckling och en mer energieffektiv vardag. Särskild fokus kommer att läggas på att öka adaptionstakten och långsiktiga beteendeförändringar i småhussektorn.
Projektets viktigaste övergripande mål är att vidareutveckla webbplattformen Bostadsläget som bostadsökande och samhällsplanerare kan använda för att utforska vardaglig energianvändning, klimatpåverkan, boendekostnader och transportkostnader.

Målgrupp

Webbplattformen Bostadslägets huvudsakliga målgrupper är bostadssökare, bostadsägare, hyresrättsboende, fastighetsägare, byggföretag, planeringskonsulter, planerare och beslutsfattare inom kommunala och regionala samhällsplaneringsmyndigheter (politiker, regionplanerare, översiktsplanerare och detaljplanerare).

Mer om projektet

Projektägare

Spacescape

Projektledare

Joel Hernbäck

Joel Hernbäck
E-post: joel.hernback@spacescape.se
Mobil: 076 – 942 55 22

Samarbetspartner

Evidens BLW, On A Wednesday Afternoon, RISE och Trivector Traffic.

Projektperiod

1 augusti 2023 till och med 31 december 2024.

Utomhus. Ett parasoll och överdelen av en solstol där en person sitter. I bakgrunden havet. Svartvitt foto.

Projektet ”Sun in my backyard!” kommer att ta fram prototyper med organiska solceller som är integrerade i vardagliga objekt. Projektet vill även illustrera hur en värdedriven designprocess kan påverka hur man utformar framtidens energisystem och därmed inspirera till dialog i samhället om framtidens solenergi på ett tidigt stadium i teknikutvecklingen.

Utvecklingen av energiteknologier är idag ofta teknikdriven och ny teknik möts ibland av motstånd. Solenergins utmaningar är komplexa och handlar bland annat om social hållbarhet, lämplig placering och gestaltning. Projektet kommer använda sig av designprocessen och utgå från beteenden och upplevelser av solljus i vardagen och skapa minst två prototyper med organiska solceller integrerade i vardagsobjekt.

Projektet kommer även att illustrera hur en värdedriven process kan påverka hur man utformar framtidens energisystem, och därmed inspirera till en inkluderande dialog i samhället om framtidens solenergi på ett tidigt stadium i teknikutvecklingen. Framför allt vill projektgruppen att grupper som inte är så engagerade i utvecklingen av solenergi ska få kännedom om en ny solcellsteknologi på ett tidigt stadium, innan uppskalning sker.

Prototyperna och processen kommer att ställs ut på Vandalorums konsthall. Projektet görs också publikt på Röhsska museet och läggs till i museets metodbank.

Bakgrund

Vid etablering av vind och vattenkraft i Sverige har det inte varit ovanligt med lokalt motstånd. Orsakerna till detta motstånd är komplexa och innefattar bland annat rättvisa mellan olika intressegrupper, ekonomi, ägande, hänsyn till djurliv och naturliv samt rekreation. Vid etablering påverkas landskapsbilden och upplevelsen av landskapet av energiteknologin och detta är en faktor som nämns när till exempel kommuner lägger in veton för vindkraftsetableringar. Man har talat om ett lokalt motstånd – ”not in my backyard-fenomen”.

Solenergi är det energislag som är yngst men som är på stark frammarsch. Även om energislaget har blivit omåttligt populärt på villatak har också ett visst motstånd börjat synas för till exempel solcellsparker och k-märkta byggnader, och det finns en utmaning i att hitta tillräcklig och lämplig yta. Går det att med hjälp av en process som bygger beteendevetenskap och design att bidra till att skapa ett starkt ”yes in my backyard”-fenomen för framtidens solenergi?

New European Bauhaus-rörelsen i Europa förespråkar vackra och hållbara städer. Projektet ”Sun in my backyard!” vill starta en process som fokuserar på hur förnybar och fossilfri energi kan utformas så att den, utöver att alstra elektricitet eller värme, också bidrar mer till upplevda värden som skönhet, jämställdhet och social sammanhållning.

Syfte och övergripande mål

Ambitionen med prototyperna är att inspirera till dialog om framtidens solenergi: utmaningar, normer, nya lösningar, nya ytor. Projektet vill också utvidga samtalet om framtidens energiförsörjning genom att nå ut till grupper och människor som inte i så stor utsträckning är inkluderade i den dialogen idag, till exempel kvinnor. Man vill även illustrera hur en värdedriven process kan påverka utformningen av framtidens energisystem. På detta sätt hoppas projektet kunna bidra till att fler börjar tänka nytt gällande hur solenergi kan gestaltas mer hållbart och vilka som kan vara aktörer i utvecklingsprocessen av framtidens solenergi.

Utvecklingen av energiteknologier har traditionellt sett främst varit teknik- och ekonomidriven. I detta projekt vill vi utgå från människans behov och beteende i relation till solen och med utgångspunkt i detta skapa lösningar för att skörda solenergi och bidra till att skapa en utvecklingsprocess för energiteknologier och människans behov sätts i centrum. Tanken är att detta kan bidra till värden till samhället som skönhet och social hållbarhet. och att design kan vara en utvecklingskraft för att hitta lösningar som förenar människor.

Visionen på lång sikt är att stärka social hållbarhet och den demokratiska processen vid utveckling och etablering av framtidens energisystem i Sverige.

Mer om projektet

Projektägare

RISE, avdelning Samhällsbyggnad

Projektledare

Bodil Karlsson

Bodil Karlsson

E-post: bodil.karlsson@ri.se

Telefon: 070 – 743 51 44

Samarbetspartner

Svensk Form, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stiftelsen Vandalorum, Dalarnas paraplyfabrik, Värnamo kommun och Göteborgs kommun.

Projektperiod

2023-06-01 till 2024-12-31

Utomhus. Personer som står utanför en bod vid ett hus. Inuti boden ser man en gräsklippare.

Genom att dela trädgårdsverktyg mellan förvaltare och boende kan man spara resurser och energi. Ett koncept för detta har tagits fram och testats i ett tidigare projekt. Nu kommer Husqvarna att titta vidare på beteende och hur man kan minska de hinder som identifierats, och ta fram en skalbar affärsmodell.

Projektet ska reducera resurs- och energianvändningen genom delning av trädgårdsprodukter. Delningen erbjuds till både förvaltare och hyresgäster. Förvaltare har tillgång till elektrifierade trädgårdsverktyg i veckor på dagtid, och hyresgästerna under kvällar och helger.

Beteenden och användning har utvärderats i en pilot som genomfördes under 2022 i en fastighet med hyresrätter och en bostadsrättsförening där boende har en egen mindre grönyta och där allmän skötsel av grönytor har upphandlats. I detta fortsättningsprojekt kommer resultaten att tas vidare för att ta fram en marknadsintroduktion och en skalbar affärsmodell.

Stimulerar beteendeförändring hos boende och upphandling av skötsel av gröna ytor

Vidareutvecklingsbehoven för att nå storskalighet handlar övervägande om beteendeförändring hos både boende och vid själva upphandlingen av skötsel av gröna ytor. Delningstjänsten innebär att förvaltande organisationer inte behöver transportera alla de produkter och maskiner de använder för att utföra sitt arbete, utan att dessa i stället finns i trädgårdsbodarna. De kan därmed transportera sig till uppdragen med mindre och lättare eldrivna fordon. Upphandlingen kan därmed ske på ett nytt sätt.

Beteendet för omställningen hos boende från egna till delade trädgårdsprodukter behöver också analyseras djupare och bredare i syfte att stimulera omställningshastigheten. Nyproducerade områden är extra intressanta för att direkt etablera ett delningsbeteende.

Förenklar bokning av verktygen

De tekniska vidareutvecklingsbehov som finns för att nå storskalighet handlar om boknings- och access-system, något som det tidigare projektet tydligt visade. Det behöver vara enkelt att boka verktyg och få tillgång till dem. Bokning och tillgång bör ske genom samma system som används för till exempel tvättstuga och tillgång till andra gemensamma utrymmen.

Lösningen ger energieffektivisering genom elektrifiering, då fossila verktyg ersätts med elektriska, och resurseffektivitet, då antalet produkter reduceras genom delningen.

Mål

Målet för projektet är att undanröja hinder genom att verifiera beteendeförändringar inom en demonstration och verifiera skalbara affärsmodeller.

Målgrupper

Fastighetsförvaltare och boende i hyresrätter och bostadsrättsföreningar med gemensamma och privata gröna ytor.

Mer om projektet

Projektägare

Husqvarna

Projektledare

Johan Skude

Johan Skude

E-post: johan.skude@husqvarnagroup.se

Telefon: 070-654 70 36

Samarbetspartner

Hyresgästföreningen, MKB, Riksbyggen och Uppsala universitet.

Projektperiod

1 juni 2023 till och med 1 december 2024

Illustration av ett system för värme och elektricitet till en bostad.

Projektet HyLite, Hydrogen Light Systems, ska se över möjligheten att lagra, transportera och regenerera kraft från vätgas med lokalt ursprung.

Det finns ett stort behov av rena, effektiva och robusta energisystem. Funktionen och utvecklingen hos vårt energisystem sker inte idag med den hastighet som krävs, givet den omställning som samhället genomgår. När vi nu dessutom går mot mer fluktuationer i nordisk energiproduktion, finns ett större intresse för och behov av stabil och lokalproducerad kraft.

Projektet ska utforska och designa en systemlösning som visar på möjligheten att kombinera lokala energisystem, avseende funktion och säkerhet, som en del av ett integrerat överordnat cirkulärt energisystem. Det lokala energisystemet ska även kunna fungera som ett eget fristående system, och projektet vill visa på möjligheten att framställa elkraft från lokala källor som möjliggör balansering i nätet och kapar effekttoppar. Energisystemet ska kunna tillverkas med en hög återvinningsgrad, där vitala delar är tillverkat av lokalt utvecklat stål, baserat på huvudsakligen återvunnet material, som alternativ till fossilbaserade komponenter.

Målgrupper och mål

Projektets målgrupper är fastighetsägare, akademi, boende, kommuner och samhällsplanerare. Resultatet från projektet kommer användas för att vidareutveckla produkter och tjänster inriktat mot större fastigheter.

Målet är att projektets resultat i nästa steg leder till en demonstration av ett innovativt, fastighetsintegrerat, smart energisystem som interagerar med användaren och automatiskt inhämtar data från vädertjänster och elpriser, för att på bästa sätt åstadkomma en intelligent styrning av systemet. Vidare ska systemet ha en egen lokal förnybar energikälla vilket gör produktionen lokal och utsläppsfri.

Tilltänkta kunder är exempelvis större fastighetsägare och/eller aktörer som har intresse i att skapa ett mer robust energisystem, med lokal produktion som både kan fungera enskilt eller tillsammans med elnätet.

Projektägare

RISE Research Institutes of Sweden

Projektledare

Karin Nilsson

Karin Nilsson

E-post: Karin.nilsson@ri.se

Telefon: 0705 – 30 37 67

Samfinansiärer och samarbetspartner

Familjebostäder i Göteborg, Sandvikens kommun, Alleima StripTech, Nordic Hydrogen Solutions, NITIU, Luleå tekniska universitet och FOJAB arkitekter.

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 maj 2024

Inomhus, sex personer som sitter runt ett bord och sätter post-it-lappar på stora papper med lägenhetsritningar på.

Sverige behöver nya boendeformer som är sociala, hållbara och prisvärda – och som är mer energi- och resurssnåla. Delade boendeformer har potential att möta dessa behov och har väckt allt större intresse från aktörer inom samhällsutveckling.

Målgrupperna är i första hand studenter, unga vuxna, och äldre över 65 år. I projektet tar man ett stort kliv mot konkretisering och att skapa kapacitet för utveckling genom att adressera det som hindrar byggande i större skala. Projektet börjar med att utvärdera befintliga delade boenden och kartlägga internationell forskning inom området. Därefter kommer man att samla alla relevanta aktörer i workshops för att kartlägga hinder och möjligheter för delade boendeformer och för att skapa en gemensam målbild. Genom att titta på olika scenarier för framtidens boende och lärandemiljöer vidgar projektet horisonten för det möjliga. De rekommendationer som tas fram för delade boenden kommer slutligen att testas i tre testlägenheter.

Projekt är en fortsättning på det tidigare projektet Co-Kitchen, hållbart co-living för studenter.

Fullständigt projektnamn

Design för energi -och resurseffektiva delade boendeformer. Utvärdering, policy rekommendationer och konkretisering för befintliga och framtida studentboende.

Projektägare

Kungliga Tekniska Högskolan

Projektledare

Sara Ilstedt

E-post: sarai@kth.se

Telefon: 070 – 798 78 30

Samarbetspartner

Boende och bostadsutveckling Lunds universitet och Akademiska hus

Projektperiod

2022-10-03 – 2024-12-30

Illustrerad bild. Utomhus, ett hus i trä i en rund form. Träd på husets uteplats och runt omkring huset, vuxna och barn som springer runt.

Projektet H+Forest kommer att utveckla kunskap kring hållbara livsstilar och beteenden. Projektet tar avstamp i den unga generationens behov och beteende – för att skapa hållbara vanor och etablera ett lärande i vardagen.

I projektet arbetar man tillsammans med studenter, forskare och designer och kommer att utveckla kunskap kring beteenden, för att bättre förstå människors faktiska beteende med den byggda miljön.

Utformar framtidens campus – tillsammans med studenter

Målet är inte bara att minska energi-och materialåtgång, utan att också nå sociala och ekologiska vinster som en mer hållbar och inkluderande livsmiljö. Projektet fokuserar på framtidens campus, där boende och lärandemiljöer blir mer varierade och formas av hur studenter lever och lär sig. Projektet kommer att ta fram en prototyp för hur ett sådant framtida levande och lärande kan se ut.

Prototypen kommer att designas tillsammans med ungdomar i åldrarna 16 till 25 år, och testas på två campus, Lunds universitet och KTH, och implementeras i Akademiska Hus pågående arbete med att energieffektivisera campus (Effektivt Campus). Här skapar man en prototyp av koncept för framtidens levande och lärande fysiska utrymme som kan bjuda in och hjälpa oss att skapa nya idéer och vanor.

Tar fram universella mål för hållbara beteenden

Projektet kommer även att ta fram universella mål för hållbara beteenden, ”Sustainable Behaviour Goals” (SBG) som kan jämföras med de globala hållbarhetsmål (SDGs) som är del av FNs klimatmålsättningar. I ”Sustainable Behaviour Goals” kommer olika typer av beteende klassificeras för att bättre kunna illustrera vilken klimatpåverkan olika beteenden har. Målen kommer även att kunna användas utanför detta projekt.

”H” i projektnamnet står för ”Human” och ”Forest” (skog) symboliserar ett naturbaserat tankesätt med naturinspirerade processer och design.

Mer om projektet

Projektägare

Lunds universitet

Projektledare

Misse Wester

Misse Wester
E-post: misse.wester@risk.lth.se
Telefon: 046-222 73 39

Samfinansiärer

Volvo Cars, Akademiska Hus

Samarbetspartner

Lunds universitet, KTH, SustainLab, Arkitekturinstitutet, Boiler AB och Tekniska museet.

Projektperiod

1 september 2022 till och med 31 augusti 2024

Illustrativ bild med texten nog?!

För att nå uppsatta energi-och klimatmål måste vi förstå och tillämpa ”tillräcklighet” – ett begrepp som tar hänsyn till behov, social rättvisa och planetens gränser. Men vad som är tillräckligt är svårt för såväl individer som organisationer att förstå. Projektet utforskar tillräcklig och rättvis energianvändning i hushåll och/eller verksamheter, såsom äldreboenden, skolor och arbetsplatser.

För att utforska möjligheterna för tillräcklighet och rättvisa kommer projektet att undersöka vad som skulle kunna vara tillräcklig och rättvis energianvändning i relation både till personliga behov och som en tolkning av klimatmål. Mer precist vill vi förstå spelrummet – och synergierna och konflikterna – mellan när individer eller grupper upplever att de gjort tillräckligt, att de har fått tillräckligt, och vad som är tillräcklig för att nå uppsatta klimatmål.

Tar fram designobjekt som ska synliggöra och utmana normer

Projektet kommer att ta fram spekulativa designobjekt för att synliggöra och utmana normer kring energi- och konsumtionsmönster. Insikterna från projektet kommer att omsättas i ett verktyg som synliggör, utforskar och stöttar energitillräcklighet och rättvisa hos hushåll och/eller verksamheter i olika kontexter. Verktyget ska fungera som ett stöd för energi-och klimatrådgivare, energipedagoger och liknande aktörer i deras arbete, och utformas i samarbete med dessa aktörer.

Bidrar till att prata om tillräcklighet och rättvisa

I förlängningen vill projektet bidra till att energitillräcklighet ses som ett viktigt område att beforska – som ett komplement till annan energiforskning. Tillräcklighet och rättvisa anses som svåra ämnen att diskutera. Projektet kan bidra till att fler vågar föra sådana samtal, och till att bredda diskussionen om hur ett hållbart energisystem kan uppnås. Sådana samtal underlättar för framtida energirelaterad policy att inkludera tillräcklighets- och rättviseaspekter.

Projektet är en fortsättning på det tidigare projektet Design för en energiresilient vardag.

Mer om projektet

Nyheter

2023-11-15 Vad är tillräcklig och rättvis energianvändning?

Projektägare

RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektledare

Maria Håkansson

Maria Håkansson

E-post: maria.hakansson@ri.se
Telefon: 010-516 55 46

Samarbetspartner

Chalmers tekniska högskola

Projektperiod

2022-12-01 – 2024-12-31

Illustration av ett kök, med ett ljusblått bord och randig matta.

Människors preferenser och beteende har framförts som de främsta orsakerna till gapet mellan förväntad och uppmätt energianvändning i flerbostadshus. Projektet kommer att titta på hur olika standardalternativ i husen kan främja energieffektiva beteenden hos de boende.

Det övergripande syftet med projektet är att främja kunskap som underlättar energieffektivitet i flerfamiljsbyggnader och förståelsen av relationen mellan design och boende, det vill säga hur standardalternativ i byggnader interagerar med användarna och påverkar den faktiska energianvändningen.

Fokus i projektet ligger på standardalternativ för att optimera energianvändningen för el- och varmvatten i vardagen. Olika standardalternativ för till exempel ljusnivå, ljusstyrning, utrustning, inomhus- och vattentemperaturer och vattenflöde kommer att testas i en test-lägenhet med cirka 30 deltagare under projektets gång. Effekter på användarnas upplevelse, energibeteende och energianvändning kommer att undersökas i relation till individuella psykologiska faktorer. Resultaten kommer att ge ökad förståelse för designens roll kopplat till beteendeförändring, upplevelse av välbefinnande och energianvändning.

Projektet bygger på resultat från det tidigare E2B2-finansierade projektet ”Förväntningar och handlingar – vägen mot energieffektivt beteende i bostadshus”.

Målgrupper

Huvudmålgrupper för projektet är bostadssektorn, till exempel fastighetsägare, fastighetsutvecklare och byggplanerare, och designer eller arkitekter.

Projektägare

Lunds universitet, institutionen för arkitektur och byggd miljö vid Lunds Tekniska Högskola.

Projektledare

Pimkamol Mattsson

Pimkamol Mattsson
E-post: pimkamol.mattsson@abm.lth.se
Telefon: 046 – 222 48 34

Projektperiod

1 september 2022 till och med den 31 augusti 2024

Olika vikter som står på ett bord tillsammans med en tekokare, en laptop och en dataskärm.

Projektet utforskar hur människors kunskap och engagemang kring vardagliga energifrågor påverkas om de faktiskt rent fysiskt får “känna” energin. Ett pedagogiskt utställningsmaterial kommer att tas fram där deltagare kan uppleva storheter som energi, effekt och koldioxidavtryck i form av andra storheter som vikt, längd och volym hos fysiska objekt.

Förståelsen för vår egen roll i energisystemet och hur vi kan påverka den är i allmänhet väldigt låg. Energifrågor upplevs som tråkiga, abstrakta och krångliga. Forskning visar att traditionell inlärning av kunskap kring energiförbrukning snabbt faller i glömska och har liten påverkan på enskilda individers val och beteenden.

Projektet kommer att utveckla ett flexibelt koncept för portabla utställningar med tillhörande pedagogiska instruktioner som kan användas i till exempel klassrum, foajéer, på festivaler och andra utställningar. Med hjälp av innehållet i utställningsmaterialet ska deltagare på ett lekfullt sätt kunna interagera med modeller av verkliga föremål och situationer. Abstrakta storheter som energi, effekt och koldioxidavtryck kommer att representeras av vikt och volym hos fysiska objekt.

Det övergripande syftet för projektet är att utveckla och testa nya metoder och verktyg för att få individer och grupper mer intresserade, engagerade och kunniga i energifrågor, genom att få dem att bli mer känslomässigt berörda. Målet är att de metoder och verktyg som tas fram ska vara mer framgångsrika i att åstadkomma faktiska beteendeförändringar än de mer traditionella metoder som används för att förmedla kunskap och feedback inom energiområdet, ofta genom siffror eller diagram.

Materialet som tas fram kommer att vara fritt tillgängliga för andra att utvidga, modifiera och sprida vidare.

Mer om projektet

Följ hur det går i projektet i Björn Hedins blogg Energikunskap

Projektägare

Kungliga Tekniska Högskolan

Projektledare

Björn Hedin

E-post bjornh@kth.se

Telefon: 0735 – 26 33 92

Projektperiod

2022-10-01 till och med 2024-12-31

Kläder som hänger i en garderob.

Projektet utforskar möjligheter och barriärer för nya affärsmodeller och specifikt uthyrningsmodeller som kan bidra till en mer hållbar textil-och klädindustri. Fokus för projektet är start-ups som tillämpar uthyrningsmodeller och de nätverk som företagen ingår i – och behöver utveckla för att realisera sina affärsidéer.

Inledningsvis kommer projektet även att titta på etablerade företags uthyrningsmodeller för att förstå affärslogiken kring uthyrning av kläder. Projektet kommer att tillämpa ett teoretiskt ramverk med tre analysnivåer:

  1. Nystartade företag inklusive affärsmodeller, relationer och nyckelresurser.
  2. Affärsnätverksnivå.
  3. Affärsmiljönivån – som involverar till exempel industristandarder och lagstiftning.

Analysen kommer att fokusera på värdeskapande, samspelet mellan olika nivåer och de spänningar som skapas av dubbla mål inom ekonomiskt och miljömässigt värdeskapande. Projektets resultat kommer att ligga till grund för att ge råd kring att implementera affärsmodeller för uthyrning till start-ups, inkubatorer, den etablerade textil- och klädindustrin och även policyutveckling.

Mer om projektet

Nyheter

2023-10-18 Uthyrning av kläder – hur skapas en genomförbar affärsmodell för en hållbar textil- och klädindustri?

Projektägare

Chalmers Tekniska Högskola

I projektet

Frida Lind

Projektledare: Frida Lind

E-post: frida.lind@chalmers.se

Telefon: 070 – 870 19 59

Daniel Hjelmgren

Daniel Hjelmgren, Högskolan i Borås

Telefon: 070-68 791 33

E-post: daniel.hjelmgren@hb.se

Agnes Andersson Wänström

Agnes Andersson Wänström, Högskolan i Borås

E-post: agnes.andersson_wanstrom@hb.se

Samarbetspartner

Högskolan i Borås, RISE Research Institutes of Sweden

Projektperiod

1 september 2022–31 augusti 2024

Illustration av en lägenhetsbyggnad bakifrån, med uteplats och terrasser.

Energiförbrukning kan minskas genom design av smarta bostäder och boenden. Nordic Innovative Living är ett projekt för att skapa moderna, attraktiva och smarta hem som har all tänkbar komfort utan att påverka miljön eller plånboken på ett negativt sätt.

Projektets vision är ett smart hem där människor lever i symbios med den nordiska naturen och använder önskvärda lösningar för noll klimatavtryck. Målet är att samdesigna en framtida förebild för smarta hem byggd i Norrbotten, med smarta lösningar och tjänster för effektiva och varaktiga beteendeförändringar och genom detta sprida kunskap om hur människor i olika åldrar, förmågor, sociala skikt och kön kan leva mer hållbart.

Projektet använder sig av en trans-disciplinär och samskapande designapproach för att utforska människors beteenden med, och barriärer för, smart energiteknik. Projektet skapar lösningar för hållbara bostäder och boenden i och genom samskapandet av ett smart hem.

Projektets mål är att:

  • främja cirkulärt och hållbart boende och hållbara boenden genom att visa upp förebilder. Projektet kommer att bygga hus i norra Sverige som kan fungera som förebilder och som lärande för att sprida kunskap om vad hållbart boende och boenden innebär och hur det kan upplevas.
  • motverka att människor tycker att hållbarhet innebär någon form av uppoffringar eller mindre glädjefylld livsstil genom att samskapa en rörelse i samhället kring glädjen i ett hållbart vardagsliv.
  • ta fram designinspirerande energismarta förebilder som gör det möjligt för människor att leva mer hållbara liv. Förebilderna kommer att vara: smarta boendelösningar, smarta produkter som knuffar människor till beteendeförändringar, och innovativa servicelösningar som bidrar till hållbart boende och hållbara boenden.

Projektägare

Luleå tekniska universitet

Projektledare

Åsa Nilsson Wikberg

Åsa Wikberg Nilsson

E-post: asa.wikberg-nilsson@ltu.se

Telefon: 070 – 610 13 42

Samarbetspartner

Brainbow labs, Innovative Living Sweden

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 december 2024

Projektet vill förbättra kunskapen om interaktionen mellan människa och byggnad genom att interaktivt utforska olika scenarier av energieffektiviserande åtgärder och energirelaterade beteenden hos de boende.

Många studier fokuserar enbart på hur energieffektiviserande åtgärder påverkar bygganden utan att inkludera en strukturerad förståelse för hur åtgärderna kommer att påverka de boendes beteende. Detta projekt kommer att utforska interaktionen mellan energianvändning, energieffektiviserande åtgärder och de boendes beteende. Den främsta målgruppen för studien är studenter som bor i studentlägenheter i Umeå.

I en serie experiment, som genomförs på Intelligent Human-Buildings Interactions lab (IHBI-labbet) undersöks interaktionen mellan energieffektiviserande åtgärder och de boendes beteenden. Experimenten genomförs genom att använda en immersive byggd miljö, intelligent inomhusmiljö och Big-data driven modellering och maskininlärning, för att skapa en hybrid virtuell-fysisk experimentell miljö.

För att sprida och öka den kunskap om energieffektivt beteende som tas fram i projektet, kommer man att:

  • publicera en guide som beskriver hur studenter kan skaffa sig ett energibesparande beteende i sina dagliga rutiner och aktiviteter.
  • utveckla en kurs vid Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik om interaktionen mellan människa och byggnad.
  • utveckla en open-access-databas med information om studenters beteende kopplat till olika energieffektiviserande åtgärder.

Projektägare

Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik,
Intelligent Human Buildings Interactions Lab

Projektledare

Weizhuo Lu
Weizhuo Lu

E-post: weizhuo.lu@umu.se

Telefon: 073 – 836 95 36

Samarbetspartner

Lunds tekniska högskola

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 december 2024

Illustration av en person som står framför ett hus med siluetten av ett berg bakom, och ett dollartecken i bakgrunden.

Det finns en stor potential för energieffektivisering i svenska småhus. Det här projektet undersöker småhusägares, och potentiella småhusköpares, värderingar av energieffektivitet jämfört med andra aspekter vid köp av småhus.

Hur energieffektivitet värderas kommer att jämföras med andra delar, som till exempel estetik och smarta uppkopplade hem. Projektet undersöker även hur beteendedesign påverkar värderingar och beslut kopplat till husköp. Nudging genom bland annat olika standardval och information om andras värderingar och beslut kan troligtvis ha en betydande effekt på vilka val husköpare och husägare gör.

För att uppnå en högre energieffektiveringstakt är det också viktigt att småhustillverkare och säljare har en god förståelse för sina kunder, erbjuder vad som efterfrågas och kommunicerar effektivt. Projektet undersöker därför även hur väl tillverkare och säljare kan förutspå vilka delar som kunderna värderar högst. Den kunskap som tas fram i projektet kommer att spridas till relevanta aktörer.

Mer om projektet

Nyheter

2024-04-26 Köpares och mäklares energifokus studeras

2022-10-17 Forskningsprojekt om värdering av energieffektivitet

Projektägare

Anthesis

Projektledare

Erik Gråd

Erik Gråd

E-post: erik.grad@anthesisgroup.com

Telefon: 073 – 823 44 12

Samarbetspartner

Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektperiod

1 augusti 2022 – 31 december 2024

En man som tar ut ett verktyg ur ett förråd.

Projektet “Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende” har testat design, beteende, affärsmodeller och energifokus av tjänster för utsläppsfria verktyg. Målet är att utveckla koncept och affärsmodeller så att leverantörer kan erbjuda verktyg för delning mellan förvaltare av bostäder under dagtid i veckorna, och hyresgäster under kvällar och helger.

Det finns flera utmaningar med användningen av produkter för trädgårdsskötsel ur energi- och hållbarhetssynpunkt både inom förvaltnings- och privatkundssegmenten. Dels används produkter med förbränningsmotorer fortsatt i stor omfattning inom förvaltning av grönområden vilket orsakar utsläpp och buller och hög energiförbrukning, dels är nyttjandegraden av privatägda trädgårdsprodukter mycket låg vilket innebär resursslöseri.

Undanröja hinder för delning

Projektet har syftat till att undanröja hinder för delning av trädgårdsverktyg genom att verifiera beteendeförändringar inom en demonstration och verifiera skalbara affärsmodeller med Husqvarna och behovsägarna Riksbyggen och MKB som ingått i projektet.

Projektet har varit ett delprojekt i utvecklingen av produkt- och tjänsteutbud hos Husqvarna och det har gett en bra integrering av alla projektmedlemmar. Det övergripande syftet är att utveckla en helhetslösning med väl anpassade verktygsbodar som har produkter som tillfredsställer och uppfyller behoven hos både den professionella kunden och de boende. Delprojektet har även velat lösa praktiska saker som tillgänglighet, laddning av batterier, säkerhet och datainsamling. Arbetet har också innefattat bokningslösningar och säkerställande av serviceinsatser.

Kommunikation mellan människor – en viktig drivkraft för ändrat beteende

En omvärldsanalys och beräkningsmetodik har genomförts av Uppsala universitet med övriga medlemmar som resurser. Projektet har velat uppnå skalbarhet genom att hitta beteendeförändringar som är väsentliga. När det handlar om den främsta drivkraften för att ändra beteenden så är kommunikationen mellan människor mer viktig, än information via massmedia eller via marknadsföring. Det handlar om att stegvis förändra beteenden, så det är en process som tar tid, och måste få ta tid. Arbetet med beräkningsmetodiken har utarbetats genom att belysa en befintlig beräkningsmodell och nyckeltal för grönyteskötsel. Konceptet måste vara attraktivt och jämförbart med dagens upphandling för att få ett genomslag på marknaden och möjlighet till uppskalning.

Tre piloter har genomförts, två via allmännyttan och en bostadsrättsförening. Piloten har skett i dialog med bostadsbolagen, förvaltningspersonal och de boende. Synpunkter och slutsatser är därmed baserade på verkliga upplevelser. Projektet har gjort behovsinventeringar och tittat på intressekonflikter mellan intressenter och försökt säkerställa funktion och praktisk hantering.

Resultat

Att ha de rätta verktygen är avgörande och verktygsboden behöver vara säsongsanpassad med verktyg som alltid är “up to date” och tillgängliga efter behov – detta för att det ska bli en bra kundupplevelse för både förvaltare och boende. En nackdel med att arbeta i etablerade områden är att de flesta har egna verktyg, men samtidigt så har de boende upplevt att verktygen i bodarna är betydligt bättre än de egna.

Upphandlingen och förmågan att sprida detta är avgörande eftersom delningen innebär att förvaltaren måste ha verktyg på alla arbetsområden. Alla inblandade är överens om att ett resultat av konceptet med verktygsbodar är ett betydligt finare och välskött närområde. Bland de boende som testat tjänsten så är omdömena uteslutande positiva, så det handlar om att få volym i delningen.

Utmaningar framåt

Ser man till hur verktygen används så är det under väldigt korta perioder. Genomsnittlig tid är cirka 15 minuter och antalet lån per box är tyvärr inte tillfredställande. Så nu handlar det framåt om att få upp en volym.

En av utmaningarna i projektet är också att hitta en affärsmodell som innebär en win win för alla inblandade parter utan att volymerna, framförallt för tillverkaren, viker. Samtidigt så beror detta på hur mycket kunderna i allmännyttan och bostadsrättsföreningarna är beredda att betala för denna tjänst, i form av till exempel en ökning av hyra/avgift. De miljömässiga aspekterna är avgörande, eftersom det sannolikt kan driva på hastigheten i transformeringen.

Fortsättningsprojekt för uppskalning

Ett fortsättningsprojekt pågår mellan 2023 och 2024 där projektgruppen tittar vidare på beteende och hur man kan minska de hinder som identifierats och ta fram en skalbar affärsmodell.

Fullständig slutrapport

Läs fullständig slutrapport för Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende (PDF, 1MB)

Mer information om projektet

Nyheter och presentationer

2023-05-12 Tjänsten som låter boende och yrkesverksamma dela trädgårdsverktyg

Johan Skude, Husqvarna, presenterar projektets resultat.

Projektägare

Husqvarna

Projektledare

Mattias Damberg

Mathias Damberg

E-post: mathias.damberg@husqvarnagroup.com

Samarbetspartner

Husbyggnadsvaror HBV, UPA, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Stiftelsen Innovation i Sverige, Sustainable Innovations i Sverige, Telge Bostäder, Uppsala universitet

Projektperiod

2020-11-02 till 2023-04-28

Nyheter

2023-05-12 Tjänsten som låter boende och yrkesverksamma dela trädgårdsverktyg

Gröna hjärtan

Nya grepp måste till för att få många små och medelstora fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att på bred front genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det behöver bli enklare att veta vad de ska göra, hur de ska genomföra det och om de ser att andra genomfört åtgärder med gott resultat, så kan det bli en “knuff” i rätt riktning.

Projektet har utgår från beteendedesign, att nudging kan trigga fastighetsägare och förvaltare att genomföra åtgärder som deras grannar redan har genomfört, på samma sätt som till exempel installationer av solceller har gjort.

Även boende och hyresgäster av lokaler ska kunna knuffa fastighetsägaren till aktivitet. Designen av plattformen Klimatknuffen har påbörjats i ett tidigare projekt tillsammans med beteendevetare och UX-designers. Målet för det här projektet har varit att ta fram en fullt fungerande och målgruppsanpassad plattform, färdig att lanseras och marknadsföras av ett konsortium av lämpliga organisationer.

Klimatknuffen – verktyget som knuffar i rätt riktning

Klimatknuffen är ett verktyg som bidrar till att skapa transparens och dialog mellan bostadsrättsföreningar för att se till att fler lönsamma energieffektiviseringsåtgärder genomförs. Verktyget utgår från en karta där föreningarna kan registrera sin förening och sina fastigheter och visa upp goda exempel på energieffektivisering. Verktyget ger även föreningarna möjlighet att visa upp vilka installatörer och entreprenörer de har anlitat, vilket blir till viktiga referenser i närområdet för grannarna. Verktyget handlar om att visualisera vad som är gjort i liknande fastigheter i närområdet, och har inte fokus på siffror och kWh. Det är anpassat efter privatpersoner som på ett enkelt sätt ska kunna se hur man själv kan gå vidare i sitt effektiviseringsarbete och med hjälp av vem.

Goda exempel i närområdet är ett bra sätt att inspirera. Om man sedan även följer upp med konkreta tips och råd hur man tar arbetet vidare, samt erbjuder en möjlighet att kontakta avsändaren med frågor eller funderingar så sänker vi tröskeln ytterligare och kan se till att fler bostadsrättsföreningar energieffektiviserar.

Energieffektivisering bidrar till minskade utsläpp och reducerar klimatpåverkan, oavsett vilken energi man använder. Det ger ett bättre inomhusklimat och en mer underhållsfri fastighet, samtidigt som det höjer värdet på själva fastigheten. Med rådande omvärldsläget är det viktigt att poängtera att energieffektivisering även ger ett tryggare Sverige. Den säkerhetspolitiska positionen stärks med ett större oberoende. Sist men inte minst så innebär det sänkta energipriser för alla. De rekordhöga energipriserna är inte tillfälliga, utan riskerar att bli varaktiga, energieffektivisering motverkar höjningen och minskar energipriset generellt.

Det finns en stor outnyttjad potential gällande energieffektivisering i bostadsrättsföreningar, Klimatknuffen kan hjälpa bostadsrättsföreningar att på bred front genomföra åtgärder för energieffektivisering.

Viktiga resultat

  • En plattform för att inspirera bostadsrättsföreningar till energieffektiviseringsåtgärder tagits fram. Plattformen har som namn Klimatknuffen och finns på www.klimatknuffen.se.
  • Sidan Klimatknuffen är centrerad kring en karta med markörer som representerar energieffektiviseringsåtgärder som bostadsrättsföreningar har genomfört. Sidan innehåller även information och råd kring hur man går vidare med sitt energieffektiviseringsarbete.
  • Sidan hade 20 registrerade brf-er vid projektslut.

Fokus framåt

Framåt ligger fokus på att utveckla sidan utifrån den respons som inkommit efter lansering, få in fler registrerade användare samt hitta långsiktiga förvaltare/ägare av sidan. Energieffektiviseringsföretagen står som tillfälliga förvaltare och tar med sig insikten om att det behövs en långsiktig affärsmodell för att säkra fortsatt drift efter projektslut.

Mer om projektet

Fullständig projektrapport

Nyheter och presentationer

Annika Marmbrandt presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023.

2023-03-01 Vill ge en knuff i rätt riktning

Knuffa grannar mot energibesparingar (Energieffektiviseringsföretagen)

Klimatknuff ska få brf:er att energieffektivisera (Byggkoll, Svensk Byggtjänst)

Nya tekniken revolutionerar hållbarhetsarbete (Fastighetssverige)

Klimatknuffen för brf:er (Kommunal, Energi- och klimatrådgivning)

Nytt verktyg för bostadsrättsföreningar – klimatknuffen gör det enklare att energieffektivisera

En lönsam knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (RISE)

En lönsam knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (Energieffektiviseringsföretagen)

Nu finns Klimatknuffen (Slussen Building Services)

En knuff i rätt riktning för bostadsrättsföreningar (Kyla & värme)

Nytt verktyg för bostadsrättsföreningar ska inspirera till att energieffektivisera (Tidningen Byggmaterial)

Bostadsrättsföreningar ska inspirera varandra till energieffektivisering (Energi & Miljö)

Projektägare

Energieffektiviseringsföretagen

Projektledare

Annika Marmbrandt

Annika Marmbrandt

E-mejl: annika.marmbrandt@eef.se

Telefon: 073 – 048 23 02

Samarbetspartner

RISE, Fastighetsägarna

Projektperiod

2021-05-17 till 2022-11-18

Tre barn som promenerar utomhus för att slänga återvinning.

FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, ansvarar för återvinningsstationerna i Sveriges kommuner. De ser till att behållarna töms, att innehållet kommer till rätt plats i hanteringskedjan, att materialet återvinns i så stor grad som möjligt och att det är städat och rent på återvinningsstationerna. När återvinningsmaterial hamnar på fel plats, medför det problem som i sin tur leder till ökad energianvändning i hanteringskedjan.

Projektets mål har varit att minska energianvändningen från materialinsamling vilket i sin tur kan ge energivinster i andra led av förpackningars livscykel. Detta kan åstadkommas genom en effektivare hantering som gör att folk sorterar mer, sorterar rätt och inte lämnar fel saker på återvinningsstationerna.

Tydliggöra att förpackningsåtervinningen är en del av ett komplext system

Utmaningen ur ett användarperspektiv är att hanteringen av förpackningsåtervinning är en del av ett komplext system som behöver bli tydligare för användaren. Utmaningen ur ett energiperspektiv är kopplad till användarnas utmaning – i vilken utsträckning kan vi genom att sortera mer, sortera rätt och inte lämna fel saker på återvinningsstationerna minska energianvändningen från förpackningsinsamling?

Projektet har arbetat med dessa frågeställningar med hjälp av tjänstedesignprocessen. Det övergripande målet för projektet har varit att skapa en skalbar lösning som förändrar beteenden kopplat till källsortering.

Interventioner för att hjälpa människor att sortera rätt

Två typer av interventioner genomfördes på ett antal återvinningsstationer. Den första interventionen fokuserade på information till hushåll samt på återvinningsstationerna, och bestod av ett fysiskt informations-kit, källsorteringspåsar, hemsida med info, färgkodade containrar och ny informationsskylt. Den andra interventionen fokuserade på användarens upplevelse på stationen genom ny grafisk design på containrarna.

Foto på färgglada påsar för återvinning och informationsmaterial

Informationskit och återvinningspåsar till hemmen.

Bild till vänster: Färgkodade containrar och ny informationsskylt. Bild till höger: Containrar med ny grafisk design.

Med hjälp av ett antal metoder analyserades interventionerna och energi- och klimateffekter av hushållens hantering. Energi- och klimatpåverkan har också kartlagts för de delar av förpackningarnas återvinningskedja som inkluderar stationsansvariga FTIs aktiviteter – städning, tömning och transport. Med utgångspunkt ur den kartläggningen har scenarier analyserats gällande vilken effektiviseringspotential det finns om de insamlade flödena blev renare, det vill säga att vi sorterar mer rätt och på så sätt ökar kvalitéten på det insamlade materialet.

Viktiga resultat

  • Resultaten av energikartläggningen visar att transporterna för tömning och insamling, och vidare till respektive materials hanteringsanläggning, är de mest energiintensiva aktiviteterna då de står för mer än 75 procent av energiförbrukningen och klimatpåverkan. Enbart genom att minska andelen felsorterat material skulle energi- och klimatpåverkan från transportledet kunna minska med mellan 10 och 35 procent för respektive förpackningstyp, beroende på hur stor andel som är felsorterat idag.
  • Genom att sortera mer rätt blir de insamlade varianterna av förpackningar renare, rätt material tas om hand på rätt plats och antalet onödiga transporter minimeras. Städningen av stationerna står för en jämförelsevis liten del av den totala energi- och klimatpåverkan – mindre än 5 procent i de studerade städerna.
  • Projektet har gett ny kunskap kring hur energianvändningen från insamling av förpackningar till återvinning kan effektiviseras, ny metodutveckling kring hur man kan koppla ihop tjänstedesign med aktörbaserad LCA och energikartlagning, och förbättrad information till användarna.

Fokus framåt

Nästa steg bör vara att ta kontakt med kommuner som vill utveckla ett bättre insamlingssystem, det vill säga utveckling av förbättrad information och utformning av återvinningsstationer. Ytterligare vidareutveckling bör göras av genomförda, mer inkrementella interventioner, med fokus på mer radikala interventioner och tjänster närmare hushållen.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och presentationer

2023-02-15 Minskad andel felsorterat skräp skulle ge en stor klimatvinst

Nyhet från Semcon: Ny design för effektivare återvinningsstationer

2022-11-17 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

Semcon Sweden

Projektledare

Anders Sundin

Anders Sundin

E-mejl: anders.sundin@semcon.com

Telefon: 073 – 398 96 35

Lotta Svärd

Lotta Svärd

Samarbetspartner

RISE, Svenska Förpacknings- och tidningsinsamlingen

Projektperiod

2020-11-01 till 2022-03-31

En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.

Elkonsumenter vill ansluta allt fler och högre laster i de lokala elnäten, till exempel i form av elfordon. Stamnätet har dock av olika anledningar problem att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet, framför allt i storstadsregionerna.

Ett viktigt bidrag till lösningen på kapacitetsbristen anses vara efterfrågeflexibilitet, vilket innebär förändringar i konsumtionsmönstret som bidrar till att upprätthålla effektbalansen i lokala elnät via indirekt eller direkt styrning.

Det övergripande syftet med projektet är att främja energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet bland elkonsumenter och prosumenter genom att utveckla och kvalitativt testa två olika designkoncept för detta ändamål:

  • en app som tillhandahåller realtidsåterkoppling till elkonsumenter som förväntas fokusera mer på effekt.
  • en app som tillhandahåller återkoppling som är speciellt anpassad för prosumenters behov.

Som ett led i utvecklingen (designprocessen) är målet att öka kunskapen om:

  • hur klimatrelaterad-, normativ-, målrelaterad- och uppdelningsåterkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och motivera energirelaterade beteendeförändringar och efterfrågeflexibilitet i hushåll. Uppdelningsåterkoppling innebär information om hur mycket enskilda apparater drar och bidrar till den totala elanvändningen.
  • vilken förståelse elkonsumenter har för begreppet effekt och hur begreppet kan kommuniceras på ett pedagogiskt sätt.

I användartesterna är målet att öka kunskapen om vilken typ av återkoppling som passar hushållens behov för att omsätta den i handling. Med andra ord att anpassa elanvändningen till effektrelaterade prismodeller på ett sätt som gynnar det lokala elnätet.

Projektägare

Uppsala universitet

Läs mer om USER – Uppsala Smart Energy Research group

Projektledare

Cajsa Bartusch

Cajsa Bartusch

E-post: cajsa.bartusch@angstrom.uu.se

Telefon: 018-471 30 25

Samfinansiärer

Bright Energy, Ellevio

Samarbetspartner

Bright Energy, Ellevio, Uppsala universitet, KTH

Projektperiod

2021-01-01 till 2024-03-31

Illustrationer som symboliserar vardagslivet i hemmet

Projektet kommer att utforma, utveckla och utvärdera digitala ljudinteraktioner som förstärker enskilda apparater och elmätare, och stödjer energieffektivt beteende i hushållet. Utan att lägga till i myriader av “pip” i vårt liv, kommer man att skapa nya vardagsljud som är avsedda att kännas, och implicit förstå, snarare än att lyssna på.

De processuella ljudmodeller, som kan bäddas in och anpassas, kommer att baseras på tidigare forskning om ljud, interaktionsdesign, beteendeförändring och energi. Projektet kommer att ta fram och utvärdera minst tre prototyper för ljudinteraktion som förstärkning av enskilda enheter och smarta elmätare.

De soniska interaktionerna ska hjälpa till att “knuffa” beteenden på ett diskret och ekologiskt sätt. Projektet kommer se till potentialen för spridning och kommersialisering genom att fokusera på lösningar som inte är orealistiskt komplicerade eller dyra. Projektet kommer även att bidra till kunskap genom publikationer av riktlinjer för hur liknande insatser kan utformas och deltagande i relevanta forum och akademiska publikationer.

Mer om projektet

Nyheter

2024-03-11 Ljuddesign – teknik som tydliggör! (i Tidningen Perspektiv)

2023-12-20 Ljuddesign som verktyg för hållbar energianvändning (på Design för energieffektiv vardags webb)

Projektägare

KTH, avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign

Projektledare

Sandra Pauletto

Sandra Pauletto

E-post: pauletto@kth.se

Telefon: 076 – 697 38 03

Samarbetspartner

KTH Live in Lab

Projektperiod

2021-01-01 till 2023-12-31

Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".

Intresset för ljusets inverkan på både människan och upplevelsen av miljöer ökar men kunskapen är generellt låg, och det saknas både etablerade definitioner och en terminologi för upplevd ljuskvalitet. Konsekvensen blir ofta både undermåliga ljusmiljöer och överdimensionerade belysningsanläggningar, vilket leder till både minskat välbefinnande och ineffektiv energianvändning.

Perceptual Metrics for Lighting Design

Perceptuella mått för ljusdesign är ett tvärdisciplinärt projekt där det övergripande målet är att utveckla ett digitalt kommunikationsverktyg för upplevd ljuskvalitet, utifrån flera parallella och samverkande processer. Projektet går främst under den engelska titeln “Perceptual Metrics for Lighting Design”. Med aktiv bransch-samverkan utvecklas definitioner och en begreppsmodell för upplevd ljuskvalitet. Genom forskningsstudier kommer metoder för systematiska bedömningar av upplevd ljuskvalitet att utvecklas. Utifrån behovsanalyser, användaranalyser och UX-design integreras båda i en applikation för kommunikation och kompetensutveckling.

Centralt i projektet är att studera hur man med olika belysningslösningar kan uppnå både goda ljusmiljöer och effektiv energianvändning. Kunskapen förmedlas via det kommunikationsverktyg som byggs upp under projektet. Syftet är att kommunikationsverktyget ska kunna användas vid flera olika faser under designprocessen och även för utvärdering av färdig installation. Det kan ge argument för hur genomtänkt ljusgestaltning, och på så sätt bidra till både bättre ljusmiljöer och energibesparingar.

Mer information om projektet

Nyheter och länkar

2023-06-15 Digitalt verktyg för mätning av ljusupplevelse främjar energieffektivitet

Följ projektet på deras Facebook-sida

Johanna Enger presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023.

Projektägare

Konstfack

Projektledare

Johanna Enger

Johanna Enger

E-post: johanna.enger@konstfack.se

Telefon: 070 – 246 17 99

Samfinansiärer

RISE

Samarbetspartner

Högskolan Kristianstad, RISE

Projektperiod

2020-12-15 till 2023-07-30

Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen

Klimatkrisen och de sociala kriser som hänger samman med den blir alltmer akuta. Behovet av en radikal omställning till ett samhälle som håller sig inom de planetära gränserna är därför större än någonsin.

Forskning visar att det inte räcker enbart med en teknisk omställning utan att människors levnadsvanor behöver förändras. Trots det akuta i situationen såg vi i den senaste svenska valdebatten politiker lova att vi inte skulle behöva förändra någonting i vår livsstil.

Det här visar på ett glapp mellan situationens allvar och vad som görs för att motverka klimatkrisens effekter. Det här glappet ser vi också i hur klimatfrågan representeras i media där hållbarhet ofta framställs som livsstils-och konsumtionsval snarare än som en fråga om samhällsstruktur. Det är mot denna bakgrund det här projektet undersöker hur klimatfrågan tar sig uttryck i media—i dags-och kvällspress, i livsstilsmagasin och i alla former av sociala media.

Synliggör maktrelationer

Genom denna analys syftar projektet till att synliggöra de maktrelationer som döljer sig i dagens klimat- och miljörelaterade mediediskurs. Analysen visar att identitetsproduktion i relation till hållbarhet har tagit en allt större plats i det offentliga samtalet. Det här gäller på individnivå såväl som på företagsnivå. Individer vill gärna bygga en image av att leva hållbart och där har begrepp som “flygskam” spelat in. På företagsnivå vill man gärna “greenwasha” sin verksamhet och framställa den som hållbar. Design är central i denna identitetsproduktion i form av varor och tjänster och hjälper till att bygga personliga varumärken.

Forskargruppen har under det senaste decenniet utvecklat metoder för att använda design för ett normkritiskt utforskande av diskurser och sociala normer. I detta projekt har de tagit fram ett dussin designkoncept som både identifierar och problematiserar sättet klimatfrågan framställs i media och vilka normer som reproduceras därigenom. Designkoncepten sätter också ljuset på vilka maktrelationer på “marknaden” detta återspeglar och hur detta påverkar våra möjligheter att ställa om.

Generellt framställs ofta en urban medelklass som sinnebilden för en engagerad och miljömedveten konsument. Men forskningen visar att utsläppskurvan för koldioxid för individen följer inkomstkurvan. Det betyder att de med lägst inkomst också släpper ut minst och att utsläppen ökar med ökad inkomst. Designförslagen som tagits fram i projektet problematiserar och diskuterar hur fördomar kring vem som egentligen är miljövänlig kan ta sig uttryck i produktestetik. Samtidigt ifrågasätter de vilka djupare effekter det som framställs som hållbart egentligen har och om det faktiskt är en väg till omställning, eller om det bara är kosmetiska åtgärder.

Viktiga resultat

Insikter

  • Barn och arbete är två områden som inte alltid förknippas med hållbarhet i första hand. Men just dessa två områden har en stor miljöpåverkan och påverkar våra livsstilar i stor utsträckning. Därför har projektet valt att lyfta fram just dessa två områden.
  • De diskursiva designförslag som tagits fram visar på att mycket av hållbarhetsdiskursen inom media handlar om en identitetsproduktion som “greenwashas” så att ens livsstil ska framstå som mer hållbar än vad den i verkligheten är.
  • “Marknaden” till vilken politiker ofta hänvisar för lösningar på klimatkrisen genomsyras av maktrelationer som (re)producerar och cementerar roller och beteenden. Härmed problematiseras och utmanas bilden av marknadens inneboende förmåga att svara mot klimatkrisen och relaterade ekologiska och sociala kriser.
  • Maktrelationerna vi ser i media är relaterade till klass. De olika inkomstsegmenten tilltalas på olika sätt och det här blir tydligt i design och formspråk. På så sätt reproduceras vad som är möjligt att göra i relation till hållbarhet och bilden av vem som är hållbar och vem som inte är det förstärks. På så sätt kan vi få en felaktig bild av vilka beteenden och livsstilar som är hållbara som går stick i stäv med vad forskningen verkligen visar.

Diskursiva designförslag

  • Sammanlagt 12 grupper av diskursiva designförslag togs fram i projektet. Dessa grupper innehöll flera diskursiva designförslag vilket ger totalt 28 olika artefakter. Exempel på de diskursiva designförslagen:
Två barnmatsburkar i papp, den ena är lite större och innehåller färssås med spaghetti, den mindre burken innehåller soppa. På den mindre barnmatsburken lyfts en symbol fram där det står "genuskompenserad".
Barnmat med ett formspråk som riktar sig till medelinkomsttagare. Maten för pojkar är märkta med genuskompensation för att kompensera för mäns statistiskt sett större klimatutsläpp.

Skärmklipp från appen Planned Climatehood
Den fiktiva appen Planned Climatehood som kritiskt undersöker våra förgivettagna möjlighet att skaffa barn i det resursintensiva globala nord, samtidigt som familjeplanering förespråkas i det globala syd där barn och vuxna står för en mycket mindre andel av de globala utsläppen.

Tre affischer med olika bilder men med samma rubrik: "Tack för ditt klimatarbete". Den första affischen visar en dagisgrupp som är ute och går, den andra en arbetsplats där personer sitter och jobbar i ett öppet landskap, den tredje bilden visar en raket som precis skjutits upp.
Fiktiv affischserie liknande den som krisinformation.se lanserade under coronaepidemin. Här tackas de olika inkomstgrupperna för sitt klimatarbete på ett sätt som synliggör olika möjligheter att bidra till klimatarbetet.

Utställning

Podd

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och material om projektet

Camilla Andersson presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023.

2023-04-13 Vad är en hållbar livsstil – och för vem är den hållbar?

2022-06-30 Podden Klimatgap, avsnitt 39. Vad händer om vi tänker tvärt om? med Maria Wolrath-Söderberg.

2021-08-17 Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

Digital utställning på Global Utmanings hemsida

Fiktiva Appen Planned Climatehood

Projektägare

KTH, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Karin Ehrnberger

Tf. projektledare

Camilla Andersson

Telefon: +46 (0)70 – 485 71 37

E-post: camilla.andersson@aalto.fi

Samarbetspartner

Global Utmaning, Aalto University, Högskolan i Halmstad och Usify

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-12-31

Mer om projektet

Ett barn som pekar på en datorskärm med ett hus som har solceller på taket.

Projektet Solvis målsättning har varit att ta fram ett koncept för ett digitalt, interaktivt och pedagogiskt visualiseringsverktyg till elever i mellanstadiet, som ska synliggöra den egna fastighetens solelproduktion.

För att få individer att ställa om till mer hållbara energisystem i ett längre perspektiv, behövs verktyg som ger kunskap och förståelse för energin som genereras. Kunskapen om solens kapacitet är idag inte självklar. Verktyg som Solvis kan, som ett första steg påminna om detta och genom olika energijämförelser skapa förståelse för begrepp som “kilowatt-timmar” och “effekt”. Via Solvis börjar användaren reflektera kring vad som kan anses vara mycket och lite.

Hur Solvis fungerar

Solvis-konceptet finns idag installerat på fyra pilotskolor i Göteborg. Genom att visa dagens produktion av solel och ställa det i relation till andra vardagliga aktiviteter, verkar Solvis som en grund för vidare utbildning och utveckling kring solenergi och dess potential. Konceptet består av flera olika moduler som går att kombinera – både utifrån idén om att vi lär oss bättre när vi aktiverar alla/olika sinnen, samt utifrån att alla fastigheter har olika förutsättningar för installation. Därför kan Solvis anpassas för att passa den specifika miljön. Modulerna består av delar för både utomhus- och inomhusbruk. Den röda tråden är en gulmålad linje som blir en start och ett slut, som man kan följa och som binder ihop de olika modulerna. Den gula linjen börjar vid solcellen på taket och slutar vid Solvis – skärmen som är uppsatt på en central plats i skolan. Skärmen visar på ett enkelt och lekfullt sätt hur mycket solel som produceras i huset.

I genomförd utvärdering kan potentialen med Solvis bekräftas. Konceptet triggar tankar och idéer hos både elever och pedagoger, och det finns en vilja och potential att lära sig mer om solenergi. Elevers och lärares förslag på kompletterande utbildningsmaterial och introduktionsfilm visar att Solvis kan anpassas ytterligare till användaren och skolmiljön.

Filmen som förklarar hur Solvis fungerar.

Viktiga resultat

  • Solvis ger på ett enkelt och lekfullt sätt en påminnelse till användaren om vad solen bidrar med till fastighetens energibehov, samt visar jämförelser för att skapa förståelse om hur mycket den bidrar.
  • Genom att konceptet består av olika moduler aktiverar Solvis flera olika sinnen, något som forskning visar stimulerar till inlärning. Konceptets olika moduler kan anpassas väl till varje specifik miljö.
  • Utvärderingen av Solvis visar att konceptet triggar tankar och idéer hos både elever och pedagoger och att det skapar en vilja och potential att lära sig mer om solenergi.
  • Det uppskattas att Solvis-skärmen visar information om dagens väder, datum och skollunch samt att skärmens animationer gör det roligt att lära sig om solenergi.
  • En introducerande folder om Solvis tillsammans med en kortfilm har tagits fram till elever och pedagoger som har Solvis i sin fastighet för att ge ökad förståelse om hur konceptet fungerar.
  • Genom Solvis får vi hjälp att förstå mängd och enhet för att sedan kunna förhålla och anpassa oss. Idag tittar vi på termometern och anpassar vardagen efter temperatur, i form av den klädsel vi väljer eller vilket transportmedel vi tar. På samma sätt kan verktyg som Solvis påverka vårt beteende och vår energianvändning till hur solen genererar i energi.

Fokus framåt

Det finns god potential att utveckla Solvis 2.0 om det planeras för verktyget i ett tidigt skede, redan i projekteringen av en fastighet eller skola med solcellsanläggning. Det skapar förutsättningar att utveckla redan befintliga moduler i Solvis. Idag finns konceptet fritt att ta över som prototyp och sprida till andra kommunala och privata förvaltare. Solvis planerar att fortsatt lanseras i samband med installationer av solceller i Göteborg.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och filmer

2023-03-16 Här lär sig elever om solenergi

Film som berättar mer om Solvis

Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens den 17 november 2022.

2021-04-23 Pressmeddelande: Solvis gör elever till kloka elkonsumenter

Projektägare

Lokalförvaltningen Göteborgs Stad

Projektledare

Luisa Beneduce

Luisa Beneduce

E-mejl: luisa.beneduce@lf.goteborg.se

Telefon: 031- 365 08 27

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola

Projektperiod

2019-12-02 till 2022-09-30

Illustration för att symbolisera elförsörjning i vardagen.

Samtidigt som vår vardag blir mer och mer beroende av el och uppkoppling kan tillgången på el bli osäkrare i framtiden – hur ska det gå ihop? Projektet Design för en energiresilient vardag har utforskat en vardag där tillgången på el ibland är begränsad och försökt utmana idén om att vi behöver ständig och obegränsad tillgång till el för att leva ett gott liv.

Om vi i Sverige ska sluta använda fossil energi behöver vi mer fossilfria energikällor, som till exempel vindkraft och solkraft. Men tillgången på sådan el varierar med väder, tid på dygnet och årstid. Dessutom tar det tid att bygga. Vi har därför utgått ifrån möjligheten att snabbt kunna minska användningen av fossil energi om hushåll accepterar att det då och då blir kortare strömavbrott eller begränsningar i hur mycket el de får använda.

Projektets syfte har varit att öka kunskapen om vad ett gott vardagsliv med minskat beroende av tillförlitlig energitillförsel och mindre generell energianvändning kan innebära, samt hur det kan stödjas i design av, så kallade, energiresilienta vardagsprodukter.

Hushållens resiliens idag: utmaningar och möjligheter

Utifrån intervjustudier med hushåll i hela Sverige har utmaningar och möjligheter med en vardag som är mindre beroende av el identifierats, samt strategier för hushållen att bli mer resilienta. I relation till projektets uppmålade visionen såg hushållen utmaningar och orosmoln när det gällde vardagsaktiviteter som var både viktiga och tidskritiska. Vilka detta är kan variera från hushåll till hushåll, men ofta är det kopplat till arbete, mat, hygien och kommunikation.

God och varm mat sågs som speciellt viktigt för att det ska vara ett gott liv, och var kanske det man hade svårast att föreställa sig hur man skulle lösa. Många andra av aktiviteterna blev bara kritiska om strömavbrott kom olägligt, som till exempel precis efter en jobbig träning så att man inte kunde duscha varmt, eller om man hade en digital hemtenta eller viktig deadline på jobbet.

Från intervjuer och litteratur identifierade vi även tre strategier som hushåll kan använda, eller redan använder sig av, för att öka sin energiresiliens:

  • Diversitet: att ha flera olika sätt för att göra samma sak eller uppnå samma värde.
  • Tillsammans: att dela kunskaper, aktiviteter och resurser utan att alla gör på samma sätt.
  • Öva: vi blir mer resilienta genom att utsätta oss för lagom stora “störningar” och träna på att klara oss utan el.

Design som möjliggörare för energiresiliens

Trots att det finns många produkter som i vissa sammanhang bidrar till ökad energiresiliens så är det få sådana produkter som är designade för att passa in i vardagen i svenska hushåll. Från insikterna har projektet därför tagit fram prototyper på energiresilienta vardagsprodukter som visar på hur produkter skulle kunna designas annorlunda för att underlätta i en vardag med varierande eltillgång.

Två exempelprodukter; energilagret Boostbox och matkassetjänsten Energikassen, har utvärderats med hushåll i vardagen. Båda prototyperna bidrog till hushållens energiresiliens – deltagarna kände sig mer förberedda för strömavbrott. De upptäckte andra sätt att vara energiresilient på som de redan kunde, men ställde sig också nya frågor om el, energisystemet och samhället.

Energilagret Boostbox boostar din vardag genom att vara en mysig lampa och högtalare, stöttar vid strömavbrott så att du kan ladda telefonen, laptoppen och köra enklare köksutrustning. Matkassen Energikassen ger dig fem recept och ingredienser till god mat att laga och förvara med lite eller ingen el – vare sig det är vardag eller kris.

Inomhus i köket. En person som står och skär morötter på en skärbräda, och en person som håller i två ägg. På köksbänken ligger ett recept.

Laga mat med begränsad tillgång till el

Ta del av recept från Energikassen och de fem “scenariobeskrivningar” som testades för matlagning med begränsningar eller ingen el alls. Hanna Olvenmark, från Portionen under tian, har skapat recepten för varje scenario.

Från projektets resultat ser vi att det går att designa lösningar för att öka energiresiliensen hos hushåll, men om det ska vara praktiskt möjligt så behöver lösningarna bli en del av vardagslivet också när det är gott om el.

Viktiga resultat

Energiresilienta hushåll är hushåll som kan leva ett gott liv trots störningar som strömavbrott eller tillfälliga begränsningar i vilken effekt de kan använda. De kan anpassa vilka aktiviteter som utförs, när de utförs och på vilket sätt de utförs inom ramarna för vad de själva anser är ett gott liv.

  • Svenska hushåll har i dagsläget en mycket varierad energiresiliens beroende på sin boendesituation och boendeort, sin livsstil och livssituation, samt vilken kunskap man har om el, sitt eget elberoende och alternativa sätt att lösa vardagens sysslor.
  • Det finns stor möjlighet att öka energiresiliensen om vi ökar diversiteten i sättet vi löser vardagens aktiviteter på, om vi övar på att hantera små störningar och om vi ser till att vi bygger resiliensen tillsammans.
  • Designlösningar som energiresilienta vardagsprodukter, baserade på kunskap om både beteende och energi, kan vara en del i att öka resiliensen, men gärna tillsammans med förändringar i till exempel framtidens boende, normer, och idéer om vad som utgör samhällsutveckling.

För att öka energiresiliensen över lag behöver vi tänka bortom beredskap, krislåda, och produkter som bara är till för att hantera störningar – och istället se möjligheter i att integrera produkter, kunskap och beteenden för energiresiliens i vardagen.

Fokus framåt

Projektgruppen kommer att titta närmare på ett av spåren som utforskades under projektet, energitillräcklighet, i projektet Nog!? En utforskning av tillräcklig och rättvis energianvändning genom design.

Projektgruppen utforskar även möjligheterna att ta vidare både produktlösningarna och de kriterier för energiresilienta produkter som projektet resulterat i, till färdiga produkter som kan säljas respektive ett verktyg för produktutveckling och -utvärdering.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Om du har problem med att öppna slutrapporten – skicka ett mejl till sofia.beckman@svid.se så skickar hon pdf:en via mejl.

Nyheter och presentationer

2022-12-20 Projektet som undersöker möjligheterna vid begränsad eltillgång

2022-11-17 Presentation av projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

Chalmers tekniska Högskola, Institutionen för Industri och materialvetenskap

Projektledare

Helena Strömberg

helena.stromberg@chalmers.se

Samarbetspartner

RISE, Boid (inom Stiftelsen Chalmers Industriteknik), Electrolux Miljömärkning Sverige AB, Göteborg Energi, HSB Living Lab, Tengbomgruppen och Tieto Sweden.

Projektperiod

2019-12-01 till 2022-09-30

Illustration av lägenhetshus med kortsidan utan vägg, så att man kan se in i olika rum.

Projektet fokuserar på det gemensamma köket och badrummet i kollektivt boende. Köket är en central plats för energi och resurshantering i hemmet, en plats för gemenskap men också för slitningar. Här behövs nytt tänkande och nya lösningar som utgår ifrån flera användare i köket och den senaste tekniken.

Målet med projektet CoKitchen har varit att utveckla framtidens hållbara delningsbostad för studenter. Bakgrunden till detta är att det finns en stor bostadsbrist bland studenter och att Akademiska Hus har fått i uppdrag att bygga 5700 nya studentboenden.

Projektet har undersökt hur man kan bygga den bästa delningsbostaden för studenter utifrån olika perspektiv. Intervjuer och workshop har genomförts med studenter för att utforska hur de vill bo, var problem uppstår, hur de kan leva mer hållbart tillsammans och vad som skapar ett bra studentboende.

Projektet byggde två olika experimentlägenheter där fyra till fem studenter bodde under ett års tid vardera. Olika produkt- och tjänstekoncept utvecklades för att öka den sociala gemenskapen och stödja en hållbar livsstil. Intervjuer och workshoppar genomfördes för att både lära och för att utvärdera resultatet. Slutligen så räknades klimatavtryck på delningsbostäder ut och man gjorde ekonomiska kalkyler på vad som händer om man skalar upp detta till hela flerbostadshus. Resultatet visar att delande bostäder är mer effektiva ur klimatsynpunkt, att de är billigare att bygga, men framför allt att studenter upplever att de får ett bättre och mer socialt boende.

Bakgrund

Bygg- och fastighetssektorn står för en hög andel av samhällets energi- och materialanvändning, utsläpp av växthusgaser och avfallsproduktion. Enligt FN kommer 39 procent av världens koldioxicutläpp från byggsektorn. Byggsektorn enats om en färdplan mot fossilfrihet 2045. För att nå dit krävs fortsatt energieffektivisering men också nya strategier för boende och byggande.

Bostadsbristen i Sverige är stor, särskilt bland unga vilket påverkar hälsan negativt. Samtidigt så är 37 procent av alla hushåll i Sverige singelhushåll och 30 procent av de som bor själva känner sig ensamma enligt SCB. Ensamhet har kallats en epidemi i flera länder och är kopplat till depression som är den vanligaste anledningen till sjukskrivning idag (Osika 2018). Enligt en undersökning (SCB 2013) är det unga i åldrarna 16-24 år som känner sig mest ensamma tillsammans med den äldsta åldersgruppen över 74 år. Unga människor behöver ha en möjlighet att flytta hemifrån till ett socialt boende som stödjer gemenskap och som de har råd med.

Det finns idag en stor brist på studentbostäder på flera studieorter. Akademiska Hus har fått i uppdrag att utveckla och bygga 5700 nya student och forskarbostäder på campus runt om i landet. Sedan år 2000 har nästan alla studentbostäder byggts som enrumslägenheter, vilket är ett ineffektivt sätt att nyttja resurser, och som dessutom skapar isolering. Nu vill Akademiska Hus undersöka om det går att bygga bättre, mer hållbara och sociala bostäder genom delade boendeformer.

Utgångspunkterna för CoKitchen är att vi behöver bygga smartare och mer resurseffektiva bostäder som både minskar bostadsbristen, är ekologiskt hållbara och erbjuder ett socialt boende med hög kvalité.

Inomhus i ett kök. En tjej och en kille sitter vid köksbordet och äter, och en kille och en tjej står och lagar mat.
Köket i experimentlägenheten är stort och har två spisar. Här lagar man mat, umgås och pluggar.

Viktiga resultat

  • Delningsbostäder ger mer boarea per byggd bruttoyta jämfört med enrumslägenheter. Lägre byggkostnader och mer effektiva byggnader skapar potential för lägre hyra per person.
  • Eftersom delningsbostäder möjliggör mer effektivt utnyttjande av byggnadens totala yta, gör det också att klimatbelastningen blir lägre per person, upp till 26–34 procent lägre koldioxidutsläpp.
  • Med delningsbostäder får det plats 20–33 procent fler personer i ett hus (jämfört med enrumslägenheter), samtidigt som de boende får större levnadsyta.
  • Delningsbostäder kan bli 26–34 procent billigare att bygga per boarea, beroende på hyresmodell, jämfört med enrumslägenheter.
  • Delningsbostäder skapar en familjelik gemenskap som ökar trygghet och minskar ensamhet. Särskilt för de som nyss flyttat från en annan plats.

  • ”Familjen” blir ett socialt skyddsnät, vid till exempel ensamhet, covid-isolering, vinterdepression, sjukdom och hemlängtan.
  • I en delningsbostad sprids hållbara praktiker från mer engagerade till nybörjare, till exempel mer återvinning, mer vegetarisk mat och mindre matsvinn.
  • Det är lätt att dela på prylar som köksmaskiner, dammsugare, torkställning och sådant man använder mer sällan. Att två personer delar på badrum upplevs inte som ett problem.
  • Gäststudenter upplever att det är lättare att leva hållbart i Sverige. De får hållbara vanor som de tar med sig hem.
  • Det finns hinder i lagstiftning och policy som behöver förändras för att delningsboende ska bli enklare att bygga.

Fokus framåt

För att underlätta planeringen och utveckling av delade boendemiljöer av hög kvalité, skulle nuvarande regelverk behöva bli tydligare, så att aktörer i bostadsbranschen får klara spelregler. Delningsbostäder är idag inte definierade som bostadsform och regelverk, till exempel hyreslagstiftning, är otydliga.

I nästa steg tar projektgruppen avstamp i CoKitchen och fortsätter resan med ett nytt forskningsprojekt, Design för energi- och resurseffektiva delade boendeformer (DelBo), som också är finansierat av Energimyndigheten. Delbo har ett större fokus på att skapa kapacitet och ge underlag för förtydligande av svenska regelverk och policyutveckling. DelBo kommer också att skapa fler konkreta underlag för hur man utformar bra delandebostäder, idag och i framtiden.

Mer om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter och presentationer

2023-01-25 Framtidens studentboenden tar form

2022-11-17 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2021-11-18 Akademiska hus testar co-living

2021-11-17 Pressrelease från KTH “Nu testas en ny typ av hållbar studentbostad”

2021-11-16 Inslag på SVT

Projektägare

KTH, Institutionen för maskinkonstruktion – Integrerad produktutveckling och design

Projektledare

Sara Ilstedt

sarai@kth.se

Samarbetspartner

Electrolux, Akademiska Hus, The Savvy People, Theory Into Practice

Projektperiod

2019-12-02 till 2023-02-28

Tjej och kille som sitter på golvet i ett rum med flyttkartonger runt omkring sig.

Via den digitala tjänsten Budkeep kan privatpersoner hyra ut förvaringsutrymmen de inte använder till personer som har behov av förvaringsutrymme. Tjänsten är baserad på delningsekonomi och minskar behovet av förvaringsanläggningar.

Projektet har handlat om att med hjälp av interaktionsdesign främja användningen av en hållbar förvaringslösning och kommunicera den klimatbesparing som görs, med målet att öka delande av förvaringsutrymme. Det långsiktiga målet är att skifta en hel industri med en negativ påverkan på miljön med dess höga energi- och resursförbrukning genom att minska efterfrågan på nybyggda förvaringsanläggningar.

Inom ramen för projektet har man även tagit fram livscykelanalyser (LCA) och information om den energi- och resursbesparing som tjänsten medför, vilket omvandlats och kommuniceras i koldioxidutsläpp. Man har även undersökt hur konsumenter kan nudgas mot ett mer hållbart beteende vid val av förvaringslösning.

Bild från Budkeeps websida, med illustrationer av flera hus på en gata med ett hus "inzoomat" med ett förstoringsglas och rubriken "Hitta förvaringsutrymme nära dig".
På Budkeep.com kan personer med outnyttjat förvaringsutrymme hyra ut detta till andra i behov av förvaring.

Nudga användare genom tjänstens smarthet

Under projektet kom man fram till att konsumenter inte ser förvaringsbranschen som en ohållbar bransch, även om LCA-resultatet visar på det. Detta ledde till en utmaning för projektet och man undersökte detta vidare – hur en hållbar tjänst kan kommuniceras för en större mängd personer där inte miljömedvetenheten finns, eller anses ligga till grund för, själva beslutsfattandet.

Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, eftersom miljöeffekten inte verkar ligga som främsta grund för beslutet. Desto fler som anammar hållbara tjänster – oavsett anledningen till beslutet – desto större blir den positiva miljöeffekten.

Viktiga resultat

  • Livscykelanalys data visar att self-storage har en betydande negativ miljöpåverkan motsvarande 12 kg CO2 per kvadratmeter och år.
  • Projektet kom fram till att det är bättre att trycka på tjänstens “smarthet” och på så sätt nudga användarna till att använda tjänsten, då miljöeffekten av tjänsten inte verkar ligga som främsta grund för beslut hos användarna.
  • De mätbara resultaten för projektet handlade om att höja konverteringsgraden av vissa beteenden inom tjänstens ramar, vilket också har uppnåtts.

Nästa steg handlar om att öka tjänstens tillväxt organiskt.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri

Mer om projektet

Projektägare

Budkeep AB

Projektledare

Oskar Bergkvist

oskar@budkeep.com

Samarbetspartner

KTH

Projektperiod

2019-09-01 till 2020-09-30

Nyheter och filmer

Simon Oljemark berättar mer om projektet på Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.

Consupedia har tagit fram en webb- och mobilapplikation som på ett ögonblick ger information om alla dagligvaror på marknaden. Under projektet har applikationen vidareutvecklats med nya nischade lösningar.

I appen Consupedia värderas varje projekt enligt fem kategorier: miljö, rättvisa, hälsa, kvalitet och pris. Värderingen utgår ifrån de globala hållbarhetsmålen och innehåller information om allt från transportsträcka, förpackningsmaterial och klimatpåverkan till näringssammansättning, allergener och prisjämförelser. Applikationen innehåller även tips och varningar från organisationer som bland annat Livsmedelsverket, Amnesty och WWF.

Under projektet har Consupedia vidareutvecklat applikationen med nischade behovsanpassade lösningar. Tjänster anpassade för måltider serverade i privat och offentlig sektor har utvecklats. Consupedia ger nu även möjligheter till återkoppling på individ- och gruppnivå vad gäller konsumtionsvanor i relation till produktionsförhållanden, miljöpåverkan, kvalitet ur hållbarhetsperspektiv, hälsa och livskvalitet.

Koll på matsvinn

De nya tjänster som utvecklades gjorde det möjligt att genomföra Svinnkollen – ett nationellt medborgarforsningsprojekt som blev Forskarfredags massexperiment år 2020. Runt om i landet deltog 27 i experimentet. I Svinnkollen registrerades skolornas menyer och visades i appen för alla som deltog. Intill varje lunchval finns hållbarhetsinformation om just den måltiden. När en person ska äta tar hen en bild på tallriken och sedan en till bild till när hen har ätit klart. Appen skickar sedan bilderna automatiskt till Consupedias dator och egenutvecklade AI, MATilda. Matilda räknar ut det totala svinnet och visar vilka eller vilket livsmedel svinnet består av. Detta var första gången något likande genomfördes. Appen ger möjlighet till menyplanering på en helt ny nivå.

Under Svinnkollen lyckades eleverna minska matsvinnet med hela 27 procent.

Consupedia EASY gör det enklare att handla

I samråd med LSS-boendet som medverkar i TV-serien ”I en annan del av Köping” har Consupedia EASY tagits fram som underlättar för personer med intellektuell funktionsnedsättning i att kunna handla livsmedel själva. Verktyget underlättar även för hemtjänstpersonal att handla korrekta livsmedel till vårdtagarna utan rädsla för att köpa något som de skulle kunna vara allergiska mot eller bör undvika av andra anledningar – eller något de helt enkelt inte gillar. Köpupplevelsen för den som blir kvar i hemmet blir också mycket mer angenäm och rolig när de nu kan bläddra bland produkter med produktbilder och göra en produktspecifik inköpslista i stället för en generell.

Consupedia har också utvecklats med den generella allmänheten i åtanke. Att via scanning av produkt, i valfri livsmedelsbutik, kunna få relevant och trovärdig information presenterad på ett enkelt sätt. Allt för att möjliggöra värderingsstyrd konsumtion.

Projektägare

Consupedia AB

Projektledare

Roberto Rufo Gonzalez

E-mejl: rufo@consupedia.com

Samarbetspartner

Högskolan i Dalarna, KTH, Vetenskap & Allmänhet VA

Projektperiod

2019-09-16 till 2021-08-31

Mer information

2020-11-10 Nyhet: Smart app visar matvarors hållbarhetspåverkan

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

En kvinna som är ute i skogen och sträcker armarna mot luften och solen.

Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå

För att skapa hållbara samhällen räcker det inte med energieffektiv teknik utan tekniken behöver utvecklas och stödjas, och trigga vissa mänskliga beteenden. Lösningar som knyter ihop interna och externa så kallade ”triggers” till beteendeförändringar kan bidra till att människor lyckas ställa om.

BeChange minskar klimatavtryck och klimatångest

BeChange är en metod för att minska klimatavtryck och klimatångest. Metoden hjälper till att ändra vårt sätt att tänka och att se miljöarbetet som något upplyftande och en möjlighet att skapa något bättre istället för tungt, begränsande och ångestladdat.

Det nya och unika i metoden är att den kopplar ihop mentala verktyg och klimatpsykologi med klimatrådgivning i ett flerstegsprogram som uppmuntrar till kraft-fulla livsstilsförändringar för att både minska sin klimatpåverkan och må bättre med stärkt miljömotivation. BeChange-metoden har visat att deltagare reducerar sin klimatpåverkan med 47 procent.

BeChange som digital tjänst

Syftet med projektet har varit att utveckla en digital tjänst av metoden BeChange för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå. Tjänsten ska bidra till hållbara förändringar i samhället i stort.

Då teknik och beteende stödjer varandra blir resultatet en positiv användarupplevelse som resulterar i positiv klimatpåverkan och minskad energiförbrukning. Genom att arbeta transdisciplinärt, med avseende på olika kompetenser, i en stegvis process och tillsammans med användare har projektet kommit en lång bit på väg för att uppnå en hållbar digital tjänst.

Kvinna som står och tittar på en vägg där det sitter post it-lappar och papper.
Jessika Rabne Fredin från BeChange vid workshop om kommersialisering.

Påverkan på individ- och organisationsnivå

Projektet har genomförts i en iterativ Design Thinking-process där tjänstens gränssnitt och innehåll har utvecklats. Parallellt har den digitala tjänstens kundnytta, affärsmodell och säljstrategi arbetats fram. Nästa steg är att bygga vidare på prototypen till en fullt fungerande tjänst. Tjänsten beräknas komma ut under hösten 2020.

Viktiga resultat

  • Projektet har resulterat i en första prototyp av den digitala tjänsten BeChange och en säljstrategi.
  • Viktiga insikter under projektets gång har varit vikten av att testa med användare för att förstå hur den digitala tjänsten upplevs och hur den kan bidra till förändrade beteenden inom hållbarhetsområdet.
  • Den digitala tjänsten har möjlighet att verka på både individ- och organisationsnivå. Tjänsten erbjuds i en form som är lättillgänglig för de flesta och den kan därmed även bli en naturlig del i användarnas vardag och på så sätt verkligen göra avtryck och skillnad.
  • Nästa steg är att fortsätta utveckla prototypen till en fullskalig produkt redo för lansering. Det innebär dels mer funktionalitet, dels mer innehåll i tjänstens utbud och fler användartester för att säkra användarupplevelsen.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner slutrapporten i sin helhet: ”BeChange – Digital tjänstedesign för klimatsmarta beteendeförändringar på individnivå”.

Mer om projektet

Projektägare

BeChangeAB

Projektledare

Ann Murugan

ann@bechange.se

Samarbetspartner

Luleå tekniska universitet, Jaway Stockholm AB

Projektperiod

2019-09-02 till 2020-04-30

Projektägare

BeChangeAB

Nyheter

2020-03-20 BeChange minskar klimatpåverkan och klimatångest

Filmer

Linn Lindfred, konsult inom cirkulär ekonomi och hållbar innovation på Jayway By Devoteam och deltagare i BeChange-projektet, berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Personer som sitter och tittar på en laptop.

Fjärrvärmeföretag kan genom ökad digitalisering bli en viktig pådrivare för ett smartare energisystem där det är enkelt och tilltalande för kunderna att anpassa sin konsumtion och ta de investeringsbeslut som ger största möjliga nytta i det totala energisystemet.

Fjärrvärme förser mer än hälften av alla svenska hem med värme och varmvatten. Ändå är det en förhållandevis okänd uppvärmningsform för allmänheten, vilket till stor del beror på att den i flerbostadshus generellt sett ingår i hyran för slutanvändaren. Som fjärrvärmekonsument är det svårt att veta vad olika beteenden och åtgärder har för faktisk miljöpåverkan. Energisystemet är komplext och utsläppsvärden kan förändras från timme till timme.

Digitala gränssnitt som underlättar energiuppföljning

Projektet har tittat på hur digitala gränssnitt och visualiseringar för fjärrvärmeköpare och slutanvändare kan stärka kundupplevelse och förståelse för fjärrvärme. Gränssnitten och visualiseringarna som har tagits fram ska även ge incitament för att anpassa det egna värmesystemet och värmekonsumtionen på ett sätt som bidrar till optimal energieffektivitet och begränsad miljöpåverkan ur ett systemperspektiv.

Väldesignad och lättbegriplig information

För att visionen om den upplysta värmekonsumenten ska bli verklighet krävs väldesignade och lättbegripliga digitala gränssnitt som kombineras med avancerad underliggande dataanalys och optimeringsberäkningar. Projektet har fokuserat på att bemöta dessa utmaningar med modern digital teknik och gränssnitt.

Bild inomhus på personer som står och diskuterar vid en tavla med post it-lappar på.
Workshop med energiföretag och designer för att utforma tjänsteerbjudande och designkoncept.

Viktiga resultat

  • Prototyp av ett digitalt gränssnitt som kraftigt underlättar energiuppföljning av fjärrvärmekonsumtionen. Systemet nyttjar Utilifeeds unika maskininlärningsalgoritm EnergyPredict till att i detalj utvärdera hur värmekonsumtionen påverkats av olika åtgärder samt den generella förändringen av energieffektivitet mellan år oberoende av väderpåverkan.
  • Designprototyper som illustrerar hur gränssnittet kan vidareutvecklas för att sprida insikter om de enskilda byggnadernas påverkan på det övergripande energisystemet. Det visar även hur optimering av energianvändning med hjälp av byggnadens värmetröghet och beteendeförändringar kan illustreras och följas upp för ökad insikt hos fastighetsägare och hyresgäster.
Skärmklipp från PropAI.
Gränssnitt för fjärrvärmeanvändare med insikter och analyser som hjälper till att inspirera till energieffektiva åtgärder.

De prototyper som har utvecklats inom projektet kommer att vidareutvecklas av Utilifeed och testas på ett urval av fastighetsägare och energiföretag under hösten 2020 med ambitionen att i samarbete med energiföretag kunna erbjudas kommersiellt under 2021.

Fullständig rapport

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet: Slutrapport Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme.

Mer om projektet

Utförare

Utilifeed

Samfinansierärer

HiQ, Borås Energi och Miljö, Borlänge Energi, Fortum Oslo Varme, Göteborg Energi, Jönköping Energi, Mölndal Energi

Projektledare

Jonas Ottosson, Utilifeed

Jonas Ottosson

Mobil: +46 (0) 76 316 96 42

E-mejl: jonas@utilifeed.com

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-09-05

Nyheter och filmer

Jonas Ottosson berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Solceller på ett tak

Projektet syfte har varit att förbättra tillgången till, och kvaliteten på, online-information om solceller till husägare. Projektet har undersökt ett skalbart, användarcentrerat kommunikationsramverk. Två nya ”solkartor” har skapats som förenklar processen för husägare. Solkartorna är utformade som pedagogiska verktyg och ger personliga rekommendationer.

I användarstudierna som projektet gjorde kom det fram att de flesta husägare inte litar på informationskällor på webben. Misstron är inte helt ogrundad – när ett enstaka hem testades med tio olika solkalkylatorer varierade de rekommenderade systemen från 6,9 kW till 10,3 kW i storlek, kostnaden varierade mellan 96 000 och 153 000 kr, och återbetalningstider varierade mellan 7 och 18 år.

Solkartorna som tagits fram i projektet ska förenkla, personifiera och utbilda. De stöds av nya maskininlärningsmodeller som utvecklats i projektet för att mer exakt förutsäga den mängd solenergi som levereras direkt till huset (i motsats till såld till elnätet). Solkartorna har testats utifrån tre beteendeaspekter – tillit, osäkerhet och så kallade ”mentala konton” (mental accounting), som handlar om hur vi värderar olika utgifter på olika sätt.

Det visade sig att användare är tveksam inom två områden till informationens tillförlitlighet från de online-kalkylatorer som utvecklats i projektet. Det handlar dels om att resultaten från online-kalkylatorerna skiljer sig markant från solcellsföretagens, som oftare ger mer optimistiska tekniska och ekonomiska beräkningar. Det handlar även om att, på grund av begränsad upplösning av takdetaljer i online-kalkylatorerna, så uppfattas uppskattningen av dimensionering som opålitlig. Osäkerheten om de långsiktiga resultaten visade sig uppfattas mindre kritisk än förväntat. Delvis för att de flesta användare inte har tillräckligt med kunskap för att göra en korrekt bedömning om de långsiktiga resultaten, och därför har ett stort spektrum av acceptabel osäkerhet i sin beslutsprocess. De flesta såg på solceller som någonting man sparar energi och pengar på – inte som en energigenerator eller investering.

Projektet har kommit fram till att det finns en informationsasymmetri mellan solcellsföretag och konsumenter. Det finns flera tredjepartswebbplatser för att hjälpa till, men informationen är vanligtvis relativt generisk. Projektet har påvisat nyttan som bättre online-information ger svenska husägare och de har tagit fram en modell för framtida kommunikation kring energiteknik för prosumenter.

Skärmklipp från verktyget som visar solelstatistik för ett hus
Ett exempel på design av en solkarta som utvecklades under projektet, som inte bara visar den totala solgenereringen utan var energin kommer att användas och dess ekonomiska värde.

Viktiga resultat

• Det finns en stor informationsasymmetri mellan solcellsföretag och villaägare som är intresserade av att installera solceller.
• Det finns en ökande oro för hur solel används i byggnaden. Flera nya maskininlärningsmodeller för att förutsäga egenförbrukning har utvecklas i projektet, för att göra denna information mer lättillgänglig.
• Solkartor ger en lättanvänd teknik för personliga rekommendationer, det finns ett behov av mer pedagogiska informationskällor istället för marknadsföring.
• Husägare tänker på solceller som en energisparande och ekonomiskt besparande enhet – inte som en energigenerator och investering.

Fokus framåt

Ett betydande komplement till kommunikationsstrategier är utformningen av kanalerna som levererar informationen. Mer arbete krävs för att se till att funktionen och informationen som finns i solkartor är tillgängliga för de som vill ha den, men att den samtidigt inte blir överväldigande. Det finns också ett behov av att utveckla bättre tekniska modeller för att automatiskt placera solpaneler på taket för att kunna göra bättre förutsägelser och hjälpa till med visualisering. Små detaljer på ett tak, såsom skorstenar, ventilationsrör eller takkupor kan ha stor inverkan på layouten och generering från solpanelerna, men dessa är svåra att få med utan en manuell inspektion. Slutligen så behöver möjligheten att göra solcellsanalyser och rekommendationer utökas till fler svenska kommuner.

Testa solkarta

Här kan du testa en av de solkartor som utvecklades under projektet för att beräkna solenergi och den ekonomiska genereringen. Kartan är framtagen tillsammans med Karlstads kommun och Karlstad Energi.

Mer information om projektet

Fullständig slutrapport

Nyheter, akademiska publikationer och presentationer

Presentationer

2021-11-11 Nelson Sommerfeldt presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Nyheter och pressreleaser

2021-11-10 Nyhet: Projektet som ska få fler att investera i solceller

2021-11-04 Pressrelease KTH: Nya solkartor hjälper konsumenten fatta rätt solcellsbeslut

2019-12-18 Nyhet KTH: Då bör du köpa solpaneler

Journalartiklar

Sommerfeldt N, Lemoine I, Madani H. Hide and seek: The supply and demand of information for household solar photovoltaic investment. Energy Policy 2021;161:112726.

Konferensbidrag

Sommerfeldt, N., Lemoine, I., Madani, H. (2021) A user-centered design approach to identify behavioral biases in household solar PV adoption In: Xianli Zhu and Gabriela Prata Dias (ed.), 6th European Conference on Behaviour Change for Energy Efficiency (pp. 134-137). Copenhagen

Galli, F. and Sommerfeldt N. (2021) Predicting PV self-consumption in villas with machine learning In: 38th European Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition, Lisbon

Tóth, M. and Sommerfeldt, N. (2022) PV self-consumption prediction methods using supervised machine learning. In: BuildSim Nordic 2022. Copenhagen

KTH Magisteravhandling

Galli, F. Predicting PV self-consumption in villas with machine learning. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2021.

Hjort, L. Evaluation of a Solar Map: Investing in household PV from a prosumer standpoint. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2022.

Tóth, M. PV Self-Consumption: Regression models and data visualization. KTH Royal Institute of Technology, MSc. Thesis. 2022.

Projektägare

KTH

Länk till projektsida för projektet på KTHs webbplats

Projektledare

Hatef Madani

hatef.madani@energy.kth.se

Samfinansiärer och samarbetspartner

Beteendelabbet, Tyréns och Karlstads kommun.

Projektperiod

2019-08-01 till 2022-06-30

Ritad byggnad med personer som rör sig utanför.

Genom att koppla samman den ”hållbara byggnaden” med de boendes behov via ett så kallat ”servicelager” kan man systematiskt öka de boendes motivation till hållbar livsstil och beteende. Projektet har syftat till att minska energi- och vattenanvändning med 15 procent och avfall med 20 procent och samtidigt förbättra upplevelse och nöjdhet för de boende.

Historiskt sett har energibesparingsprogram till stor del förlitat sig på tekniska eller ekonomiska åtgärder. En hel del forskning har dock visat att nudging som uppmuntrar hushållen mot en mer hållbar energianvändning kan var mer effektivt och ha en positiv inverkan på miljön. Vidare har forskningen visat att ett systemtänkande krävs. Genom att kombinera tekniska åtgärder med nudging kan individen motiveras till ett mer hållbart beteende och därmed minska koldioxidutsläppen från byggnader ytterligare.

Ökar kunskap om miljövänliga tjänster för det smarta hemmet

Forskningsprojektet bidrar till att öka kunskapen inom  beteendeområdet för att designa mer miljövänliga tjänster för det smarta hemmet. Projektet har iterativt kombinerat kvalitativa data från UX-forskning, som till exempel kundresekartor och feedbacksessioner, med högupplösta kvantitativa data från sensorer. Tillsammans har de gett en tydlig bild av potentiellt värdeskapande för både slutanvändare och byggnadsägare.

Projektet har fokuserat på tjänstedesignprocessen med utgångspunkt från användarnas behov och erfarenhet, och tillhandahållit ett systematiskt arbetssätt som länkar dataanalys till användarcentrerad tjänstedesign. Det är först när vi förstår slutanvändarnas beteendemönster och preferenser som vi kan skapa fungerande strategier för beteendeförändringar och vanor som är mer hållbara. Utöver detta har denna studie också undersökt olika intressenters roll i processen att ändra beteenden och vanor. Projektet föreslår metoder för samskapande av de nya tjänsterna med flera intressenter.

Servicekoncepten skapades och testades i KTH Live-in-Lab fullt utrustade testbädd för smarta byggnader. Flera industriella och akademiska partner deltog i projektet.

Personer som sitter och står runt ett bord och diskuterar. På bordet ligger workshop-papper..
Slutanvändare som deltar i idégenerering baserat på resekartan för dagliga aktiviteter. Sessionen ledde till 24 serviceerbjudanden, varav de flesta kunde sättas ihop i tre servicekoncept.

De viktigaste forskningsfrågorna har varit:

  • Hur implementerar man ett både mänskligt (human-centric) och datadrivet tillvägagångssätt för tjänstedesignprocessen i den byggda miljön?
  • Hur kan nya tjänster i hemmet utformas för att spara resurser?

Resultat

Komfort

  • Mål + 30 procent
  • Utfall + 15 procent

Den slutliga tjänsteportföljen visar att både slutanvändare och intressenter vill fokusera mer på “komfort som en tjänst”. Dock kan utvecklingen av en sådan tjänst kräva ett komplext tillvägagångssätt och olika systemintegrationer såsom Human-Building Interaction (HBI).

Användarupplevelse

  • Mål: + 30 %
  • Utfall: + 20 %

Efter fördjupade intervjuer och feedback-sessioner har vi sett högre förväntningar på bostadstjänsterna från slutanvändarna.

Miljöpåverkan

  • Mål: – 15 %
  • Utfall: – 10 %

Efter de preliminära Proof-of-concept-sessionerna för test och feedback ser vi fortfarande många mänskliga faktorer och externa faktorer (som säsong och covid-19-relaterad situation), vilket kan påverka slutresultaten till både högre och lägre värden. Här presenterar vi bara den genomsnittliga energibesparingspotentialen, som vi kan anse som en långsiktig och stabil parameter.

Marknadsanpassning

  • Mål: + 50 %
  • Utfall: + 75 %

I det tidiga stadiet av projektet har vi fått ett enormt intresse och många erbjudanden att samarbeta från olika marknadsaktörer. Detta innebär att de föreslagna servicekoncepten är mycket relevanta för marknaden och vi ser en framtida snabb tillväxt för detta segment.

Slutsatser

  • Ett människocentrerat (human-centric) tillvägagångssätt ökar intresset för alla intressenter att utveckla och använda en tjänst även om den är inriktad på miljö- och hållbarhetsrelaterade värden och kanske inte har direkt ekonomisk avkastning.
  • Processen för samskapande överbryggar klyftan mellan den enskilda användaren och intressenter inom byggnadsindustrin och kan skapa en gemensam strategi för energibesparing i den byggda miljön.
  • Servicekoncepten med ett högre UX-index har en högre potential att bli en del av vardagen och hålla sig kvar i vardagen (inga eller små rebound-effekter). De kan skapa systematisk energibesparing på lång sikt I stället för stora besparingar på kort sikt kan slutanvändarna utveckla nya sociala normer, som kan bli permanenta.

Fokus framåt

Nästa steg är att utifrån projektets resultat utöka portföljen av tjänster och flytta dessa in i den kommersiella designfasen tillsammans med våra industripartner. Denna studie har öppnat en dörr till så kallad servitisering (servitization) i byggnader med fokus på hållbarhet i de boendes vardag.

Artiklar

Februari 2021. Forskningsartikel: Co-Creating Service Concepts for the Built Environment Based on the End-User’s Daily Activities

November 2021. Forskningsartikel där ett av servicekoncepten delvis beskrivs: Identification of everyday food-related activities with potential for direct and indirect energy savings: KTH Live–in–Lab explorative case study

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för energiteknik

Projektledare

Elena Malakhatka, elenama@kth.se

Samarbetspartner

Schneider Electric Sweden, Fjord Accenture, KaosPilots, Aarhus, Karlsruhe Institute of Technology, University College London | UCL Behavior science and energy services for the building environment

Projektperiod

2019-04-01 till 2020-12-31

Elena Malakhatka berättar mer om projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2020.

Person som tittar på en surfplatta i köket. Frukt i förgrunden på köksbänken.

Köket är en central knutpunkt för hushållens energi- och resursanvändning. Kylning av mat, matlagning och diskning står för cirka 50 procent av användningen av hushållsel. Vidare kräver produktion av livsmedel en avsevärd mängd energi, där beräkningar visar att bara den tredjedel mat som slängs står för cirka två procent av energianvändningen.

Projekt syftar till att designa, utveckla och utvärdera digitala beteendeförändringsverktyg för att hjälpa hushåll att ändra energi- och resurskrävande beteenden i köket. Projektet baseras på två större forskningsöversikter som genomförs rörande digitala beteendeinterventioner om mat och energi. Till skillnad från de flesta studierna i dessa översikter kommer lösningarna att grundas i beteendeförändringsteori. Projektet kommer framför allt att fokusera på beteendeförändringsteknikerna “habit formation” och “goals and planning”, som projektet ser har störst potential. Projektet kommer att utveckla både fysiska IoT-verktyg och rent digitala verktyg.

Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2024-02-14 Forskare vill höja medvetenheten kring energikonsumtion

2023-11-23 Björn Hedin presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2023.

Projektägare

KTH – Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), Medieteknik och Interaktionsdesign (MID)

Läs mer om forskargruppen KITCHEN

Projektledare

Björn Hedin, bjornh@kth.se

Samarbetspartner

Linnéuniversitetet, Consupedia AB, Swedish Development Group 12 AB

Projektperiod

2019-05-15 till 2023-12-31

En kvinna som står still med sin cykel och pratar med en kvinna och en man.

För att lyckas nå upp till klimatmålen behöver vi bli bättre på att engagera vanliga medborgare i klimatomställningen. Detta projekt undersökte hur en lokal hållbarhetsapp kan bidra till ökat engagemang och trivsel kopplat till avfall och energi i två pilotområden i Stockholm. Totalt deltog över 200 hushåll i testerna.

För att bättre engagera de boende i avfallsfrågan testades en ny teknologi som möjliggör återkoppling och visualiseringar av sortering och avfallsmängder på hushållsnivå tillsammans med boende i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. En innovation som möjliggjordes med hjälp av smarta mätare i sopsugssystemet. Återkopplingen kombinerades med olika beteendeinsatser och kampanjer med smarta guider och tips, för att bidra till ett kollektivt engagemang och beteendeförändringar hos de boende.
På energisidan testade projektet nya typer av återkopplingar och visualiseringar för elanvändning på hushållsnivå med testhushåll på KTH campus i Stockholm. Ett särskilt fokus låg vid att testa hur ett nytt ”paustimme”-koncept kan bättre engagera boende att minska elanvändningen under timmar då elnätet är högt belastat.

Lovande sätt att engagera boende

Projektets resultat visar denna nya metod för ökat medborgarengagemang kan utgöra ett lovande sätt att bättre engagera boende i avfalls- och energifrågor. Den nya plattformen bedöms kunna bidra till beteendeförändringar, ökad miljömedvetenhet hos de boende, smidigare kommunikation och nöjdare hyresgäster. Samtidigt öppnar tjänsten för nya möjligheter för kommuner, fastighetsägare och infrastrukturbolag att nå ut till sina slutanvändare, konkretisera hållbarhetsarbetet och följa upp och bevisa framsteg som görs inom avfall- och energisektorn.

Viktiga resultat

  • Deltagarna var vid projektets slut 15 procent nöjdare med sitt avfallssystem
  • Sorteringen i sopsugssystemet ökade med 48 procent
  • Restavfallet hos projektdeltagarna minskade med i snitt 7 procent
  • Driftstoppen i sopsugssystemet minskade med 55 procent jämfört med tidigare år
  • Förbättrad social hållbarhet i form av ökad trivsel, samhörighet, grannskapsidentitet och tillit mellan deltagarna i projektet
  • Minskade topplaster för elförbrukning med i snitt 63 procent för de som deltog i de så kallade Paustimmarna (en timme då elnätet är högt belastat)
  • Minskad elförbrukning hos deltagarna med i snitt 7 procent

Fokus framåt

Tillsammans med en av Sveriges största cleantech exportörer, sopsugsleverantören Envac, fortsätter arbetet för att ta fram en vidareutvecklad och professionaliserad version av konceptet som testats. Den långsiktiga målsättningen är att etablera en ny digital standard för resurshantering i städer enligt Re3 – Reduce, Reuse, Recycle. Nästa steg för projektdeltagarna handlar om att bygga vidare på de viktiga lärdomar som möjliggjorts genom detta projekt för att skala de nya lösningarna till fler områden. Särskilt viktigt blir att pröva om de goda effekterna som uppmätts i detta projektet kan bibehållas och förstärkas vid en uppskalning av konceptet i Norra Djurgårdsstaden och flertalet andra stadsdelar i Stockholmsområdet.

Slutrapport

Bilder från projektet

Personer som står i kö till ett glasstånd.
Boende i ett av testkvarteren under en glassdag som projektet arrangerade.
Innergård med grönska och lägenhetshus runt omkring.
Pilotkvarteret Hornslandet i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm.
Sopnedkast utanför lägenhetshus. Tre sopnedkastluckor med olika färger, blå, gul och vit.
Sopsugssystemet i kvarteret Hornslandet, Norra Djurgårdsstaden.
Tre sopnedkast med figurer runt själva inkasten.
Mata monstren – projektet testade ett sopmonsterkoncept för att engagera i avfallsfrågan.
Bild på två mobiler och en surfplatta som visar nästa steg av boendeplattformen.
Nästa steg i utvecklingen: Envac ReFlow


Mer om projektet

Nyheter och presentationer

2021-11-11 David Enarsson från LocalLife presenterar projektets resultat vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2020-09-10 Blogginlägg från LocalLife: “Glass i stora lass och i alla väder”

2020-12-18 Nyhet: Boendplattform ökar miljöengagemang hos grannar

2019-12-12 Hans Anebreid från Envac presenterar projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019.

Projektägare

Envac AB

Projektledare

Kent Norlenius, kent.norlenius@envac.se

Samfinansiärer

Stockholmshem, LocalLife Sweden

Samarbetspartner

Stockholmshem, KTH, LocalLife Sweden

Projektperiod

2019-04-01 till 2021-09-30

Personer som cyklar på en cykelbana.

Konsumtion i svenska hushåll står för drygt 60 procent av Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Forskningsprojektet VaneVis adresserar problemet med den handlingsförlamning som kan uppstå när människor har kunskap om effekten av sina beteenden på klimatet men inte vet hur de ska åtgärda bristerna.

Projektet visar att företag mycket väl kan stödja sina anställda i att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion. Den slutsatsen drogs när VaneVis studerade hur anställda på två olika företag agerade när de genomförde en hållbarhets-kampanj på två månader under 2021. Projektet visar också att när ett verktyg för att stödja minskning av klimatavtryck ingick i ett socialt sammanhang upplevdes det som mer positivt än när det användes av enskilda privatpersoner utanför kampanjen.

Kärnan i kampanjen på företagen var det webbaserade verktyget Habits, som bygger på att användare beräknar sina klimatavtryck, minskar sina avtryck genom att anta olika utmaningar som ges av verktyget och tävlar i lag för att tillsammans uppnå ett uppsatt mål. Tanken var att grupper och individer på ett lustfyllt sätt skulle utmana varandra att prova mer hållbara vanor jämfört med sina nuvarande.

Både före och efter kampanjen fick deltagarna beräkna sina klimatavtryck med hjälp av en så kallad klimatkalkylator. Forskarna analyserade sedan hur mycket deltagarna lyckades minska den totala klimatpåverkan. Före respektive kampanj satte företagen ett mål för hur stor minskning av utsläpp som siktades på efter avslutad kampanj. Målet sattes i förhållande till FN:s klimatmål och till hur många av de anställda på företaget som deltog i kampanjen.

Deltagare minskade sina koldioxidutsläpp över uppsatt mål

Båda företagen nådde en minskning över det uppsatta målet. Minskningen var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant. Skälet till att minskningen var störst inom det område skulle kunna ha att göra med att förändringar i vanor kopplade till denna resursanvändning tillhör dem som både är enkla att åstadkomma och påverkar CO2-avtrycket avsevärt. Signifikanta skillnader fanns också i avtrycken inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna.

Enkäter och intervjuer visade att kampanjerna ledde till att de flesta deltagare upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare. Kampanjen ledde också till att de diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj. En viktig lärdom från projektet är att alla deltagare och användare av verktyget inte har samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Det finns en risk med att kampanjer av det slag som gjorts i projektet enbart når dem som är motiverade att sänka sina klimatavtryck. Framtida forskning bör därför studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Viktiga resultat

  • Verktyget Habits var mer motiverande att använda i företagskampanjer än av enskilda privatpersoner som själv sökte upp det på Internet. Ett skäl är den sociala gemenskapen som ett företag kan ge.
  • Företag har en viktig roll att spela i att stödja sina anställda att minska sina klimatutsläpp från vanor kopplade till olika typer av konsumtion
  • Båda företag som medverkade i studien nådde en minskning över de mål de hade satt upp före respektive kampanj
  • Minskningen av klimatavtryck var störst inom kategorin för boende, där deltagare på båda företag minskade sina utsläpp signifikant
  • Minskningen av klimatavtryck var också signifikant inom kategorin mat där minskat matsvinn och minskning i köttätande stod för de största skillnaderna
  • De flesta deltagare i kampanjerna upplevde sig själva som mer klimatmedvetna än tidigare
  • Kampanjen ledde till att deltagarna diskuterade klimatfrågor mer med kollegor, vänner och familj
  • Verktyget passar bäst för användare som är motiverade till att förändra sina vanor till att bli mer hållbara, men behöver hjälp med att komma igång

Fokus framåt

Alla deltagare och användare av verktyget har inte samma utgångsläge när det gäller kunskap om och vardagsvanor kring klimatpåverkan. En framtida utveckling av verktyget Habits innefattar en nivåanpassning som stödjer användare med redan låga klimatutsläpp till ytterligare sänkning. Framtida forskning bör också studera hur kampanjer och verktyg utformas för att också inkludera de omotiverade.

Fullständig slutrapport

Slutrapport VaneVis

Mer om projektet

2021-07-01 Nyhet: Kollegorna underlättar hållbara beslut

2021-11-11 Presentation vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

Projektägare

KTH, Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

Projektledare

Cecilia Katzeff

Cecilia Katzeff (Fotograf: Dennis Bederoff)

Epost: ckatzeff@kth.se

Samfinansiärer

Habits

Samarbetspartner

Stockholm Environment Institute, Habits

Projektperiod

2019-05-15 till 2021-05-31

Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.

– Normkritiskt utforskande av energipraktiker för omställning av vardagslivet

Vi står inför en mängd stora utmaningar i omställningen till ett hållbart samhälle. Vi vet också att det krävs mer än tekniska förändringar för att nå sociala och ekologiska mål. Hur kan boende och vardagsliv fungera som en arena i denna omställning och vilken roll kan boendeföreningar spela för att driva gemensam omställning? Projektet har kombinerat energi- och klimatutmaningen med jämställdhetsfrågor – för att undersöka hur synen på hållbarhet relaterar till bland annat kön, ålder och klass och hur ett hållbart vardagsliv skulle kunna se ut bortom de normer och maktstrukturer som vi har idag.

Genom en nyskapande kombination av etnografisk och designbaserad forskning har detta tvärdisciplinära projekt kritiskt studerat hur hållbarhet i vardagslivet uppfattas och görs rent praktiskt. Projektet har lyft blicken från det ofta individualiserade fokuset på att det ska vara ”lätt att göra rätt” – medvetet tillspetsat och illustrerat i våra normkritiska designprototyper som exempelvis ”återvinningsbältet” eller ”klimatredovisande påsar” som upprätthåller rådande konsumtions- och maktstrukturer, om dock i en grönare tappning. I fallstudier med boendeföreningar har de sett att tolkningar av hållbarhet i boendet dessutom tenderar att exkludera olika perspektiv bortom rådande föreställningar av exempelvis tekniska lösningar där de boende ses som en barriär snarare än en utgångspunkt för förändring.

Projektet har dock inte stannat i kritiken, utan också mer framåtblickande visat på vad som behöver göras för att nå längre i bostadssektorn, där alla pratar hållbarhet, men få ställer om. Vi måste gå från ett ofta ensidigt fokus på effektivitet till att i stället prata tillräcklighet och från att prata förändring av enskilda teknologier eller beteenden till ett systemperspektiv, där alla aktörer berörs och behövs. Utifrån ett antal framåtblickande, ”spekulativa” designkoncept ges också förslag på hur en ny relation mellan vardagsliv, ekosystem och samhällssystem kan te sig, där vi måste omvärdera och omförhandla befintliga privilegier och förgivettagna sätt att göra och tänka kring exempelvis yta och resurser i boendemiljön. I ett av huvudresultaten från projektet – ett samtalsmaterial riktat till boendeföreningar som vill ta sitt hållbarhetsarbete längre – samlas slutligen alla forskningsinsikter för att hjälpa människor att ställa om vardagen, tillsammans.

Illustration av bostadsbyggnader med en loge. Djur betar utanför och en stor humla är i förgrunden av bilden.
Logen, ett av sju spekulativa designkoncept. Här undersöker vi hur vi kan skapa lokal resiliens genom en förståelse av hur hållbarhet handlar om att förstå vår plats i en sammankopplad väv där vi alla är beroende av varandra – djur, natur och människan.
Man med mörka kläder som har ett bälte med små väskor för återvinning av bland annat plast, papper och cigarettstumpar.
Återvinningsbältet, ett av de fyra normkritiska designkoncepten. Det här bältet vill synliggöra och problematisera symbolhandlingar, i det här fallet sopsortering, som bara hanterar konsekvenserna, snarare än grundproblematiken.

Viktiga resultat

Insikter

  • Det krävs mer än teknik eller enskilda beteendeförändringar för att nå hållbarhetsmål, det krävs ett paradigmskifte där vi engagerar alla aktörer för en hållbar omställning av bostadssektorn såväl som människors vardagsliv och boende
  • Olika normer kopplade till kön, klass, etnicitet, ålder osv. påverkar hur vi förstår hållbarhet och rådande maktrelationer skapar inlåsningar som vi måste adressera för att åstadkomma en inkluderande omställning
  • Designdriven norm-kritisk och spekulativ forskning är ett nyskapande och relevant sätt att ta sig an samtida samhällsutmaningar och visa på de omförhandlingar av privilegier som krävs i omställningen
  • Genom att ge utrymme för känslor och förkroppsligandet av kunskap i samtal kring omställning kan vi uppmuntra till att driva förändring tillsammans

Verktyg för hållbar omställning

Här har vi samlat det material som tagits fram i projektet. De olika materialen riktar sig till olika målgrupper och ger en möjlighet att både enskilt och gemensamt få reflektera kring flera perspektiv på hållbarhet och de överväganden som omställningen till ett hållbart samhälle, boende och vardagsliv kan innebära.

  • Samtalsmaterial: ”Att ställa om vardagen tillsammans”.
  • Pamfletter, två stycken: “Alla jobbar med hållbarhet – ingen ställer om. Vad alla i bostadsbranschen bör veta” och “Do´s and Dont´s: Design för vardagslivets omställning”.

Publikationer

Vetenskapliga artiklar

Fyra vetenskapliga artiklar har skrivits, varav en är hittills (augusti 2022) är publicerad.

Examensarbete

Bachelor-nivå: ”Utveckling av illustrativa artefakter: samtalsmaterial om maskulinitetsnormer inom hållbarhet”. Mastersnivå: “Normed Sustainability – A socio-technological journey in hygiene practices ”.

Spel

Normkollen

Fokus framåt

Som ett nästa steg vill projektgruppen förankra projektets resultat och verktyg hos fler bostadsaktörer så att det får större spridning, och på så sätt bidra till ett paradigmskifte inom branschen samt möjliggöra för de boende att tillsammans driva en inkluderande omställning.

Fullständig rapport

Presentationer och nyheter

2022-11-17 Presentation av resultat från projektet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens

2021-12-01: Avslutande webbinarium

Den 1 december 2021 höll forskningsprojektet ett avslutande webbinarium där man presenterade ett urval konkreta verktyg framtagna som stöd för de som vill driva en inkluderande omställning utifrån sin vardag och boendemiljö. Med hjälp av en panel aktörer från bostadssektorn, civilsamhället, med flera utforskades behovet av ett paradigmskifte i hur vi arbetar med hållbarhet i boendet och möjligheterna för omställning, tillsammans.

2021-08-17 Intervju med Pernilla Hagbert i webbtidningen Extrakt: Omställningen handlar inte om att justera lite i hållbarhetsmarginalen

2021-04-29 Nyhet på Designforenergi.se: Könad hållbarhet utforskar energimaningen normkritiskt

2020-12-18 Intervju med Pernilla Hagbert och Eva Minoura i Tidskriften Arkitektur: Läs intervjun “Vi måste prata omställning”

2020-02-12 Därför bryr sig män och kvinnor olika mycket om klimatet: Hagbert medverkar i ett inslag för SVT Nyheter Västerbotten som kopplar till projektets tema och relation till samarbetet med organisationen MÄN: Läs mer och se inslaget här

2019-11-12: Årskonferens Design för energieffektiv vardag

Projektledare Pernilla Hagbert presenterar projektet Könad Hållbarhet vid Design för energieffektiv vardags årskonferens 2019 i Göteborg.

2019-09-16 20 tänkare kring 2020-talet. Pernilla Hagbert intervjuas i Svenska Dagbladet med koppling till projektets fokus på intersektionella aspekter i boende. Länk till artikeln i SvD (prenumeration krävs för att kunna läsa hela artikeln)

2019-10-03 Cross-dressing appliances reveals design’s gender bias. Karin Ehrnberger, industridesigner och forskare på KTH, deltar på TedxStockholm i maj 2019. Se föreläsningen här.

Mer om projektet

Projektägare

KTH, Institutionen för Samhällsplanering och Miljö, och avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Projektledare

Pernilla Hagbert, doktor i arkitektur vid KTH (föräldraledig)

E-post: pernilla.hagbert@abe.kth.se

T.f. projektledare: Camille Andersson

E-post: andersson.camille@gmail.com

Samarbetspartner

Chalmers Tekniska Högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Projektperiod

2019-01-01 till 2022-06-30

Utomhus. I förgrunden en klippavsats, med utsikt över skog och en by. I bakgrunden hav.
GECO – Gamifying Energy communities
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
En glödlampa på jord där små växter gror. Bredvid en hand som staplar mynt.
Design av information för energieffektivisering
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel
Inomhus i ett kök. En kvinna står och lagar mat vid en köksö.
Kunskapslyft – beteendemässiga barriärer och främjare för efterfrågeflexibilitet bland småhusägare
Energieffektivitet i hemmet
Utomhus i en park med en fontän i mitten. Människor som går eller sitter på gräset i parken. I utkanten av parken är det hus.
Bostadsläget Sverige: Stadsbyggandets betydelse för en resurseffektiv vardag
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Mobilitet
Utomhus. Ett parasoll och överdelen av en solstol där en person sitter. I bakgrunden havet. Svartvitt foto.
Sun in my backyard!
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Utomhus. Personer som står utanför en bod vid ett hus. Inuti boden ser man en gräsklippare.
Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende – uppskalning
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Illustration av ett system för värme och elektricitet till en bostad.
HyLite, Hydrogen Light Systems
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Inomhus, sex personer som sitter runt ett bord och sätter post-it-lappar på stora papper med lägenhetsritningar på.
Design för energi -och resurseffektiva delade boendeformer
Energieffektivitet i hemmet
Illustrerad bild. Utomhus, ett hus i trä i en rund form. Träd på husets uteplats och runt omkring huset, vuxna och barn som springer runt.
H+Forest: Samproducerad kunskap kring den hållbara framtiden
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Nog!? En utforskning av tillräcklig och rättvis energianvändning genom design
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel / Mobilitet
Illustration av ett kök, med ett ljusblått bord och randig matta.
Standardalternativ som potentiell verktyg för att främja energieffektivt beteende: En labbstudie
Energieffektivitet i hemmet
Olika vikter som står på ett bord tillsammans med en tekokare, en laptop och en dataskärm.
Känn på energin! Taktilt lärande om vardaglig energianvändning
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Kläder som hänger i en garderob.
Uthyrningsmodeller – Studie av affärsmodeller inom textil- och klädindustrin för en resurseffektiv vardag
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel
Illustration av en lägenhetsbyggnad bakifrån, med uteplats och terrasser.
Nordic innovative living – design av människa & energismarta hus och boende
Energieffektivitet i hemmet
En experimentell laborativ studie av interaktion mellan energieffektiva åtgärder i byggnader och boendes beteenden
Energieffektivitet i hemmet
Illustration av en person som står framför ett hus med siluetten av ett berg bakom, och ett dollartecken i bakgrunden.
Värdering av energieffektivitet vid husköp, säljares förmåga att förutspå och effekten av beteendedesign
Energieffektivitet i hemmet
En man som tar ut ett verktyg ur ett förråd.
Utsläppsfria arbetsredskap som tjänst för delning mellan förvaltare och boende
Energieffektivitet i hemmet
Gröna hjärtan
Beteendedesign för energieffektivisering mellan grannfastigheter
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Tre barn som promenerar utomhus för att slänga återvinning.
TJÅRVEN – Tjänsteinnovation inom återvinning ur energisynpunkt
Energieffektivitet i hemmet
En mamma ligger på soffan hemma med sin dotter, medan en robotdammsugare gör rent på golvet.
Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Illustrationer som symboliserar vardagslivet i hemmet
Sonisk interaktionsdesign för att stödja energieffektivt beteende i hushållet
Energieffektivitet i hemmet
Foto på en grå vägg där det hänger galgar i ringar som är fästa på väggen. I hörnet står en vas med blommor i. Väggen är belyst. På den högra sidan visas fyra tårtdiagram, två för "The light" och två för "The shadow".
Perceptuella mått för ljusdesign
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Man i kostym promenerar över ett gångställe. I bakgrunden syns en bil.
Kritisk design för att synliggöra normer i hållbarhetsdiskursen
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Ett barn som pekar på en datorskärm med ett hus som har solceller på taket.
SolVis – verktyg för visualisering av och kunskapsspridning om solelproduktion
Energieffektivitet i hemmet
Illustration för att symbolisera elförsörjning i vardagen.
Design för en energiresilient vardag
Energieffektivitet i hemmet
Illustration av lägenhetshus med kortsidan utan vägg, så att man kan se in i olika rum.
Co-kitchen, Hållbart co-living för studenter
Energieffektivitet i hemmet
Ett beteendeskifte med hjälp av interaktionsdesign för en miljösmart förvaringsindustri
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
I övre högra hörnet är en illustration av ett förstoringsglas med ett ansikte med glasögon, och två händer på. På ena handen står det "It's up to you". I nedre högra hörnet finns ett till illustrerat förstoringsglas med ögon och glasögon på, och tre mobiler bredvid som visar bilder från Consupedias app.
Consupedia – värderingsstyrd konsumtion för ökad rättvisa, bättre miljö och förbättrad hälsa
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet / Handel
BeChange
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet
Personer som sitter och tittar på en laptop.
Digitala kundgränssnitt för framtidens fjärrvärme
Energieffektivitet i hemmet
Solpaneler på ett tak
Prosumer-Centric kommunikation för spridning av solceller
Energieffektivitet i hemmet
Service Design för pro-miljö-beteende och resurseffektivitet i KTH Live-in Lab
Energieffektivitet i hemmet
Design av digital teknik för att stötta energirelaterade beteendeförändringar i köket
Energieffektivitet i hemmet
Re3 – Kollektivt engagemang för en cirkulär ekonomi
Energieffektivitet i hemmet
Personer som cyklar på en cykelbana.
VaneVis – Att Skapa Hållbara Vanor i Vardagen
Energieffektivitet i hemmet / Mobilitet
Foto på två lägenhetshus. På gångvägen utanför står en leksaksbil för barn.
Könad hållbarhet
Energieffektivitet i hemmet / Energieffektivitet utanför hemmet